Med bakgrund mot att barn idag ses som kompetenta och lek ses som en tillgång för barns unika lärande, kunnande, förståelse och meningsskapande, valde vi att göra denna studie. Leken är både komplex och intressant och forskning har visat att lek, genom alla tider, har tillfredsställt barns olika behov av självförverkligande, bearbetning och kreativt tänkande. Att vara kompetent innebär även att kunna utöva makt, men hur barn utövar makt i den fria leken på förskolan belyser föreliggande uppsats. Studiens syfte är att undersöka hur barn i åldern 3-5 år utövar olika sorters makt i den fria leken på förskolan. De metoder som använts är deltagande observation, filmning och ljudupptagning. Studien visar, utifrån Foucaults maktteori, att barn utövar olika sorters makt vilka är disciplinär makt, dynamisk makt och relationell makt. Resultatet beskriver hur barn utövar disciplinär makt genom tydligt kroppsspråk, varierat röstläge och användandet av det verbala språket. Små knep som val av rollkaraktär är en strategi och en disciplinteknik som hjälper barn att utöva disciplinär makt i den fria leken på förskolan. Vidare visar resultatet att barn utövar dynamisk makt genom kommunikation, både genom kroppsspråket och verbalt. Kommunikationen fungerar som ett verktyg för att kunna förflytta makten mellan varandra i leken. Dynamisk makt skapar magin, som för leken framåt. Slutligen visar vi att relationell makt utövas genom att barn använder sin kunskap och erfarenhet för att ta eller få makt, den relationella makten är situationsbunden och uppstår där kunskapen finns. Resultatet visar även att motmakt kan ske där relationell makt utövas.

Titel: LEDARSKAPSBETEENDEN INOM FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN  - Ur ett medarbetarperspektiv   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi  Författare: Nathalie Edenborg & Maja Roberg  Handledare: Emilia Kvarnström  Datum: Juni 2022  Syfte: Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur en fastighetsmäklare resonerar om målvägsteorins ledarskapsbeteenden. Vidare är syftet att undersöka om fastighetsmäklare anser att målvägsteorin är användbar inom fastighetsmäklarbranschen.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med 10 semistrukturerade intervjuer och fyra mer djupgående intervjuer. Respondenterna är aktiva fastighetsmäklare med olika arbetserfarenhet och intervjuerna utfördes genom fysiska möten.  Empiri: I den empiriska delen presenteras en sammanställning av intervjusvaren som vi ansåg hade mest relevans till målvägsteorin.  Resultat & Slutsats: Det finns flertalet infallsvinklar som är av betydelse när det kommer till vilket ledarskapsbeteenden en fastighetsmäklare föredrar. Dessa är medarbetarnas egenskaper, hur självgående en fastighetsmäklare är, arbetserfarenhet inom branschen och hur stort eget ansvar en mäklare har. Däremot har det framkommit att målvägsteorin är en anpassningsbar teori inom fastighetsmäklarbranschen. Examensarbetets bidrag: Med denna studie hoppas vi att ledare inom fastighetsmäklarbranschen ska kunna få vägledning genom en ökad förståelsen om hur de kan utföra sitt ledarskap enligt målvägsteorins ledarskapsbeteenden, inom fastighetsmäklarbranschen. Genom den ökade förståelsen önskar vi kunna ge ledare tillvägagångsätt att utveckla och anpassa sin verksamhet efter medarbetarnas uppfattning om ledarskap inom branschen.  Förslag för fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att inkludera ledare i samma område och jämföra hur vardera part resonerar kring ledarskapsbeteenden inom fastighetsmäklarbranschen.  Nyckelord: Målvägsteorin, Vägledande ledarskapsbeteende, Stödjande ledarskapsbeteende, Deltagande ledarskapsbeteende, Prestationsinriktat ledarskapsbeteende, Fastighetsmäklarbranschen, Medarbetarperspektiv.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka vilka erfarenheter ämneslärare har i sina möten med elever som inte når godkänt betyg i engelska på högstadiet. Fokus ligger på ämneslärarnas upplevelser av elevernas skolsituation, vilka anpassningar lärarna tycker att eleverna har mest nytta av, hur mål och utveckling synliggörs men också hur de utformar undervisningen för dessa elever som preciseras även i frågeställningarna. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där insamling av data sker genom individuella intervjuer som kompletteras med deltagande observationer. Materialet analyserades i två olika faser genom tematisk och tolkad analys som fastställdes till inom gemensamma teman. Resultatet visar att lärarna följer den teoretiska ramen som presenteras i början av uppsatsen. De lyfter inlärningsprocessen som invid styrd och beroende av elevens användning av engelska språket utanför lektionerna. Alla elever har dock goda förutsättningar att lyckas med att klara målen för betyget E på högstadiet men vägen dit är utformas olika. Tydliga mål, synlig formativ bedömning och individuell planering med anpassade uppgifter lyfter resultatet som framgångsrika faktorer för att lyckas med dessa elever.

