Globalt kommer ca 75 miljoner människor leva med demenssjukdom år 2030. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) drabbar uppskattningsvis nio av tio patienter. Att vårda människor som uppvisar BPSD - symtom är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskan i vårdandet och att stödja och leda övrig omvårdnadspersonal. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor som uppvisar BPSD-symtom inom hemsjukvården. En litteraturöversikt har genomförts där 12 artiklar inkluderats och analyserats enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Utmaningar i vårdandet, ett vårdande bemötande och förutsättningar för att kunna ge god vård i hemmet. Åtta subteman identifierades vilket tydligt beskriver hur sjuksköterskor upplever det utmanande när vårdandet kunde innebära manipulation och tvång, närståendes betydelse för att kunna nå livsvärlden och att sjuksköterskor erfar bristande kunskap i det komplexa vårdandet. Det framkommer i resultatet vikten av att omvärdera synen på vad god vård är för att motverka känslor som maktlöshet och frustration. I diskussionsdelen lyfts sjuksköterskors erfarenheter kring vårdande och att se människan bakom sjukdomen, samt de närståendes upplevelser som stärker vikten av att använda sig av livsvärlden i vårdandet. Kunskap och arbetsmiljö diskuteras utifrån ett hållbarhetsperspektiv där organisationen har en viktig roll. Slutsatser belyser vikten av kunskap och rätt förutsättningar för sjuksköterskor att våga stanna i mötet med människan. / Globally around 75 million people will live with dementia in year 2030. Behavioral and psychiatric symptoms following dementia (BPSD) is estimated in nine out of ten patients. Caring for people with behavioral and psychiatric symptoms is complex and places high demands on the nurse in the care and to support and lead other nursing staff. The aim of this study was to illustrate nurses experience in caring for patients with BPSD - symptoms in home health care. A literature review was conducted, 12 articles were included and reviewed according to Friberg´s model for literature review. The result describes nurses experience and is presented in three main themes: challenges in caring, caring treatment and conditions to enable good care in a home environment. Eight subthemes were identified which clearly describes how nurses experience the challenges in caring when caring results in force and manipulation, the importance of family to reach patients lifeworld and nurses lack of experience to provide complex care. The result presents the importance of reevaluation in nurses caring approach to what is seen as good care in order to counteract the feeling of frustration and feeling powerless. The discussion lifts nurses´ experiences around caring and how to see the individual behind the disease along with family’s experience strengths the importance of how to use the patient’s lifeworld in a caring sense. Knowledge and work environment is discussed through a sustainability perspective where organisation plays an important roll. Conclusions illustrate importance of knowledge and the right conditions for nurses’ opportunities to dare to remain in the encounter with the human being.

Bakgrund: En ökad livslängd leder till att flera äldre drabbas av demenssjukdom och därmed ökar deras behov av akutsjukvård för somatiska sjukdomar och andra sjukdomar. Men en akutmiljö kan vara stressigt för både patienter och sjuksköterskor. Det drabbar särskilt patienter med demens på grund av kommunikationsbrister. Det gör att sjuksköterskor inte kan erbjuda en adekvat vård för patienter med demens eftersom de saknar tid och kunskap för att förstå dessa patienters behov.   Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med demens inom akutsjukvården.   Metod: Litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Två kategorier: Behov av personlig vård och utmaningar i vårdandet. De subkategorierna som framkom är Kommunikation och behandling, Vikten av samverkan, Organisatoriska förutsättningar, Kunskap och känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att vårdmiljöer inte är anpassad efter demenspatienter och därför är mötet med dessa patienter en utmaning. Även kunskapsbrist och brist på erfarenhet inom demensvården erkändes som en utmaning i arbetet av sjuksköterskor. Därför krävs mer forskning för att öka förståelsen kring sjuksköterskornas upplevelser och därmed förbättra vårdandet för demenspatienter. / Background: An increased life expectancy leads to more elderly people suffering from dementia and thus their need for emergency care for somatic diseases and other illnesses increases. However, an emergency environment can be stressful for both patients and nurses. It particularly affects patients with dementia due to communication breakdowns between the patients and the nurse. Due to the lack of time and knowledge to understand the patients’ needs, nurses are not able to provide adequate care.  Aim: To investigate nurses´ experience of caring for patients with dementia in emergency care.  Method: Literature study with ten qualitative articles. The databases CINAHL and PubMed has been used for searching. Qualitative content analysis was used to analyse the data.  Results: Two categories: Need for personal care and challenges in care. The subcategories that emerged are Communication and treatment, the importance of cooperation, organizational conditions, knowledge and feelings.  Conclusion: Nurses feel that care environments are not adapted to dementia patients and meeting these patients is a challenge. Lack of knowledge and experience in dementia care recognised as a challenge in the work of nurses. Therefore, more research is required to increase understanding of the nurses´ experiences and improve care for dementia patients.

