Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras – inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen. Deltagarna i arbetslivet måste reflektera på deras eget beteende, men för att ändra sitt beteende till ett mindre stressat, måste klienten (chefen, investeraren, huvudansvariga) organisatoriskt och systematiskt tillåta beteendeförändringar. Intressen är i många situationer i konflikt. Detta examensarbete föreslår den demokratiska workshopen ”ProvoTing”, för att lyfta dagliga stressbeteenden och skapa argumenterade provotyper. Det slutgiltiga konceptet är ett framtida ”business-as-usual” scenario med följdfrågan; – ”är denna framtid önskvärd?”. / This paper is the result of a thesis focusing on critical design and the industries agenda for creating products. The thesis criticize designer’s role, while intertwined with the industry, will only deliver products the “market” wish to have. It is critical to conventional designer’s modus operandi, deep designerly and ethnographical studies are only made if there is a plan to create a product. The thesis correlates a saturated market in abundance to stress in work life. Participants in work life need to reflect on their own behavior, but to change behavior for less stress, the client (CEO, investor, head of organization) have to organizational allow behavioral changes. This is in many situations in conflict. The thesis proposes the democratic workshop “ProvoTing”, to lift daily stress behaviors, with creating argumenting and provoking products. The final concept is a future scenario of what happens with “business as usual” tactics and a supplementary question; – “is this future desired?”

I detaljplaneprocessen som regleras enligt plan- och bygglagen, PBL ställs kvar på samråd. Syftet med samrådet är att samla information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget och överväga dessa i ett tidigt skede av detaljplanearbetet. Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. Kritik riktas mot att gällande lagstiftning medför att samrådet ofta kommer in alltför sent i detaljplaneprocessen, när möjligheten att påverka har begränsats. En tidig dialog i samband med detaljplanering är inte reglerad i PBL. Den genomförs i vissa kommuner som ett verktyg i detaljplaneprocessen. Syftet med examensarbetet är att ur en fastighetsrättslig utgångspunkt undersöka varför, hur och i vilken omfattning som svenska kommuner använder sig av någon form av dialog med medborgare före det lagstadgade samrådet i detaljplaneprocessen. För att besvara den frågan genomförs litteraturstudier av plan- och bygglagstiftningen, med fokus på detaljplaneprocessen, dialog och samråd, tidigare forskning och undersökningar kopplad till dialog och samråd samt deltagar- och delaktighetsmodeller. Efter det följer empiriska studier i form av intervjuer med planchefer och planarkitekter i sju kommuner i Stockholms län och sex kommuner i Västra Götalands län. Utifrån 13 genomförda intervjuer är det tolv av de som intervjuats som företräder kommuner som använder sig av någon form av dialog tidigt i detaljplaneprocessen. • I några få kommuner har medborgarna ett visst inflytande utifrån dialogen. • I flera av kommunerna har medborgarna ett deltagande utifrån dialogen. • I några få kommuner medför inte dialogen att medborgarna får ett deltagande utan mera att de är informerade. • För många kommuner är den tidiga dialogen ett sätt att hämta kunskap och information från de som bor och verkar i ett område inför en detaljplanering. • Flera kommuner har rutiner för att utvärdera en dialog. • Flera kommuner saknar en strategi för dialogen. / In the process with the detailed development plans that is regulated in accordance with the Planning and Building Act, there is a requirement for consultation. The purpose of the consultation is to gather information, wishes and views that concern the plan proposal and consider these at an early stage of the detailed development plans work. The municipality shall consult on a proposal for a detailed development plan with, among others, the county administrative board, affected parties and residents who are affected. Criticism is directed at the fact that current legislation means that the consultation often comes in too late in the detailed development plan process, where the opportunity to influence has been limited. An early dialogue in connection with detailed development plans is not regulated in the Act. It is implemented in some municipalities as a tool in the detailed development plan process. The purpose of the Master thesis is to investigate from a property law point of view why, how and to what extent Swedish municipalities use some form of dialogue with citizens before the statutory consultation in the detailed development plan process. To answer that questions, literature studies of the planning and building legislation are carried out, with a focus on the detailed development plans process, dialogue and consultation, previous research and surveys linked to dialogue and consultation, and participation models. This is followed by empirical studies in the form of interviews with planning managers and planning architects in seven municipalities in Stockholm County and six municipalities in Västra Götaland County. Based on 13 interviews conducted, twelve of those interviewed represent municipalities that use some form of dialogue early in the detailed development plans process. • In a few municipalities, citizens have a certain influence based on dialogue. • In several of the municipalities, citizens have a participation based on dialogue. • In a few municipalities, the dialogue does not mean that the citizens get a participation, but rather that they are informed. • For many municipalities, the early dialogue is a way to gather knowledge and information from those who live and work in an area prior to detailed planning. • Several municipalities have routines for evaluating a dialogue. • Several municipalities lack a strategy for dialogue.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar.   Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.