Inledning Den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling eftersom det är barnen som får styra riktning och innehåll i leken. Genom att vara en deltagande och stöttande förskollärare kan det leda till att leken fortgår och barnens kognitiva förmåga kan utvecklas (Weldemariam Tigistu2014, ss. 234-235). Forskning utvecklas ständigt och diskussioner kring hur förskollärare ska agera i relation till barnen och deras utveckling i den fria leken sker kontinuerligt. Därav vill vi med denna studie undersöka den fria leken i förskolans verksamhet. Studiens syfte I denna undersökning är syftet att undersöka vilken syn förskollärarna har på den fria leken i förskolans verksamhet. Syftet är också att undersöka hur den fria leken tas tillvara för att främja utveckling hos barnen samt vilka kunskaper förskollärarna anser att barnen utvecklar i den fria leken. Metod Metoden som används i denna studie är kvalitativ där strukturerade intervjuer har ägt rum. Intervjupersonerna är utbildade förskollärare och intervjun har sitt fokus kring barns fria lek. Åtta förskollärare från fem olika förskolor inom samma kommun har intervjuats. Resultat Resultatet visar att den fria leken är av stor betydelse enligt samtliga förskollärare. Resultatet pekar på att stora delar av dagen består av lek på förskolan. I resultatet framträder två olika syner på hur den fria leken ska utformas. Det framkommer att majoriteten av kunskaper barnen utvecklar i den fria leken är sociala koder såsom samspel, konflikthantering och att visa hänsyn och respekt till varandra. Ett fåtal förskollärare nämner även språkutveckling som en bidragande kunskap. Utifrån detta är deltagande förskollärare i den fria leken viktigt för att barnen ska kunna utvecklas vidare i dessa kunskaper enligt de intervjuade förskollärarna.

A growing alienation of citizens from politics is a current challenge to many modern democracies. Citizen participation is vital for democracy and engaging citizens becomes a central question within political science. At the same time the use of voting advice applications (VAAs) has increased steadily, particularly popular among young voters. This increasing usage indicates that VAAs fulfil young people’s needs, but what these needs are is unknown. To analyse what functions VAAs have for young voters, this study utilises data from interviews with high school students conducted after the Swedish Elections 2022. Furthermore, research on VAAs has focused on some aspects of voting behaviour such as their impact on citizens’ likelihood to vote. Relatively under-researched remain questions concerning VAAs and other forms of latent engagement with politics, such as deliberation over politics. This thesis seeks to examine these behaviours associated with VAA-use addressing young citizens in particular. The study finds that young people use VAAs with serious intentions to find political guidance. Moreover, VAAs can trigger deliberation over politics, but mainly during the election campaign.

I denna uppsats har författaren använt sig av en kvalitativ forskningsmetod för  hur Socialtjänstens arbete rörande frågor kring barns trygghet brister, och där barn far illa. Detta trots aktiva insatser som skall motarbeta barns utsatthet och där engagemang kring frågor som rör barn varit prioriterade sedan länge. Uppsatsen har inspirerats av diskursanalys som metod och teori. Den innehåller även det teoretiska begreppet ¨barnets bästa¨ och BBIC som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att Socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars brister och det misslyckade föräldraskapet i förhållande till barns behov. Vidare framkommer att argumentationen förs utifrån lagstiftningen förutsättning syftar till att uppnå mer effektivitet i administration än att beakta barnets bästa. / The author have used a qualitative method to examine how the efforts of adults in the nonprofit, private and public sectors are failing to ensure children's safety. Although the efforts to protect children from getting harmed have been a prioritized for a long time.This dissertation has been inspired by discourse analysis as a method and theory. It also contains the theoretical concept of the best interest of the child and BBIC as an analytical tool. The result shows that the social services argues based on the parents shortcomings and the failed parenthood in relation to the children's needs. Furthermore, it is stated that the line of reasoning is based on the legislation provided for the purpose of achieving efficiency in administration rather than consider the child's best interest.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevernas socioekonomiska och sociokulturellaförhållanden kan påverka deras deltagande på lektionerna. Empirin samlades in genomkvalitativa intervjuer samt fokusgruppsintervjuer på en skola i ett område med lägresocioekonomiska förutsättningar. Frågorna till eleverna samt lärarna formulerades utifrån ettsocioekonomiskt perspektiv, samt vad de tror kan påverka att deras klasskompisar inte deltar.Studien baserades på en kvalitativ metod där tre lärarintervjuer samt trefokusgruppsintervjuer genomfördes på en högstadieskola. Bourdieus tankar kring olikasorters kapital är den teori som studien utgår ifrån.Resultatet visar att elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras förenings idrottandesom i sin tur påverkar deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa och resultaten visar ävenpå samhällets roll i undervisningen. I undersökningen framkom det att eleverna och lärarnahade samma uppfattning kring de flesta frågorna, bland annat om man fick vara med utanombyte, skor etc. Ett annat resultat visade på att lärarna uppfattade elevernas föreningsidrottande till en tredjedel, detta stämde dock inte riktigt överens med de elva elever somintervjuades då fem av dem var aktiva på fritiden. Fem av eleverna som intervjuades gick påskolans fotbollsakademi och var mycket aktiva, både i skolan men även på fritiden i derasolika fotbollsföreningar. Resultaten som framkommit är endast giltiga för den undersöktagruppen och kan ej generaliseras.

