Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.

The aim of this study is to examine whether mini whiteboards can counteract the culture of silence that prevails in some classrooms. The focus is on seeing if the use of the mathematics didactic tool, mini whiteboard, can be used as part of activating the students to participate and contribute to a more dialogic teaching. The results are analyzed from the sociocultural perspective with a focus on mediating tools, dialogue and interaction. The results of this study show that teachers use the mini whiteboard in different ways. One method is to let students work in pairs to discuss issues together. Another method is to create a classroom where the students learn from each other. Teachers experience the mini whiteboard in different ways. They believe that it can contribute to learning but have a shared meaning. In a way, it can be used to create more dialogue and thus develop learning. Another technique is to use the tool to make the pupils more confident, which in a way develops learning. The results show an increased participation in the classes. Most students agree that the mini whiteboard is a positive tool that helps them to show their knowledge without feeling pressured. The students appreciate that the whiteboard contributes to them receiving direct feedback and can thus feel safe in further discussions.

Individer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller individer i behov av särskilda insatser vill i allt större utsträckning vara delaktiga och inkluderade i samhället samtidigt som röster höjs för att den arbetskraft som samhället förlorat genom den exkludering som fortfarande fortgår måste ses över (SKL, 2016). Studiens syfte var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller elever i behov av särskilda insatser själva beskriver och berättar om sina upplevelser av sina individuella möjligheter till lärande och utveckling inom ramen för “en skola för alla” och tanken om “det livslånga lärandet”. I studien problematiserades individens upplevelse av hur hen förberetts för mötet med arbetslivet och/eller eventuellt fortsatta studier. I studien har narrativ teori, metod  och analys använts då vi utgick från livsberättelser som intervjumetod. Studien har sin teoretiska förankring i Hammel, Magasi, Heinemann, Whiteneck, Bogner och Rodriguez (2008) aspekter om deltagandets värde. Resultatet visade att i intervjuerna med respondenterna med intellektuell funktionsnedsättning (IF)  framträder en subjektiv känsla av ett ofrivilligt utanförskap på flera plan, samtidigt som respondenterna beskrev att de är nöjda med var de är i livet idag. Resultatet visade även att delaktighet och inkludering är komplext då det bland annat inte finns något ramverk för vad en framgångsrik inkludering är (Malmqvist, 2016; Nilholm & Alm, 2010). Slutligen kan studien bidra till ökad förståelse för hur speciallärare och specialpedagoger kan arbeta för att ge individen ökad delaktighet och inflytande över sitt eget liv. Yrkesprofessionen behöver inte bara lyssna till, utan också bjuda in individen till delaktighet och skapa ett reellt utrymme där individen ges denna möjlighet.

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

Demokrati som politiskt system är aldrig stabilare än det stöd det har hos befolkningen.Samtidigt visar studier att Sverige upplever en anmärkningsvärd minskning i stödet för demokrati bland de yngre medborgarna. Mot bakgrund av detta utforskas i denna studie vilken betydelse den demokratimodell som ett politiskt beslut fattas enligt har för ungas stöd gentemotden politiska beslutsprocessen. Därigenom dras slutsatser om möjliga alternativ för att reformera den representativa modellen genom att antingen förstärka eller försvaga demokratin.Detta undersöks genom ett surveyexperiment (N=134) med respondenter i åldern 18-29 år.Respondenterna fick svara på en enkät om deras attityd gentemot en politisk beslutsprocess där politikerna hade fattat beslutet antingen utifrån resultatet av en nationell folkomröstning,digitala deliberativa möten eller en expertgruppsutrednings slutsatser. En blygsam effekt av demokratimodell på stöd för beslutsprocessen uppmättes, men där expertdemokrati uppvisade en signifikant starkare effekt på stödet för beslutsmetoden jämfört med direkt demokrati. / Democracy as a political system is never more stable than the support it enjoys among the mass public. At the same time, studies show that Sweden currently experiences a remarkable decrease in democratic support among its´ younger citizens. This study examines if the model of democracy that a political decision is made according to, affect young people’s support for the political decision-making process and thus explores possible avenues for reforming the representative model by either strengthening or weakening democracy. This is investigated through a survey experiment (N = 134) among respondents aged 18 to 29 years old. The respondents were asked to answer a survey about their attitudestowards a political decision, where the politicians had grounded their decision in either the result of a national referendum, digital deliberative meetings, or the conclusion by a group of experts. Modest effects of democracy models on support for the decision-making process were found. However, expert democracy had a significantly stronger effect on support for the decision method compared to direct democracy.

Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpedagogisk implikation då det dels handlar om att förebygga ochundanröja hinder i lärmiljön utifrån perspektivet elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka elevers föreställningar om ämnet idrott och hälsa och hur de föreställningarna kan kopplas till motivationen för att delta i ämnets centrala innehåll. Då cirka sex procent av alla barn och ungdomar deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa (Dartsch, Norberg &amp; Pihlblad 2017) eftersträvas mer kunskap om ungdomars föreställningar om ämnet. En kvalitativ metod användes i form av gruppintervjuer där totalt tolv elever intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Self- determination theory (Deci &amp; Ryan 2008). Studiens resultat visade att eleverna har ömsesidiga föreställningar om ämnet och de centrala innehållen samt hur de motiveras till att delta i undervisningen. Eleverna föreställde ämnet som roligt, aktivt, paus från övriga ämnen och givande men kunde också vara utpekande och ibland enformigt innehåll. Motiverande faktorer för att delta i undervisningen är gemenskapen med sina klasskompisar, att få ett önskvärt betyg men även av att lära sig nya saker. Vidare visade resultaten att läraren och gruppen har en stor betydelse för att känna trygghet och därmed våga utmana sina kunskaper och förmågor. Dessutom har ämnet stor fokus på det centrala området rörelse och innefattar till stor del bollsporter som upplevdes gynna en viss grupp elever som utför dessa aktiviteter på fritiden. De elever som inte är aktiva på fritiden eller är vältränade har svårare att lyckas i undervisningen och få ett önskvärt betyg.

