Bakgrund: Mycket av tidigare forskning som har inkluderat personer med amputation på nedre extremiteten har varit fokuserad på gång och balans och på tillfredställelse med protes. Fler faktorer påverkar livskvalité och välmående än enbart avsaknad av funktionshinder. Syfte: Att jämföra om livskvalitet skiljer sig åt mellan en grupp med amputation på nedre extremiteten och en grupp utan amputation. Metod: Tvärsnittsdata samlades in med ett självrapporterat frågeformulär. Frågeformuläret innehöll bakgrund, WHOQOL-BREF för att mäta livskvalité och en del av Community Based Rehabilitation (CBR) indikatorer för att mäta inkludering i samhället. Rekrytering skedde via sociala plattformar. Gruppjämförelser gjordes mellan och inom grupper med Welch t-test. Samband undersöktes med generaliserad linjär modell för de fyra olika domänerna i WHOQOL-BREF med avseende på kön, ålder, utbildning, och inkludering i samhället. Resultat: Totalt var 114 deltagare var inkluderade, av dessa 64 med amputation på nedre extremiteten och 50 utan amputation. Deltagarna med amputation hade statistiskt säkerställt lägre resultat jämfört med de utan amputation på allmän hälsa, allmän livskvalité, tillfredställelse med hälsa, på fysisk och miljörelaterad livskvalitédomän, samt på inkludering i samhället. Inom grupperna hade kön, ålder, och utbildningsnivå ingen påverkan på rapporterad livskvalité. Slutsats: Personer med amputation på nedre extremiteten hade lägre rapporterad livskvalité jämfört med en grupp utan amputation. Studien tyder på att en högre upplevd inkludering i samhället och en högre upplevd gångförmåga ökade livskvalitén. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

The purpose of this study has been to investigate the concepts of children in need of special support, inclusion and how preschool teachers work with an inclusive approach in preschool with children in need of special support. The research questions that have formed the basis of this study have been 1) What does the preschool teacher's definition of the concept of children in need of special support consist of? 2)What does the preschool teachers' definition of the concept of inclusion around children in need of special support consist of?  3) How do the preschool teachers describe what an inclusive way of working looks like in preschool? 4) What previous experience do preschool teachers have of working based on an inclusive approach? The study was conducted with qualitative interviews of six preschool teachers where the collected data material was analyzed with a thematic analysis. The theory that the study leans towards is soft and hard inclusion as well as the compensatory and the critical perspective. The result showed that all preschool teachers had a consensus of definition of inclusion with children in need of special support. It was described as allowing all children to be part of a community. Furthermore, they had a similar view of the definition of children in need of special support. They believed that it was children with and without a diagnosis, children who need extra support to make everyday life work. Preschool teachers describe an inclusive way of working as an adapted approach, an adapted environment, and activities as well as certain individual-adapted methods. They described that inclusion work is based on children being involved and that the activities are based on democratic values ​​where everyone's equal values ​​are considered. All preschool teachers had a lot of experience of an inclusive approach, but they felt that there were some difficulties.

New media technologies, especially social media, continue to challenge previous notions regarding agenda melding activities. Recent observations have been made during chaotic and turbulent conditions, where participants behave contradictory to what is expected by previous agenda setting and melding theories. This study attempts to examine the content shared amongst ordinary users on Twitter directly following a sudden crisis event, specifically the US Capitol riot from January 6th, 2021. This was done through a quantitative content analysis, where the agenda melding activities as well as rhetorical purpose were examined in order to observe ordinary users’ behaviours during the crisis event. Along with an open discussion regarding what this might entail for US democratic functions or relations, and a general invitation for future research regarding similar issues.    The results of this study showed further support for contradictory agenda melding activities in relation to a crisis event. Where instead of seeking out safety and agreement in the majority, users engaged in arguments, discussions and challenged each other’s views and opinions publicly online.   In examining the content following the Capitol riot, this study hopes to shed light on a subject of study that needs further exploring, as well as arguments for future development of previous theories.

Synen på skogens värden har förändrats från att mestadels beröra de konkretavaror som skogen bidrar med till att innefatta mer abstrakta värden. Skogarna blirviktigare ur fler aspekter och förvaltningen av den försvåras genom att den kanses om en privat, kollektiv och gemensam resurs. Syftet var att beskriva denskogliga förvaltarens roll i att samordna olika intressenters önskemål vidskogsvårdsåtgärder i tätortsnära skog. Fem skogsförvaltare från fyra slumpmässigtutvalda organisationer i Skåne intervjuades. För att öka eller bibehålla rekreationsvärden bör skötseln inrikta sig på att göraskogen tillgänglig, öppen och ljus samt att skapa variation. Inför åtgärdenanvändes deltagande planering i form av informationsblad som sattes upp kringavverkningsplatsen. Detta bidrog förmodligen till att få konflikter ellermotsättningar förekom i tätortsnära skogar. Brukandet bör ske med ett annat fokusän vid konventionellt skogsbruk för att gynna de sociala värdena och enförebyggande dialog bör hållas med intressenterna.

AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

This quantitative study has been done in cooperation with the Swedish Wrestling Association within the research field of sport science. The sports movement in Sweden wants to get more individuals physically active and the Wrestling Association wants to be a part of this by introducing a new training form, called Wresfit. A form of physical training aimed at exercisers, old wrestlers, exercise wrestlers, sports teams, and people who have never before been in contact with neither wrestling or any other sport for that matter. In short, for anyone who wants to try a challenging form of training. The purpose of the study was to investigate what motivates and how barriers influences adult individuals to participate in Wresfit and to describe and compare patterns in participants' responses. To explain this, a psychological theory called Self-Determination theory was used, which is a simplification of reality to investigate people's motivation. Data was collected with the help of a web survey (n=95) among 25 different wrestling clubs in Sweden. The result showed some motivating factors that motivate adult individuals more than others. The highest-rated motivation factors were for the sake of strength, for joy, for the community, and good instructors. The results also show that there are some differences between people with and people without earlier wrestling background. Participants consider that barriers to not participating in the training form are that there is a lack of time, injury problems, laziness, and prejudice against the wrestling. The study's results conclude that in the responses, there were a lot of interesting explanations about problems and measures that the business should change to attract more people without previous wrestling experience.

I takt med att städerna växer ökar även deras negativa miljöpåverkan, städerna står idag för cirka 70 procent av världens koldioxidutsläpp. Städerna och dess medborgare har en betydande roll i arbetet med att minska miljöpåverkan och uppnå en hållbar utveckling vilket tydliggörs i de globala målen. I Malmö är intresset för miljöfrågor stort och involvering av medborgarna i det lokala arbetet med Agenda 2030 pågår. Studien syftar till att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur medborgarnas kunskaper, deltagande och engagemang inom klimat- och miljöfrågor kan hjälpa kommunen att komma närmare sina visioner om en hållbar stad. Genom att studera exempel från andra städers arbete med medborgarengagemang och dialog, har kriterier för ett strategiskt hållbart arbetssätt samt konkreta koncept för att involvera medborgarna i Malmö tagits fram. Det har även utförts intervjuer med kommunanställda på gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att styrka värdet av koncepten. Studien visar att det finns miljömässiga fördelar med att sprida kunskap samt involvera medborgarna i arbetet för att uppnå en hållbar stad. Studien visar vidare på behov av att ytterligare utveckla arbetet med att involvera medborgarna, samt ta vara på det engagemang som finns och säkerställa en kontinuitet i arbetet. De framtagna koncepten kan bidra till att öka medborgarnas kunskaper och medvetenhet kring deras miljöpåverkan samt bidra till ett ökat engagemang och deltagande i det gemensamma arbetet mot ett mer miljömässigt hållbart Malmö. Genom att involvera alla i stadsutvecklingen ökar vi chanserna att uppnå de globala målen och närma oss en miljömässig hållbar utveckling. / As cities grow, their negative environmental impact also increases, accounting for 70 percent of greenhouse gas emissions. Therefore, cities and its inhabitants have a significant role in reducing environmental impact and achieving sustainable development, which is embodied in the global sustainable development goals. An example of this is the study of environmental issues in the city of Malmö, and the efforts to involve its citizens in the ongoing local work for the 2030 agenda. The aim of this study is to assess, with qualitative knowledge, how citizens' knowledge, participation and commitment in climate and environmental matters can help the city of Malmö to reach their vision of becoming sustainable. By studying cases from other cities work with citizens' involvement and participation, six criterias and three draft concepts have been created for a strategical sustainable way of working. Testimonies were collected from municipal employees who worked with related issues, presenting the adequate questions to strengthen the value of the concepts. The study shows that there are environmental benefits by sharing knowledge as well as involving citizens in the work to achieve a sustainable city. Consequently, the study also supported the need to further develop the work towards involving citizens as well as, to utilizing existing commitment and ensuring continuity. The realization of the draft concepts will contribute to raising citizens' knowledge and awareness about their environmental impact and thereby raising their commitment and participation for a more environmentally and sustainable Malmö.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin &amp; Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin &amp; Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

Studiens syfte är att ta reda på de tankar och förhållningssätt grundskollärare har om demokratifostran och språklig kompetens i sin undervisning, samt att undersöka ett samband mellan de två. Studien använder en metodkombination och datainsamlingen sker med hjälp av en online-enkät som sänts ut till 44 skolor. Data analyseras med hjälp av tre teoretiska utgångspunkter; Vygotskijs teori om zonen för den närmaste utvecklingen och hans teori om begreppsutveckling; Bernsteins teori om begränsad och utvecklad språkliga koder samt Biestas teori om utbildningens funktion i samhället. Lärarnas svar visar att de värderar demokratifostran högt i sin undervisning och är måna om sina elevers nuvarande och framtida möjligheter att delta aktivt i det demokratiska samhället, för att både bidra till samhället och att påverka den egna situationen. Svaren visar även att lärarna värderar språklig kompetens högt som tillgång till ett demokratiskt deltagande. De ser även ett meningsfullt samband mellan elevers socioekonomiska eller kulturella bakgrund och demokratiska deltagande, samt visar en hög användning av språkutvecklande undervisningsstrategier för att stötta eleverna. Studien visar att lärarna anser sig utföra ett viktigt och aktivt arbete i motarbetandet av segregation och utanförskap i samhället, dock återstår resultaten av deras arbete, att se.