Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet.  Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

Syftet med undersökningen är att förstå och beskriva problemen för produktionstekniker och konstnärliga ledare om rumsljudens betydelse under fjärrproduktion av virtuell teater, som är användbar för att skapa upplevd närvaro vid fjärrproduktion till publiken, skådespelarna och slutprodukten. Deltagande observation, intervjuer och webbenkät har använts som metoder för materialinsamling. Hur agerade produktionstekniker och konstnärliga ledare för att via fiber fjärrproducera närvaro under en direktsänd virtuell teater där produktionsteam, skådespelare och publik befann sig på tre platser i Norden? Tidigare forskning har pekat på ljudets betydelse för upplevd närvaro hos publiken och lyckad fjärrproduktion via fibernätet har därför benämnts som presence production (Knudsen, 2004). Forskning har även gjorts om inspelningspraxis av klassisk musik där ett imaginärt rum har betydelse för att göra musiken levande (Burlin, 2008). För analys och beskrivning av resultatet har en teori om förändringarna av konstnärers och hantverkarnas verksamhet, där hantverkarna börjar etablera sig i konstvärlden och konstnärerna börjar etablera sig i hantverkarnas värld, då de båda ser potentiella problem som kan lösas (Becker, 1978). Sedan en teori om olika roller för musikproducenter och om en produktion är dokumenterande eller producerande (Gullö, 2010). Deltagande observationen av den fjärrproducerade virtuella teatern visade att produktionstekniker och konstnärliga ledare saknade kunskapen att skapa och producera rumsljud som kunde öka skådespelarens och publikens upplevelse av närvaro. Observationerna visade även att som ensam ljudtekniker så är det svårt att hinna producera tre rumsljud, en för skådespelaren, en för publiken och en för virtuella teatern.

Den här uppsatsen undersöker hur gymnasieelever deltar politiskt på sociala medier. Syftet med studien var att undersöka hur social bakgrund påverkar elever att delta politiskt i sociala medier och vilken roll skolan har i detta. För att ta reda på detta och besvara frågeställningarna framställdes enkäter vilka besvarades av 147 gymnasieelever vid olika program i skolor inom Eskilstuna, Västerås och Uppsala kommun. Resultaten gav inga signifikanta samband i social bakgrund och politiskt deltagande, men andra intressanta resultat upptäcktes. Sociala medier tenderar leda till en ökad politisk jämlikhet där elever med lägre social bakgrund är mer aktiva än de med högre social bakgrund. Dessutom tenderar elever med lågutbildade föräldrar anse att skolan gett viktiga kunskaper om att kritiskt granska källor på nätet i lägre grad än elever med högutbildade föräldrar. Det som dock påverkar elevers politiska deltagande på sociala medier är om de är politiskt intresserade eller ej.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa samt undersöka vilka faktorer som bidrar till att elever i de senare åren i grundskolan väljer att avstå från lektionerna i idrott och hälsa. För att framkalla ett resultat användes en kvantitativ metod i form av gruppenkäter. En enkätundersökning genomfördes där 95 elever deltog från en skola i en kommun i västra Sverige. Resultatet sammanställdes och analyserades, kopplat till tidigare forskning inom området. Positivt för denna studie är att majoriteten av eleverna förknippar ämnet idrott och hälsa med glädje, trygghet, gemenskap och deltar alltid på lektionerna i idrott och hälsa. Majoriteten av eleverna såg även omklädning och duschning som något negativt i ämnet idrott och hälsa vilket kan vara två bidragande faktorer till att elever inte deltar fysiskt i ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teori kring habitus och idrottshabitus vilket förklarar varför elever väljer att resonera och agera som de gör i olika situationer. Slutligen reflekterar vi kring hur elever i grundskolans senare år kan bli mer deltagande i ämnet idrott och hälsa och belyser problemet för andra lärare kring elevers icke deltagande i ämnet.

No description available.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

I vårt samhälle finns det en mycket större mängd information än vad vi har möjlighet att ta till oss. Frågan är hur människor kan motiveras till att intressera sig för en viss typ av information. Ett sätt kan vara att låta användare av ett informationssystem genom deltagande design vara med coh påverka utformningen. Hypotesen för det här arbetet var att människor som får vara med i ett utvecklingsarbete får en positivare attityd till systemet och dess information. Genom den positivare attityden kommer då även motivationen att ta till sig informationen att öka. Resultatet av undersökningen blev dock inte helt i linje med hypotesen. Visserligen kunde motivationen att ta till sig informationen förändras men bara under förutsättning att förslaget som gruppen arbetat fram skulle installeras. Arbetet i gruppen i sig medförde inte att attityd eller motivation ändrades.

Genom ett queerteoretiskt samt diskursanalytiskt perspektiv har en analys genomförts på relevanta strategi- och verksamhetsplaner som är framtagna av Riksidrottsförbundet. Resultatet visar att kön och sexualitet konstrueras utifrån normativa föreställningar där de binära könen och heterosexualitet betraktas som det ’naturliga’ och allomfattande, vilket reproducerar bilden av HBTQ-personer som avvikande och främmande. Konsekvenserna av det här och vad det beror på kan självklart diskuteras, men att färre HBTQ-personer deltar i föreningsidrott och att många HBTQ-personer inte vill eller känner att de kan vara öppna med vilka de är, inom idrotten, kan betraktas som konsekvenser av detta. Att idrottsrörelsen vilar på en politik som poängterar den demokratiska nyttan av ett deltagande inom denna typ av föreningsliv gör också att detta i förlängningen även handlar om större demokratiska frågor såsom deltagande, inflytande delaktighet och synlighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka grundskoleelevers (åk 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en åtskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhållningssätt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhålla sig till säger om det ålagda uppdraget, har analyserats utifrån de olika demokratiska perspektiven. En enkätundersökning med 98 elever i skolår 9 på fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. Enkätsvaren har jämförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger. Resultatet visar att den funktionalistiska demokratiteorin är den dominerande, men även att elever i större utsträckning än i resultat från tidigare forskning erfar att den deliberativa demokratin är väl fungerande. Resultatet visar även att elever vill, men inte upplever sig kunna, påverka sin skolsituation. / The study aims to examine 9th graders experience of democracy in schools. In the study there is a distinction between a functionalist-, deliberative- and participative theory of democracy. A number of different documents, regulating the democracy work in primary schools, is analyzed from the different democratic perspectives. A survey of 98 students in grade nine at four schools in Örebro Kommun, was conducted to examine students' experiences. Survey responses were compared with the curriculums, democratic theories and previous research on democracy in schools, to see first how the school meets requirements of the curriculums, and secondly were the emphasis of the work of democracy is done. Results show that the emphasis is within the functionalist theory of democracy, but also that students, more than the results of previous research, experience that the deliberative democracy is functioning. The result also shows that students wants to, but do not feel themselves able to, influence their situation in school.