Studien undersöker om behovsstyrning av inomhusbelysning, ventilationssystem och värmesy- stem är ett effektivt sätt att modernisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Moderniseringen ska vidare kunna ske utan att förändringen inskränker på byggnadernas individuella bevaran- dekrav. Undersökningen har genomförts på tre byggnader i Lunds kommuns fastighetsbestånd. Byggnaderna som ingår i studien är Ekska huset som uppfördes år 1823, Lunds konsthall som uppfördes år 1956 och Vårfruskolan som byggdes år 1868. Samtliga byggnader innehar ett kul- turhistoriskt värde.Intervjuer med specialister inom byggnadsbevarande, el, ventilation och värme har genomförts för att skapa en förståelse för respektive ämne. Insamlat teoretiskt material har legat till grund för de frågeställningar vi tagit med till intervjuerna. Specialisternas djupgående kunskap och mångåriga erfarenheter har varit nyckeln i analysen av det teoretiska materialet. De förslag på moderniseringar som är framtagna genom studien grundas sammantaget såväl i tidigare forsk- ning som verkliga erfarenheter.Den teknik som används för att behovsstyra olika installationer är fysiskt liten och kan ofta installeras på befintliga installationer. Detta innebär att energieffektiviseringar kan uppnås utan större synliga ingrepp på byggnaderna. Behovsstyrning av installationerna kan därför imple- menteras utan att inskränka på kulturhistoriskt värdefulla byggnaders bevarandekrav.En större mängd styrteknik kan medföra stora energibesparingar. Samtidigt kan modernisering- arna resultera i ökade investerings-, drift- och underhållskostnader. Individuella bedömningar avgör därför hur mycket teknik som är ekonomiskt lönsamt att installera för varje specifik byggnad. / This thesis explores whether, demand-controlled lighting, ventilation and heating is an effective way of modernizing buildings with cultural heritage values. Furthermore, the possibility of modernizing the buildings should not interfere with the individual conservation requirements.A survey has been carried out on three buildings of cultural importance in Lund. The buildings included in the study are Ekska huset built in 1823, Lunds konsthall built in 1956 and Vårfrus- kolan built in 1868.Specialists within the building conservation, electricity, ventilation and heating sectors have been interviewed for the purpose of creating an understanding of the respective subjects. Gath- ered theoretical material has provided the basis for the questions during the interviews. The in- depth knowledge and multiple years of professional experience of the interviewees has been the key in analyzing the theoretical material. The proposals for modernization that have been brought forward through the study is founded in prior research as well as real experiences.The technology used to control the different installations on demand, are physically small and can often be implemented on existing systems. This means that energy efficiency can be achieved without greater visible intervention to the buildings. Demand controlled installations can therefore be implemented without interfering with the conservation requirements of build- ings with a cultural heritage value.A greater amount of control technology can contribute to greater energy savings. However, modernizations can result in increased investment, operating and maintenance costs. Individual assessments therefore determine how much technology is financially beneficial to install for each specific building.

Syftet med studien är att undersöka betydelsen faktorer kopplade till schemaläggning har för upplevelse av delaktighet och inflytande. De faktorer som undersökts är schemaläggningssystem, organisatoriska aspekter, samarbete, och flexibilitet. De teorier som används är Job demand-control model, Social exchange theory och Structural empowerment theory. Det är en kvalitativ intervjustudie med fem informanter som jobbar hel- eller deltid inom äldrevård eller funktionshinderomsorg i Umeå kommun. Informanterna har tre olika schemasystem med det gemensamma att samtliga informanter får ge önskemål på hur de vill att deras schema för kommande schemaperiod ska se ut. Resultatet visar att informanterna upplever olika grad av delaktighet och inflytande i sitt schemaläggningssystem. Centralt schemastöd är den funktion som minskar upplevelsen av delaktighet och inflytande för majoriteten av informanterna. Ökad utbildning, avsatt tid för schemaläggning, stöd för att öka samarbete på arbetsplatsen och kontakt med Centralt schemastöd är faktorer som sammanfattningsvis föreslås kan öka de anställdas delaktighet och inflytande i schemaläggning.

Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik. / How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co- operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.

With the increasing mental health challenges, a growing demand for professional help can be seen. Despite their crucial role in society, the counseling profession is not sufficiently researched. Therefore, the purpose of the study was to examine counselors' ability to disconnect from work in their private lives in relation to workload. The study included 89 counselors, including 16 men, 72 women, and 1 identifying as other. The survey consisted of several background variables and two already well-developed measurement instruments, along with a self-created instrument. The analysis revealed that only the variable demand can explain 50% of the variation regarding spillover. The factors demand and control had the strongest correlation with the ability to disconnect from work. Furthermore, the analysis showed that women are more affected by work-related demand than men. Finally, the result demonstrated that a high level of health had a positive effect on spillover and the impact of the demand variable on the individual. The results allowed for further research, such as exploring the difference between 'old' and 'new' counselors.