Mänskliga rättigheter som fält har traditionellt sett adresserat fattigdomsbekämpning men från flera håll ställs nu krav på att även ekonomisk ojämlikhet måste adresseras. Skillnaden i såväl inkomst som förmögenhet, mellan världens befolkning är mycket stor. Jag använder mig av Ludvig Beckmans idéer om kritisk idéanalys för att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Jag redogör för två positioner, den ena med hjälp av Martha Nussbaum och David Miller, den andra med hjälp av Nancy Fraser och Margot Salomon. De ger uttryck för två olika tolkningar av mänsklig värdighet som innebär att de ser ekonomisk ojämlikhet som ett problem för mänskliga rättigheter på olika sätt. Den springande punkten är inte huruvida ekonomisk ojämlikhet är ett problem, utan på vilket sätt ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter.  Den ena positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla uppnår en tröskelnivå av vissa centrala förmågor eller behov. Ekonomisk ojämlikhet ses därmed som ett problem för mänskliga rättigheter när det hotar möjligheten för alla medborgare att komma över denna tröskel. Den andra positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla har möjlighet till jämlikt deltagande, det förutsätter en gemenskap med respektfulla relationer. Ekonomisk ojämlikhet hotar den mänskliga värdigheten genom att försvåra möjligheten till jämlikt deltagande. Efter att ha vägt argumenten mot varandra är min slutsats att Nussbaum och Millers position är för återhållsam eftersom den möjliggör för stora skillnader i deltagande. Förutsatt att vi värdesätter människors jämlika deltagande och att vi vill slå vakt om mänsklig värdighet bör mänskliga rättigheter - som moral och politik -  adressera stora skillnader i inkomst och förmögenhet mer än vad Miller och Nussbaum menar. Min egen slutsats på frågan i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter, ligger därför närmare Fraser och Salomons positionering.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar och motiv som bidrar till att elever uteblir från idrottsundervisningen i grundskola och gymnasium samt utforska möjligheter till att förbättra elevdeltagandet. För att besvara mina forskningsfrågor valdes innehållsanalys som metod och insamlandet av empiri gjordes via DiVa och Google Scholar. I resultatet presenteras identifierade anledningar för elevers deltagande i idrottsämnet och analyseras utifrån mitt teoretiska perspektiv Self-Determination Theory. Resultatet visar att elevers frånvaro på idrottslektionerna har sina förklaringar i individuella faktorer, psykosociala faktorer, fysiska aktivitetsfaktorer och miljöfaktorer. Potentiella motiv till ökat deltagande är elevinflytande och idrottsläraren och undervisningens innehåll.

Studiens syfte är att ta reda på förskollärares uppfattning om sina roller och deltagande i barns fria lek. Vår kvalitativa studie bygger på semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Studien har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och begrepp ur teorin. Resultatet visar att förskollärare intar olika roller för att gå in i den fria leken. De väljer att delta eller icke delta beroende på situation och utgår då ifrån sin lekkompetens för att avgöra vad som är bäst i stunden. Förskollärare lyfter både för och nackdelar med sitt deltagande. Slutsatsen är att förskollärarnas olika val får konsekvenser och att det krävs balans samt medvetenhet för att främja barnens fria lek