This thesis explores children’s and pedagogues’ participation in project work in a Swedish preschool inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and its associated participatory agenda. The overall aim is to investigate how children are involved in the shaping of project work in everyday interactions. The study examines how children’s participation and involvement in project work, as it unfolds over time, is organized and negotiated in interaction; what children and pedagogues are oriented to and what communicative, embodied, visual, and material resources that are used. The empirical material was collected during a six months long video ethnographic study among four to five years old children. The video recordings and field notes collected during participant observations are analyzed from an ethnomethodological and a socio-cultural perspective. The study sheds light on how both children and pedagogues are active agents in the constitution of project work and the various communicative and material resources that they draw upon when participating in project work. The findings highlight how the pedagogues work to create conditions for children’s participation and how this work is intimately connected to and dependent on children’s agency. Moreover, it is shown that the pedagogues are creating conditions to facilitate children’s participation through various activities that at first glance appear as controlling. Among other things the pedagogues vary how wide ranging content is allowed. When participating in project work the children are treated and act as competent. They relate to tasks as active subjects and participatory agents in that they coordinate various resources to solve problems and to create products. In their interpretations and reinterpretations of a given task, the children take into account as well the pedagogues’ instructions as their own and other children’s interests. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Ragnarök Online en plats på nätet, ett online-spel, där människor från hela världen möts och samverkar. Det är i detta möte personer emellan som den virtuella miljön Ragnarök Online skapas. Målet med denna uppsats är att visa på hur människor interagerar i, och skapar denna plats på nätet. Varför spenderar folk tid i virtuella miljöer? Är det annorlunda att agera i en virtuell miljö? Dessa är några av de frågor vi kommer att möta i texten. Detta kommer vi att göra tillsammans med invånarna i Ragnarök Online, med dem kommer vi att slåss, jaga och göra hattar. Tillsammans kommer vi att utforska den virtuella miljön av Ragnarök Online. / Ragnarök Online a place on the net, an online game, where people from all over the world meet and interact. In this meeting the virtual environment of Ragnarök Online is created. Because it’s in the meeting between people this virtual place is founded. The goal of this essay is to show how people interact in, and create this place on the net. Why do people spend time in virtual environments? Is it any different to act in a virtual environment? These are some of the questions we will meet in the text. This we will do together whit the inhabitants of this place, we will fight, hunt and make hats ­­– together we will explore the virtual environment of Ragnarök Online.

Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen. / The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget.   Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna.   Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd<em> </em>och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen. Det visade även att det fanns ett negativt samband mellan motstånd mot förändring och individens syn på sin egen kunskapsbredd på de anställda vid blivande Linnéuniversitetet. Samt att personalen vid Högskolan i Kalmar generellt uppvisade ett större stöd för fusionen.</p> / <p>The aim of this study was to examine employees of the prospective Linnaeus University support for the merger of Växjö University and University College of Kalmar. It was further examined including the impact of various factors such as information, the ability to participate and trust in management had the support of the merger. A survey was made with a random sample of 185 participants of which 95 were from Växjö University and 90 from the University College of Kalmar. The survey was based on five instruments: leader-member exchange, change process characteristics, openness to job changes, role-breadth self-efficacy and resistance to change. The result showed that resistance to change had a negative relation to information, participation and trust in management. It also showed that there was a negative correlation between resistance to change and individual approach to its own range of knowledge on the staff of the future Linnaeus University. And the staff of the University College of Kalmar in general showed greater support for the merger.</p>

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today’s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market. To stand out in the market, the importance of company’s creativity has increased. Today, it is stated in the research how important it is with leaders who create the right conditions to motivate creators. How do you lead to create motivation and creativity in organizations? Our study aims to examine, from a manager's perspective, how leaders lead and motivate teams working in a creative process. To answer the purpose and research questions a qualitative study was made by interviewing six leaders of six different design and communication agencies working on the basis of a creative process. Thesis material has been collected deductive through theories and previous research as well as inductive, based on empirical material gathered in interviews. The conclusion of this study shows that of the four phases, the initial phase was of central importance for how leaders create important for a creative process. The leader sets in the initial phase clear framework. Furthermore, the leader should contribute to an overall picture and participation. The leaders worked in a structured and well thought out way, to make employees feel motivated. The study shows crucial areas that the leader works with to increase motivation, which are frames and releases, development, meaningfulness and confirmation. The analysis emerges that the creative process requires leadership that adapt to the conditions and they differ both between the phases of the process but also on the leader's duties. It was therefore not possible to deduce the best leadership method or theory for a specific phase in the creative process.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg – Wohl-gemuth. Detta har hjälpt mig att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem som kvinnorna inom lastbilsföraryrket kan ställas inför. Studien visade att majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade anhöriga eller vänner och bekanta som kör lastbil. Det är på detta sätt som de har närmat sig yrket och fått en förståelse för yrket när de var yngre. Lastbilsföraryrket är ett yrke de trivs med och de vill inte byta yrke. Känslan av frihet och att de i viss mån kan planera sin dag själva, ingen dag är den andra lik är saker som lyfts fram som positiva. I undersökningen framkom det även att de ser yrket som tungt och slitsamt, men att allting går att lösa. Stress från yttre faktorer som de inte själva rår över nämns som mindre positiva inslag i yrket. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that makes women seek out the profession of truck driving, and how they view upon the profession. I have during the work used participant observation, focus group interviews and questionnaires sent out to the female truck drivers. These three ways to get information was used to give an overall picture of women's views on the profession, and the way into the profession. Altogether, I have been in contact with 35 truck drivers, 18 women and 17 men. As a theoretical framework, I have used the theories based on gender and gender marking process from primarily Hirdman, Westberg - Wohlgemuth. This has helped me to create an understanding of the challenges and problems that women in the truck driving industry may be facing. The study showed that the majority of women in the study have relatives or friends and ac-quaintances that drive a truck. It is in this way that they have approached the profession and gained an understanding of the profession when they were younger. Truck driving profession is a profession they enjoy and they do not want to change profession. The feeling of freedom and to a certain extent, the possibility to be able to plan their day themselves, is highlighted as posi-tive things about their work. The study showed that even though they see their profession as heavy and tiring, everything can be solved. Stresses from external factors that are beyond their control are mentioned as less positive aspects of the profession.