Bakgrund: Den orala hälsan har förbättrats i Sverige de senaste åren och den oral hälsan är en del av den allmänna hälsan. Parodontit är en inflammatorisk parodontal sjukdom och sjukdomstillståndet progredierar utan behandling. Trots att den orala hälsan har förbättrats med åren, har många individer en hög risk för att utveckla sjukdomen. Parodontit har koppling till flertalet systemiska sjukdomar och demens. Alzheimers sjukdom [AS] är den vanligaste typen av demens. Även fast AS är en vanlig demenssjukdom, är patologin kring sjukdomen inte fullständigt klarlagd.  Syfte: Att undersöka samband mellan parodontit och utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Metod: Arbetet är en litteraturstudie som är byggd på vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Inkluderings- och exkluderingskriterier har använts för att få fram artiklar som svarar mot syftet. Relevansmall och kvalitetsgranskningsmall för exponeringsstudier från SBU har använts för att få fram artiklar av god kvalitet. Resultat: Litteraturstudiens resultat är indelade i skilda rubriker för att påvisa artiklarnas varierande resultat. Resultatet presenteras genom följande teman: ”Parodontit och högre risk för AS”, ”Kognitiva test”, ”Mikrobiell nivå” samt ”Oklart samband mellan parodontit och AS”. Totalt redovisas 15 artiklar. 13 artiklar påvisar ett samband mellan sjukdomarna, medan 2 artiklar inte påvisar något samband.  Slutsats: Majoriteten av artiklarna visade att parodontit kan bidra till utveckling och progression av demenssjukdomen AS. Två artiklar påvisade inget samband. / Background: The oral health has increased in Sweden the past years and the oral health is a part of the general health. Periodontitis is an inflammatory periodontal disease. Even though the oral health has generally improved over the years, several individuals have a high risk of developing periodontal disease. Periodontitis has relationship with several systemic diseases and dementia. Alzheimer’s disease [AD] is most common type of dementia, but the pathology of the disease is not yet clarified.  Aim: To study the relationship between periodontitis and the development of Alzheimer’s disease. Method: This literature study is based on scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. Inclusions- and exclusions criteria has been used to obtain articles related to the aim. Relevant templates and quality reviews of exposing studies from SBU has been used to obtain articles of good quality. Results: The literature study’s results are divided into different headlines with the purpose to demonstrate the different results of the articles. The results are presented in following themes: “Periodontitis and risk of AD”, “Cognitive tests”, “Microbial level” and “Unclear connection between periodontitis and AD”. A total of 15 articles is presented. 13 of these articles demonstrate a relationship between the diseases, while 2 articles did not show a connection. Conclusion: Most of the articles showed that periodontitis can contribute to the development or progression of AD. Two articles did not show a relationship.

PURPOSE: To investigate and identify which working methods are applied by the employees at a nursing home with a focus on dementia (SÄBO), with the aim of supporting daily communication for the residents. BACKGROUND: The symptoms from a dementia diagnosis are characterized by the individual's cognitive functions deteriorating, in step with the development of the dementia diagnosis. This impairs the individual's communicative ability, an emerging need for support that is expected to be met through the investigated employees. METHOD: A qualitative interview study at a SÄBO within the city of Stockholm, carried out through four face-to-face interviews, with the employees who work to the greatest extent with the individual residents. Based on collected empirical data, a thematic analysis has been made. RESULTS: Identified working methods create and develop knowledge, within the group of employees, which aims to interpret and understand the residents' individual needs. Through a personcentred working method, knowledge is created through working methods based on the residents' individual needs and personal abilities. The residents are interpreted and understood as the sources of information through which knowledge is created among the employees. CONCLUSION: Through the person-centred working methods the knowledge creation is based on the individual needs of each tenant. However, the present study has shown that existing working methods can, and should, be developed to better support the residents in their daily communication. A structured development of knowledge creation around physical application of support, to better support the residents in their daily communication.

