Denna studie har ämnat att undersöka generationerna Y:s, födda 1985–1994, och Z:s, födda 1995– 2005, medievanor med fokus på deras attityder gentemot de övervakningsverktyg som existerar på sociala medier idag. För att studera generationernas attityder gentemot övervakningsverktyg har tre teman konkretiserats: deltagande på sociala medier, övervakning från kommersiella företag, samt övervakning i form av platstjänster. Foucaults teorier om Panopticon, disciplin och makt har influerat denna studie och har använts för att skildra övervakning och maktrelationer utifrån respondenternas svar. Studien har genomförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från varje generation. Resultatet av studien visar på mer likheter än skillnader i attityder hos generationerna beträffande deras syn på deltagande och hur de ställer sig till kommersiella företags insamling av personliga data. Attityderna skilde sig dock när det kom till attityder och användande av platstjänster. Här visade generation Y på ett mer restriktivt deltagande och en mer skeptisk ståndpunkt medan generation Z var mer öppna och deltog till större grad. Respondenternas svar indikerade på att de var medvetna om att de blev övervakade på sociala medier vilket de kunde uppfatta som obehagligt, men istället för att inte delta alls så utvecklades strategier som gav dem upplevd säkerhet och kontroll. / This study aimes to investigate the generations Y's, born 1985-1994, and Z's, born 1995-2005, media habits, focusing on the surveillance tools that exist on social media today. In order to investigate the attitudes of both generations, towards monitoring tools, three themes have been concretized: participation on social media, monitoring from commercial companies, and monitoring in the form of location based services. Foucault's theories of Panopticon, discipline and power have influenced this study and have been used to depict surveillance and power relations based on the respondents' answers. The study was conducted through eight qualitative semi-structured interviews with four respondents from each generation. The results of the study show more similarities than differences in attitudes of the generations regarding their views on participation, and how they approached commercial companies' collection of personal data. However, the attitudes differed when it came to attitudes and use of location based services. Here, generation Y showed a more restrictive participation, and a more sceptical stance, while generation Z was more open and involved on social media. Respondents' responses indicated that they were aware that they were being monitored in all three themes, which could be perceived as unpleasant, but instead of not participating at all, they developed strategies that gave them perceived security and control.

Syftet med denna studie var att undersöka effekten av deltagande design och hur metoden påverkar produktionsprocessen i skapandet av en webbshop. Detta gjordes genom att designa två olika prototyper på webbshoparna. För att ta fram dessa prototyperna hölls det två workshops. Den ena tillsammans med marknadsavdelningen och den andra genom deltagande design eftersom marknadsavdelningen gick ihop med två potentiella kunder. Under båda workshoptillfällena fick de en timme på sig och material i form av papper, pennor, utklippta element från andra webbshoppar samt lim och tejp. Utefter dessa pappersprototyper gjordes sedan digitala prototyper för att enklare kunna se resultatet av de två workshoptillfällena. Resultatet visade att deltagande design är en bra metod att använda för att vinna kunden på en hård marknad. Det är även mer tids-, och kostnadseffektivt att ta in kunden i början av designprocessen samt att det som produceras får en annan innebörd och detaljnivå. I detta fall visade det att kunden lägger störst vikt vid att webbshopen ska kännas legitim genom kundrecensioner och information om företagets miljöarbete. Kunden vill inte att det ska vara för svårt att få fram den information de är ute efter. De vill bli inspirerade genom enkla lösningar såsom fler bilder, erbjudande, kundrecensioner, liknande produkter, olika kategorier och ett genomarbetat filtreringsverktyg. Kunden litar även mer på andra kunder än på företaget själva och värderar kundrecensioner högre en företagets egen beskrivning. / The purpose of this study was to study the effect of using participatory design and how the method affects the production process in the making of a webshop. The prototypes for the webshop was made through two workshops. One together with only the marketing team and one through participatory design were the marketing team worked together with two potential customers. During both of the workshops, the participants were given an hour to finish the task and material in form of paper, pens, cut-out elements from other webshops, glue and tape. By following these paper prototypes there were then made digital prototypes to make it easier to see the results of the two workshops. The result showed that participatory design is a preferable method to win the customer on the market. It is also more time-efficient to introduce the customer at the beginning of a design process and the content produced through participatory design has a different meaning and a higher level of detail. The customer, in this case, cares a lot about the legitimacy of the webshop and feels that customer reviews and information about the company environmental work helps with that. They do not want to work too hard to get the information they are looking for. They want to be inspired through simple solutions such as more pictures, offers, customer reviews, similar products, different categories and a good filtering tool. The customer put more trust in other customers than in the company itself when it comes to costumer’s reviews and the company’s own description.