Arbetsmiljölagen ger anställda och deras representanter, skyddsombuden, rätt att delta i det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsgivaren har skyldighet att arrangera. Forskning om deltagande har i stor utsträckning varit fokuserad påstrukturella och organisatoriska förutsättningar för anställdas deltagande. Mycket tyder dock på att anställda inte utnyttjar sina starka rättigheter. Avhandlingens analyserar arbetsmiljödeltagandet genom en fallstudie på ett pappersbruk med väl etablerade organisatoriska strukturer för deltagande i syfte att förklara deltagandets grunder bortom de strukturella villkoren. Syfte är att förstå varför anställda inte i avsedd omfattning utnyttjar de möjligheter till arbetsmiljöinflytande som lagstiftning och goda strukturella villkor ger. Avhandlingen visar hur anställda i stor utsträckning handskas med arbetets risker och belastningar genom sin kollektivt utvecklade kompetens, förståelse och ansvar för varandra och i mindre utsträckning genom att interagera med arbetsgivaren genom arbetsmiljödeltagande. Etienne Wengers begrepp ”praktikgemenskaper” används i avhandlingen tillsammans med Paavo Bergmans analys av lagarbete och betydelsen av processpecifik kompetens för att klarlägga de sociala processer för meningsskapande som betingar anställdas deltagande i arbetsmiljöarbetet. Med Lysgaards begrepp ”arbetarkollektivet” visar också avhandlingen på betydelsen av maktrelationerna mellan operatörer och arbetsgivare för möjligheterna att etablera en gemensam kunskapsprocess kring arbetsmiljö genom de former för arbetsmiljödeltagande som var etablerade på pappersbruket. / Swedish law gives employees, and their representatives, rights to participate in the employer’s systematic occupational health and safety management. Research  on worker participation in OHSM has mainly focused on structural conditions for participation such as organisational arrangements, industrial relations, or union support. There are however indications that employees do not use their strong legal rights. The aim of the present thesis is to understand the prerequisites and conditions for worker OHSM participation, seen here as a joint knowledge process for work environment issues. More precisely, the thesis aims to analyse the significance of workers’ local and situated knowledge, the construction of participative practices, and the problems and advantages of representative participation. The thesis also aims to explain the paradox that favourable structural conditions for participation are only partly used by the workers, despite evident risks at work. The empirical basis is a case study at a paper mill. The mill was chosen as its OHSM to a large extent fulfils what research claims are necessary structural conditions for effective participation. To understand the possibilities and problems of such participation, the analysis uses a combination of three theoretical perspectives on work and (situated) knowledge: Etienne Wenger’s (1998) approach to communities of practice; Paavo Bergman’s (1995) analysis of teamwork in the process industry; and Sverre Lysgaard’s (1961) theory of the workers’ collective.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande. Med hjälp av de fyra fälten har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Läroböckerna, två för det praktiska programmet och två för det teoretiska programmet, har därefter analyserats var för sig och slutligen jämförts. Resultatet visar att läroböckerna i stor utsträckning uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare resultat visar att läroböckerna har ett kollektivt och parlamentariskt fokus på politiskt deltagande. Dessutom visade analysen att läroböckerna för de praktiska programmen presenterade en mer nyanserad bild av politiskt deltagande än vad läroböckerna på de teoretiska programmen gjorde. Dock var resultatet att samtliga läroböckerna presenterade en relativt ensidig bild av politiskt deltagande. / This paper is examining the textbooks adapted for the basic courses in social studies in Swedish upper secondary school, in order to examine the descriptions of political participation. The aim is to investigate if the textbooks encourage political participation. Additional aims are to investigate whether the textbooks focus on some form of political participation, and if there is any difference between the textbooks for the practical and the theoretical programs. Previous research and theory generated in an analytical model. The analytical model contains four fields: parliamentary collective political participation, parliamentary individual political participation, non-parliamentary collective political participation and individual non-parliamentary participation. Based on the four fields, a qualitative content-analysis has been conducted. The textbooks, two for the practical program and two for the theoretical program, have subsequently been analyzed separately and finally compared. The result shows that the textbooks largely encourage political participation. Further results show that the textbooks have a collective and parliamentary focus on political participation. Additionally, the analysis showed that the textbooks for the practical programs presented a more nuanced view of political participation than the textbooks on the theoretical programs did. However, the result was that all the textbooks presented a relatively narrow view on political participation.