Syftet med vår kvalitativa ansats var att undersöka de olika anpassningsstrategier som verksamma pedagoger använder sig av på grupp och individnivå för att främja alla barns delaktighet i samlingen på förskolan. Med vår studie hade vi för avsikt att besvara följande forskarfrågor; “Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa samlingen för att främja deltagandet hos alla barn?” och “Vad anser pedagoger som väsentligt i anpassning av samling?”. Våra teoretiska utgångspunkter för vår studie var Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen, som vi använde som ramverk i analysen av resultatet. Som metod använde vi oss av fokusgruppsintervjuer och i analysen av data använde vi tematisk analys som metod. Vi gjorde ett kriteriebaserat urval och ett snöbollsurval, där våra deltagare var verksamma förskollärare, barnskötare och pedagoger inom förskolans verksamhet. Resultaten från studien visade på dels hur viktigt det relationella aspekterna är, för utan att ha en relation till barnen så blir det svårt att anpassa och hitta anpassningar som fungerar. En viktig slutsats är att anpassningar som görs på grupp och individnivå, görs utifrån barnens förutsättningar i den utsträckning som pedagoger har möjligheten att göra, och detta kan se olika ut beroende på var man befinner sig. / The purpose of our qualitative study was to investigate the different adaptation strategies that active educators use at group and individual level to promote the participation of all children at circle time at preschool. With our small-scale study, we intended to answer the following research questions; "What strategies do educators use to adapt circle time and support participation for all children?" and "Which adaptations are the most essential to according to the educators?". Our theoretical starting points for our study were Bronfenbrenner's ecological systems theory and the participation model, which we used as a framework in the analysis of the results. As a method we used focus group interviews and in the analysis of the data we used thematic analysis as a method. We made a criterion-based selection and a snowball selection, where our participants became active preschool teachers, childminders, and educators within the Swedish preschool context. The results from the study showed how important the relational aspects are, because without having a relationship with the children it becomes difficult to adapt and find adaptations that work. An important conclusion is that adaptations made at group and individual level are made based on the children's conditions to the extent that educators can do, and this can look different depending on where you are.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i årskurs 9 har för syn på deltagande och ombyte i samband med lektioner i idrott och hälsa. Metoden som användes i studien var av kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Elever i årskurs 9 intervjuades i grupper om tre-fem personer.  I resultatet framkom att eleverna anser att ämnet idrott och hälsa är roligt och att de oftast deltar. Vidare var det en stor variation vad gäller ombyte till lektionerna. Deltog några elever i föreningsidrott var det större sannolikhet att de valde att byta om till lektioner i idrott och hälsa. De elever som inte byter om till lektionerna anser att det beror på orken, lektionsinnehållet och hur omklädningsrummen är uppbyggda. Det kan dras likheter mellan tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Om det finns en inre motivation till deltagande byter eleven oftare om. Anledningar till att eleverna inte byter om beskrivs liknande i den tidigare forskningen som visar att omklädningsrummen kan vara en orsak då det är en otrygg plats.  Studien kan bidra till en ökad förståelse för lärare i idrott och hälsa, för hur elever känner i samband med deltagande och ombyte till lektioner i idrott och hälsa. / The purpose of this study is to examine what pupils in Grade 9 think of participation and changing clothes in physical education lessons. The method used in this study was of a qualitative approach in the form of focus group interviews. Pupils in Grade 9 were interviewed in groups of three to five people. The result showed that the pupils think that the subject of physical education is fun, and they usually participate. Furthermore, there were varying conditions for pupils to change clothes before the lessons. If some pupils participated in club sports, they were more likely to choose to switch clothes to lessons in physical education. The pupils who do not change before lessons believe that it depends on the energy, the lesson content, and how the dressing rooms are structured. Similarities between previous research and the theoretical background can be drawn. If you are motivated to participate, you are more likely to change clothes because you feel an inner motivation. The reasons why pupils do not change are described similarly in previous research, which shows that the changing rooms can be a reason for this, with it being an unsafe place. The study can contribute to an increased understanding of how pupils feel concerning their participation and changing habits before the physical education and health lessons for physical education and health teachers.

In the light of the Convention on the Rights of the Child gaining legal status in Sweden this thesis examines the implementation of the convention on a municipal level, specifically the implementation of Article 12 and children’s right to participate in all matters affecting them. With this purpose objectives and means are examined and compared between two municipalities: the municipality of Uppsala and the municipality of Örebro. By creating a frame of analysis based on previous research and theory on children’s participation, a text analysis has been conducted on key municipal policy documents and a case study has been conducted of municipal channels for participation. In conclusion the implementation of Article 12 differs between the municipalities where the responsibility to realize children’s right to participate is a shared responsibility in Örebro municipality in comparison to Uppsala municipality where the responsibility lies with some departments. In Örebro municipality children’s participation is often defined as a right while it in Uppsala municipality often is defined as an instrument to reach other goals. The case study emphasizes the importance of critically examining who actually participates in initiatives for children’s participation, who has power over the agenda and with what effects. For the realization of children’s right to participate initiatives must be inclusive, important and with clear intentions and effects.