Previous studies show that corruption despite being forgotten by scientist yet occupies a significant role in the minds of people across the world. Furthermore, studies indicate that corruption plays an important role in defining human well-being, trust and democratic participation. This study seeks to measure to what extent corruption impacts political participation and trust in politicians, while controlling for unemployment and educational level. Aiming to measure how corruption affects the ability to maintain a healthy and well-functioning democracy. The drawn conclusion is that control of corruption has a positive effect on both political participation and trust in politicians.

I skolans värld sitter det alldeles för många elever under tystnad och observerar sina aktiva klasskamrater under samtal, diskussioner och frågestunder i stället för att själva medverka. Studien är tänkt att ge svar på vad som ligger bakom elevernas bristande deltagande. Eleverna behöver få en insikt i hur viktig kommunikationen med omvärlden är. Studien utgår ifrån pragmatismen och det sociokulturella perspektivet. För att komma tillrätta med problemet så gjordes en empirisk undersökning där utvalda elever fick svara på frågor gällande deras deltagande under lektionerna. Den genomfördes genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserades genom konventionell innehållsanalys. Studien visade på att eleverna ofta hänger upp sig på att de inte vet svaret i en specifik fråga och att de inte vågar ta upp det i en diskussion. Eleverna är medvetna om att många tankar, felaktiga eller ej, faktiskt startar upp givande samtal som mynnar ut i korrekta svar på ställda frågor och lösningar på uppkomna problem. Slutsatsen av studien visade på vikten av att arbeta vidare för ett klassrumsklimat där alla känner sig inkluderade och vågar ta plats. Eleverna har i studien visat på förbättringar som kan vara till hjälp och dessa ska implementeras för en mer jämställd undervisning.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger deltar i barns lek, men även att få en förståelse för hur förskollärare ser på sitt deltagande samt hur barn uppfattar pedagogers deltagande. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori och de metoder som används är observation och intervju. Ett observationsschema användes för att genomföra observationer inomhus och utomhus. Tre förskollärare och nio barn intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades. Materialet har bearbetats och analyserats genom en fenomenografisk analysmodell. Det mest framträdande resultatet utifrån observationerna, intervjuerna med förskollärarna och barnintervjuerna är att pedagogernas deltagande i barns lek är lågt. Resultatet från observationerna visar att pedagogerna till största del intar en observerande roll eller står helt utanför leken. Förskollärarna beskriver i intervjuerna anledningar till detta. De nämner barnens ålder, andra tidskrävande uppgifter, svårigheter och intresse som orsak till sitt låga deltagande. Barnens svar visar att pedagogerna sällan deltar men att barnen gärna vill det. Både barnen och förskollärarna visar på en vilja att delta i leken men orsaker som exempelvis rädsla att förstöra lek och att andra uppgifter tar tid begränsar deltagandet. / The purpose of the study is to investigate how educators participate in children's play, but also to gain an understanding of how preschool teachers view their participation and how children perceive educators' participation. It is a qualitative study based on a phenomenographic theory and the methods used are observation and interview. An observation schedule was used to conduct indoor and outdoor observations. Three preschool teachers and nine children were interviewed through semi-structured interviews which were then transcribed. The material has been processed and analyzed using a phenomenographic analysis model. The most prominent result based on the observations, the interviews with the preschool teachers and the child interviews is that the educators' participation in children's play is low. The results from the observations show that the educators for the most part take on an observational role or are completely outside the play. In the interviews, the preschool teachers describe reasons for this. They mention the children's age, other time-consuming tasks, difficulties and interest as reasons for their low participation. The children's answers show that the educators rarely participate but that the children like it. Both the children and the preschool teachers show a willingness to participate in the children's play, but reasons such as fear of ruining play and that other tasks take time limit the participation.

Syftet med denna studie är att undersöka av vilka anledningar elever väljer att inte delta i idrott och hälsaundervisningen enligt lärares uppfattning samt vilka strategier dessa lärare använder sig av för att fler elever ska delta på lektionerna. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 6 lärare inom idrott och hälsa som jämförs med tidigare forskning inom ämnet. Resultatet av dessa intervjuer analyseras vidare med hjälp av olika hälsoperspektiv i forskningen.Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att elever som inte deltar ofta har andra sociala svårigheter eller psykisk och social ohälsa. Andra anledningar är att frånvarande elever inte trivs i klassen eller känner en otrygghet och har sämre självkänsla.Lärarna i denna studie använder sig av olika strategier för att icke deltagande elever ska ingå i idrott och hälsaundervisningen genom att i första hand arbeta med relationer, både relationer mellan eleverna samt relationen mellan lärare och elev. Lärarna anpassar undervisiningen genom att variera lektionsinnehållet och låta eleverna har inflytande samt genom att motivera eleverna att delta genom att bland annat föregå med gott exempel, själv delta i undervisningen och vidare jobba med gruppdynamiken i klassen.