During recent years, there has been a major change in the way people engage in politics. The introduction of social media to the world, as well as the fact that the number of members of political parties has halved between 1990 and 2010, are part of a major shift in the study of political participation and engagement. This change shows that there has been a switch in political engagement, from the traditional representative democracy institutions to a much more digital way. Having taken this into consideration, this study aims to explore how young first-time Swedish voters experienced the political climate on social media during the Swedish general election in 2022. The focal point of this study is firstly to answer how the voters believe that the political climate on social media affected their political gathering of information ahead of the election. Secondly, to gain a deeper understanding of the students' opinions and experiences on politics in social media in relation to concepts like tolerance, freedom of speech, intolerance and censorship. And thirdly, if these experiences seem to influence the first-time voters' political participation and engagement on social media. The theoretical framework is foremost based on Henrik Bang’s theory on project-oriented identities, John Stuart Mill's understanding of freedom of speech and political scientist Sigal Ben-Porath’s definition on censorship. The method that will carry out this paper is face-to-face interviews with 10 upper secondary school students in a social science class in Orebro. The chosen method is content analysis, combined with an analysis scheme which will outline the empirical collection based on four main categories. The results show that the first-time voters did not use social media voluntarily for political information gathering, but that it rather happened because social media is part of their everyday life. The study also demonstrates that the first-time voters considered the political climate on social media as relatively harsh. Their opinions also vary regarding the political climate in relation to tolerance, freedom of speech, intolerance and censorship. Lastly, it was rather difficult to know with certainty whether the first-time voters’ experiences of the political climate had an impact on their political participation and engagement or not, but that it may possibly have been the case.

Research shows that Bulgaria is among the least LGBTQ+ friendly countries in the European Union, with members of the community facing discrimination, hostility, and violence both in their everyday lives and on a systemic level. The environment of suppression and stigma has also had an effect on the volume of local research into LGBTQ+ issues. This project’s goal is to fit into that research gap by providing a perspective on the problems faced by Bulgarian LGBTQ+ people and the plausible, practical solutions they would like to see or be part of on a local level. Participants focused on solutions that would create a space for queer community and expression, provide support and information where it is needed, and grow stronger community bonds. Some of those solutions were technological (such as an informational application and a community forum), others focused on interpersonal connection (such as an LGBTQ+ book club), and yet others on direct action (distributing counterpropaganda). / Forskning visar att Bulgarien är bland de minst hbtq-vänliga länderna i EU, med medlemmar av samhället som utsätts för diskriminering, fientlighet och våld både i sin vardag och på systemnivå. De miljö av förtryck och stigma har också haft en effekt på volymen av lokal forskning om HBTQ+-frågor. Detta projektets mål är att passa in i denna forskningsklyfta genom att ge ett perspektiv på problemen som bulgariska HBTQ+ står inför människor och de rimliga, praktiska lösningar de skulle vilja se eller vara en del av på lokal nivå. Deltagarna fokuserade på lösningar som skulle skapa ett utrymme för queergemenskap och uttryck, ge stöd och information där det behövs och stärka gemenskapsbanden. Några av dessa lösningar var tekniska (som en informativ ansökan och ett communityforum), andra fokuserade på interpersonell koppling (som en HBTQ +bokklubb), och ytterligare andra om direkta åtgärder (distribution av kontrapropaganda).

Den här studien behandlar Facebookgruppen #jagärhär och hur de som social rörelse arbetar för att främja ett moraliskt debattklimat. Syftet med studien är att genom en kvalitativ forskningsintervju och digital observation analysera organisering och deltagande i #jagärhär och diskutera detta utifrån teorier om sociala rörelser, medierat kollektivt agerande och moral. Frågor om deras betydelse på nätet såväl som deras samhälleliga relevans diskuteras löpande i analysen. Studien visar att medlemmarna i #jagärhär utnyttjar digitala medier med syftet att bedriva en politisk fråga. Med hjälp av Facebooks funktioner mobiliserar sig medlemmar för att samordna aktivistiska aktiviteter i vilka de tillsammans visar civilkurage för att motarbeta det hatiska klimatet i kommentarsfälten. Samtidigt indikerar #jagärhärs existens och engagemang att det finns ett etablerat problem i samhället på grund av bristfälliga lagar och regler relaterade till internet. / This study examines the Facebook group #jagärhär and how they could be seen as a social movement that promotes a moral debate atmosphere. The purpose of this study is, through a qualitative interview and digital observation, to analyse the arrangement and participation in #jagärhär and to discuss this through theories about social movements, mediated collective action and morality. Questions related to their purpose and importance both on the Internet as well as their role in the society is discussed throughout the analysis. The study shows that members of #jagärhär utilize digital media to pursue a political matter. Members mobilize with the help of functions provided by Facebook to coordinate activist actions in which they together show moral courage to prevent the hateful debate atmosphere in the comment sections. At the same time could the existence and engagement of #jagärhär indicate that there is an established societal issue due to deficient laws and rules related to the Internet.