Positive social support, realistic job demand, and appropriate levels of control over their responsibilities can mitigate empathy fatigue and burnout among nurses, increase quality care for patients, and lay the foundation for teams to embrace challenges during crises. The COVID-19 pandemic stretched nurses in all these areas, leading many nurses to contemplate changing fields. Failure to address and embrace the difficulties that nurses face during such crises can result in loss of nurses and impact the entire healthcare industry. The present study used one-to-one interviews to glean insider perspectives of changes in job demand, control, and support nurses experienced as they showed up to work in COVID-19 units. Results showed that the bridge to overcoming daily battles and stresses came primarily through supportive education and skill building, emotional support from peers, and venting after a challenging event. Keywords: social support, emotional support, informational support, moral injury, Demand-Control-Support Model

Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan variabler som kan påverka upplevd stress vid distansarbete. Frågeställningar som berördes var om det fanns samband mellan stress och variablerna; kvantitativa krav, arbetstempo, inflytande, erkännande, socialt stöd från överordnade och socialt stöd från kollegor samt vilken av variablerna som påverkade upplevd stress i högst grad. Studien undersökte även om det fanns skillnad i upplevd stress mellan kvinna och man samt om det fanns skillnad mellan ovan nämnda variabler gällande könen. Studien hade en kvantitativ ansats och metoden som användes var enkätundersökning där frågorna grundades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Totalt antal respondenter var 62; av dessa var 44 kvinnor och 18 män. Åldersspannet var 26–66 år (M= 42.6, SD=9.1). Av enkätundersökningen framkom att det fanns signifikant korrelation mellan upplevd stress och kvantitativa krav samt arbetstempo. Gällande stress fanns ingen skillnad mellan kvinna och man, dock visade resultatet att viss skillnad fanns bland övriga variabler som ingår i studien. Studien visade även att det fanns skillnad i vilken variabel som påverkade upplevd stress i högst grad mellan könen. Utifrån resultaten kunde slutsatsen dras att delar av studien går att generalisera till befolkningen. / The purpose of the study was to investigate whether there was a correlation between variables that can affect perceived stress when working at distance. Questions that were addressed was whether there was correlation between stress and the variables; quantitative demands, work pace, influence, recognition, social support from supervisor and social support from colleagues and which of the variables influenced perceived stress to the highest degree. The study also investigated whether there was a difference in perceived stress between women and men and whether there was a difference between the above-mentioned variables regarding the sexes. The study had a quantitative approach and the method used was a questionnaire where the questions were based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The total number of respondents was 62; of which 44 were women and 18 were men. The age range was 26–66 years (M= 42.6, SD=9.1). The survey showed that there was a significant correlation between perceived stress and quantitative demands as well as work pace. Regarding stress, there was no difference between women and men, however, the results showed that there was some difference among the other variables included in the study. The study also showed that there was a difference in which variable affected perceived stress to the highest degree between the sexes. Based on the results, it could be concluded that parts of the study can be generalized to the population.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Digital development has taken place at a dramatic pace, this development has brought about new work-related challenges for those who work with software development. This qualitative essay highlights the IT staff's experience of their work situation. The study is based on a number of individuals who work in the IT sector. In view of the fact that sick leave in the IT sector has increased in recent years, the purpose of this paper is to provide an in-depth understanding of their work situation, focusing on requirements, control and social support, thus providing some explanations for the increased sickness absence. The theoretical reference framework applied to empirin is the requirement-control and support model as well as previous research on occupational health. The study follows a qualitative method where semistructured interviews have been conducted with IT staff. The empirical result indicates that IT staff at different levels have different requirements and that self-control is an important factor in managing them. Self-control also means that the boundary between work and leisure is wiped out, which may reduce the possibility of recovery. The result shows that social support creates a cooperative spirit with IT staff, which results in a good working environment. The essay thus shows that it may be a good idea to try to implement measures, which allows less work-life-free interfaces and improve the informative support to reduce sick leave. / Den digitala utvecklingen har skett i en dramatisk takt, denna utveckling har medfört nya arbetsrelaterade utmaningar hos dem som arbetar med mjukvaruutveckling. Denna kvalitativa uppsats belyser IT-personalens upplevelse av sin arbetssituation. Studien tar sitt avstamp ifrån ett flertal individer vilka jobbar inom IT-sektorn. Mot bakgrund av att sjukskrivningarna inom IT-sektorn har ökat de senaste åren är syftet med denna uppsats att ge en fördjupad förståelse för deras arbetssituation med fokus på krav, kontroll och socialt stöd och därmed ge några förklaringar till de ökade sjukskrivningarna. Den teoretiska referensram som appliceras på empirin är krav-kontroll-och stödmodellen samt tidigare forskning kring arbetsrelaterad hälsa. Studien följer en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har skett med IT-personal. Det empiriska resultatet tyder på att IT-personalen har i varierande nivå olika slags krav och att egenkontrollen utgör en viktig faktor för att hantera dessa. Egenkontrollen innebär även att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut, vilket kan innebära att möjligheten till återhämtning minskar. Resultatet visar att det sociala stödet skapar en samarbetsanda hos IT-personalen vilket resulterar i ett gott samarbetsklimat. Uppsatsen visar således att det kan vara en god ide att försöka implementera åtgärder vilket möjliggör en mindre gränslöshet mellan arbete och fritid samt att förbättra det informativa stödet för att minska sjukskrivningarna.

No description available.