Syftet med denna mindre etnografiska studie är att utmana uppdelningen mellan matematik och estetikgenom att undersöka barns estetiska skapande och vilken matematiska möjligheter som uppstår underprocessen i barns möte med materialet. Detta med hjälp av deltagande observationer för att kunnaundersöka barns möte med matematik, estetik och material i en sammanflätad tillblivelseprocess däringet överordnar det ena eller det andra. Med hjälp av tidigare forskning, litteratur, metod och teorivisar resultatet i studien att matematiken är möjlig och en del i barns estetiska skapande. I empirin blirdet synligt att det inte endast är människan som är aktiv i skapandet av kunskap utan ävenmaterialiteter har agens och kraft att påverka oss i den dynamiska intra-aktion som uppstår. Slutsatsenmed studien blir att det inte går att göra tydliga uppdelningar av ämnesdiscipliner som matematik ochestetik, subjekt-objekt och teori-praktik utan allt är i rörelse av ständig tillblivelse.

This thesis aims to make a contribution to our current understanding regarding leisure-time pedagogues’ work with children’s relationships. Here focus is placed on the collective action repertoire as expressed by two different groups of leisure-time pedagogues. The research questions addressed are:   How do leisure-time pedagogues work with children’s relationships and how do they view such relationships? What communities do they identify? What qualities in children’s relationships do they regard as desirable?  The theoretical framework of this study is based on Wenger’s (1998) social theory regarding learning in communities of practice, as well as Gergen’s theory of relationships as an inevitable part of human existence. Consequently, within this thesis relationships are viewed as mainly negotiated and are therefore dynamic in character. The methodological approach is ethnographic, focusing on leisure-time pedagogues’ work with and talk about children’s relationships. The study is based on data derived from eight leisure-time pedagogues divided into two different work teams of four pedagogues, covering two different leisure-time centres and involving 60 children of 6-11 years of age.   Final analysis is based on concepts derived from both Wenger’s and Gergen’s theories, for example; action repertoire, relational qualities, communities of practice and shared interests. Results suggest that the communities of practice and the alliances that pedagogues identify are often gender-related and built on common interests. The pedagogues’ action repertoire illustrates a desire to facilitate encounters between children and promote harmonious relationships. Leisure-time pedagogues support relationships characterized by consensus, respect, confidence and adaptation to rules, whereas those marked by conflict, disharmony, breaking rules or aggressions are counteracted. Various notions emerge in pedagogues’ action repertoire based on normative thinking, where different relational competences are ascribed to children. Some children are described as relationally competent while other children, who do not adapt themselves in a desirable manner, are described as having difficulties adjusting their relational competence. The results also reveal a lack of guidelines for handling the variety of differences in children’s relationships and display the lack of a common professional language for verbalizing children’s relational work.

<p>The aim of this inquiry is to investigate which ideals of democracy that three proposals for strengtening the democracy in the European Union consists of and to judge if the desired effects of the proposals are reachable. The method that is used is an analysis of ideas and contents. Theories that are used are deliberative and particiapatory ideals of democracy. The theories are used to investigate if the ideas in the proposals correspond to the ideals of deliberative and participatory democracy. The major result is that the proposals fail to fulfil the ideas of the theories. The reason is that the proposals are lacking ideas of how to make the citizens more aware and active in politics. The point of departure in the proposals is that the European Union will be more democratic if the people are brought in to the politics, but they do not suggest how people should form opinions through communication and become conscious and competent in political issues through participation. It is also likely that the effects of the proposals not are reachable to all the citizens. Only the ones who have an interest in communicating and participating in European politics will be gained by the proposals.</p>

Syftet med studien är att förstå och beskriva sju elevers och tre lärares erfarenheter av skolan under deras treåriga gymnasietid tillsammans. Målet är att kunna utveckla kunskap om hur gymnasieskolan ska kunna möta behovet hos elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bakgrunden till studien är den snabba förändring som skett i Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna. Från att ha varit en urvalsskola går idag mer än 99 procent av varje årskull vidare till gymnasieskolan i Sverige. Det innebär att gymnasieskolan ställts inför en betydligt svårare uppgift med nya elevgrupper och helt andra krav på det pedagogiska arbetet. Eleverna i den här studien lämnade grundskolan med ofullständiga betyg och sökte själva till en liten undervisningsgrupp på gymnasiets individuella program med inriktning mot restaurang och storkök. Det empiriska materialet består främst av forskningsintervjuer och fältanteckningar från deltagande observationer. Forskningen utgår ifrån en livsvärldsansats och en central utgångspunkt är elevernas och lärarnas erfarenheter av skolan. Resultatet visar att eleverna bär på mycket negativa erfarenheter av grundskolan som genererat en negativ inställning till skolarbete. Att få eleverna mer positivt inställda till skolarbete var en förutsättning för att lärande i kärnämnena skulle ske. Två faktorer framträder tydligt som avgörande för att de här ungdomarna upplevt gymnasietiden som meningsfull. Den första är lärares elevsyn och den relation som uppstår i mötet mellan eleven och läraren. Den andra är huruvida eleverna upplever innehållet som meningsfullt. Skolans innehåll blev meningsfullt när eleverna upplevde att lärandesituationer var på riktigt och när de samtidigt kände att innehållet var anpassat till dem, då släppte plötsligt spärrarna för dem.