Bakgrund: Omkring 50 miljoner människor i världen, varav 130 000–150 000 i Sverige lever idag med en demenssjukdom. Av dessa utvecklar 9 av 10 någon gång BPSD (Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens). Ett av dessa symtom är aggressivt beteende, vilket orsakar lidande för den äldre, anhöriga och vårdpersonal. Att förebygga och bemöta aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom är en utmaning som kräver både kunskap och engagemang.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att bemöta aggressivt beteende hos äldre med demenssjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen gjordes med en tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Förståelse för personen, Strategier för att förebygga aggressivt beteende, Bemötandestrategier vid aggression och Förutsättningar och hinder för ett gott bemötande. Det finns ett samband mellan vårdpersonalens bemötande och patientens beteende och välbefinnande. För att kunna bemöta och lugna ett aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom krävs det att vårdpersonalen har kunskap om personen. Att personalen tar sig tid att lära känna patienten är grundläggande för att kunna förebygga ett aggressivt beteende och tillämpa relevanta åtgärder.  Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt, där personens behov och välbefinnande sätts i fokus, är grunden för en god demensvård. En bra relation mellan vårdare och patient leder till positiva effekter för båda parter. För detta krävs resurser i form av tid, utbildning och handledning till vårdpersonal.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för neurologiska sjukdomstillstånd och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna globalt. Antalet drabbade beräknas öka då jordens befolkning blir allt äldre och det finns inte någon farmakologisk behandling som kan bota eller bromsa förloppet. Nästan alla som har en kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Några av symtomen som ingår i BPSD är agitation, depression och ångest som tillsammans utgör undergruppen emotionella funktioner. Ny teknik är på frammarsch bland annat i formen av mekaniska sällskapsdjur. Ett led för att öka komforten hos patienter med påverkade emotionella funktioner är att öka kunskapen om mekaniska sällskapsdjur i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa den påverkan som mekaniska sällskapsdjur har på emotionell funktion hos patienter med kognitiv sjukdom på särskilda boenden. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarnas ansatser var både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna granskades relaterat till deras kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet. Resultat Resultatet visade att interventioner med mekaniska sällskapsdjur signifikant minskade depression hos patienter med kognitiva sjukdomar. Gällande agitation och ångest sågs en viss positiv påverkan av interventionen. Om patienten redan innan hade hög agitation steg agitationen ännu mer i samband med interventionen med mekaniskt sällskapsdjur. Därtill sågs en ökning av emotionellt engagemang. Slutsats Resultatet är inte helt entydigt men det finns stöd för att mekaniska sällskapsdjur kan ha varierande påverkan på den emotionella funktionen hos patienter med kognitiv sjukdom och BPSD. Mekaniska sällskapsdjur utgör inte en intervention som passar alla men med individuell avvägning kan den ha eftersträvansvärda effekter. / Background Major Neurocognitive Disorder is an umbrella term for neurological conditions and is globally one of the ten most common causes of death. The number of people affected is expected to increase as the world's population ages and there is no pharmacological treatment to cure or slow the progression. Almost everyone who has a cognitive disorder experience behavioral and psychological symptom of dementia (BPSD). Some of the symptoms included in BPSD are agitation, depression and anxiety, which together form the subset of emotional functions. New technology is on the rise, with one example being the emergence of mechanical pets. One way to increase the comfort of patients with affected emotional functions is to increase knowledge about robotic pets in the field of nursing care. Aim The aim was to highlight the impact of robotic pets as a nursing intervention on the emotional function in people with neurocognitive disorders in residential care homes. Method A non-systematic literature review in which 12 original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL were included. The articles’ approaches were both qualitative and quantitative. The articles were reviewed in relation to their quality in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality. The results were synthesized using integrated data analysis to answer the purpose. Results The results showed that interventions with robotic pets significantly reduced depression in patients with cognitive disorders. Regarding agitation and anxiety, some positive impact of the intervention was seen. If the patient already had high agitation, agitation increased even more with the robotic pet intervention. There was also an increase in emotional engagement.  Conclusions The results are not entirely unambiguous, but there is support that robotic pets can have varying effects on the emotional function of patients with neurocognitive disorder and BPSD. Mechanical pets are not a one-size-fits-all intervention, but with individual consideration, they can have desirable effects.