Deltagande inom en idrottsförening kan ha mer än endast hälsorelaterade effekter. Föreningslivet kan fungera som en arena för integration i det svenska samhället, inte minst för nyanlända immigranter. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse och ny kunskap gällande hur idrottsföreningars arbete kan fungera som en integrationsarena och hur föreningslivet kan bidra till delaktighet i samhället. Målet är att undersöka hur idrottsföreningar i idrottsvaga områden arbetar med integration, och hur deltagande i idrottsföreningar kan bidra till delaktighet i samhället. Studien bygger på följande frågeställningar: 1. Hur kan deltagande i en idrottsförening bidra till delaktighet i samhället? 2. Hur arbetar idrottsföreningar i idrottsvaga områden med integration?Arbetet bygger på fem kvalitativa intervjuer som gjorts med ordförande och andra styrelsemedlemmar i idrottsföreningar. Inledningsvis gjordes även två informantintervjuer för att få en god inblick i forskningsområdet. Därefter undersöktes det insamlade materialet med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Analysen bygger på teoribegreppen empowerment, civic culture, borgerlig offentlighet och deliberation. Studiens främsta upptäckt gäller tillgänglighet, som innebär de möjligheter och problematiker som finns med föreningars integrationsarbete. Exempelvis kan personers och föreningars ekonomiska och geografiska förutsättningar vara avgörande för integrationen. Andra teman som upptäcks i analysen är delaktighet, integrationsarbete och språk.

Skolan har en unik möjlighet att skapa bra förutsättningar för eleverna och deras fysiska aktiviteter. Trots detta visar Skolinspektionens granskning från 2018 att var femte elev i årskurs 7-9 inte deltar regelbundet i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka elevers deltagande i idrott och hälsa. Det vi vill undersöka är orsaker till varför elever vill respektive inte vill delta i ämnet. Som hjälp till detta utgår vi från våra frågeställningar “Varför deltar eller deltar inte elever i ämnet idrott och hälsa?” och “Hur erfar eleverna deltagandet i ämnet idrott och hälsa?”. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer med 16 elever, sju pojkar och nio flickor. Under intervjuerna antecknades elevernas svar och efteråt transkriberades och analyserades de med en tematisk analys enligt Braun och Clarke för att sedan analysera utifrån den teoretiska modellen KASAM i förhållande till vårt resultat. Det resultat som identifierats i denna studie är att de flesta elever deltar i ämnet idrott och hälsa och att den ledande orsaken till att elever deltar är glädjen för att röra på sig och umgås med sina kompisar. Läraren har en stor betydelse för hur eleverna uppfattar ämnet och en lärare med god relationskompetens som får sina elever att känna sig sedda bidrar till en trygg och meningsfull lärandemiljö. De elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen eller inte deltar aktivt anser sig ofta inte ha de färdigheter som de andra eleverna har, vilket skapar en osäkerhet. Med detta resultat dras slutsatsen att elever deltar i idrott och hälsa då de tycker att det är roligt och att lärarens roll är viktig för hur ämnet uppfattas.

Bakgrund: I Sverige har barn skolplikt och behöver därmed ha en bra och fungerande skolgång. Barn med funktionsnedsättningar kan löpa större risk för att inte bli delaktiga i undervisning och gemenskap jämfört med barn utan funktionsnedsättningar. Detta på grund av en otillgänglig miljö. Arbetsterapeutens roll inom grundskolan är att utföra åtgärder för att tillgängliggöra aktivitet. Enligt vår kännedom saknas denna kompetens ofta inom skolan som kan utföra åtgärder för barn med funktionsnedsättningar. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra åtgärder i grundskolan för barn med olika typer av funktionsnedsättningar. Metod: Examensarbetet har en kvalitativ design där data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio arbetsterapeuter med anställning inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri och barnklinik. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Arbetsterapeuterna hade liknande erfarenheter av att utföra åtgärder i skolmiljön. Deras aspekter sammanställdes i fyra kategorier: Funktionsnedsättningar ger behov av arbetsterapi i skolan, Betydelsefullt att observera i skolmiljö, Optimalt samarbete har betydelse för skolmiljön och Skolans ekonomi och oklar ansvarsfördelning påverkar åtgärder. Slutsats: Barn med olika funktionsnedsättningar har olika behov av arbetsterapeutiska åtgärder i skolan, och därmed är det viktigt att arbetsterapeuter får möjlighet att observera barnet i skolmiljön. Samarbetet mellan skolpersonal och arbetsterapeut är viktigt för att skapa en bra skolmiljö, men något som begränsar arbetsterapeuternas arbete för barn med funktionsnedsättningar är skolans ekonomi och att riktlinjer mellan kommuner och regioner är otydliga.