Background ​​Dementia is a progressive disease that primarily affects the elderly in Sweden, and it affects the functions of the brain, which leads to impaired motor, physical and cognitive ability. Anxiety and distress in individuals with dementia are often linked to reduced independence, obstacles in performing daily activities, and behavioral issues. The primary treatment for dementia involves qualified and professional care.​ Aim ​​The aim was to highlight the effect of music as a nursing intervention for anxiety and agitation in people with dementia.​ Method ​​A literature review was implemented in accordance with Friberg's method description. Eleven original articles were included from the databases CINAHL and PubMed using the keywords Dementia, Anxiety, Agitation, Music and Music therapy. Results ​​The results are reported in two categories. In one category, it was seen that music effectively reduces anxiety and agitation in people with dementia. In the second category, it was seen that the music also reduced depression, irritability, aggression, restlessness, hallucinations and delirium and improved memory, well-being, sleep quality, cognition and language skills in people with dementia. Conclusions ​​Through person-centered care where individual preferences are taken into account, good care can be achieved with good results. It is the care provider’s responsibility to offer good care where the patient’s autonomy, participation and integrity are included and taken into account. The studies showed that music significantly reduces anxiety and worry in people with dementia.​ / Bakgrund ​​Demens är en progressiv sjukdom som främst drabbar äldre i Sverige, och den påverkar hjärnans funktioner vilket leder till en försämrad motorisk, fysisk och kognitiv förmåga. Ångest och oro hos personer med demenssjukdom är ofta kopplade till minskad självständighet, hinder i utförandet av dagliga aktiviteter och beteendemässiga problem. Huvudbehandlingen av demenssjukdom går ut på att ge kvalificerad och professionell omvårdnad.​ Syfte ​​Syftet var att belysa effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid ångest och oro hos personer med demenssjukdom.​ Metod ​​En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Elva originalartiklar inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Dementia, Anxiety, Agitation, Music och Music therapy.​ Resultat ​​Resultatet redovisas i två kategorier. I den ena kategorin såg man att musiken effektivt reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom. I den andra kategorin såg man att musiken även minskade depressioner, irritabilitet, aggressivitet, rastlöshet, hallucinationer och delirium samt förbättrade minnet, välbefinnandet, sömnkvalitet, kognitionen och språkförmågan hos personer med demenssjukdom. Slutsats Genom en personcentrerad vård där individuella preferenser beaktas kan man uppnå en god vård med goda resultat. Det är vårdgivarens ansvar att erbjuda en god vård där patientens autonomi, delaktighet och integritet inkluderas och beaktas. I studierna såg man att musiken märkbart reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Demens som inträffar innan 65 års ålder benämns som tidig debuterande demens (YOD) och över tid har det skett en ökning av antalet personer som insjuknat i sjukdomen. Demens klassas som en anhörigsjukdom och därmed har sjuksköterskan ett stort ansvar i att stödja flera inblandade parter. Det krävs därför mer forskning och kunskap kring ämnet för att rätt interventioner skall kunna sättas in. Syfte: Att beskriva barns upplevelse av att ha en förälder med tidigt debuterande demens (YOD). Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar analyserade med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen presenterades genom fem olika kategorier: Att föräldern förändras och relationen påverkas, Att behöva vara förälder till en förälder och sätta livet på paus, Att det rådde okunskap samt förutfattade meningar kring demens, Att förälderns sjukdom drabbar barnen psykiskt och fysiskt och Att barnen har olika behov och att stöd därav behöver vara individanpassat. Slutsats: Barn påverkas både psykiskt och fysiskt av förälderns tidigt debuterande demenssjukdom. Barn kände behov av olika typer av stöd där stödgrupper med barn med samma erfarenhet, adekvat information om sjukdomen eller prata med någon vuxen var hjälpsamma faktorer för deras välmående.

The aim of this study was to explore spouses' roles in a relationship with a partner with dementia and to understand spouses' situations at home. The study was focusing on gender roles and authority in relationships between the spousal caregivers and their partners with dementia. The method used for this study was qualitative content analysis and the data was collected from seven interviews with spousal caregivers about their roles as partners of people with dementia. By critically examining Twiggs three models, carers as resources, caregivers as co-workers and carers as co-clients, we have been able to visualize how spouses can look upon their role to their partners with dementia. A fourth model has been added to a modification of Twiggs models, because spouse's roles didn't fit into any of Twiggs already existing models. There is not a big gender difference about spousal care for a partner, and the caregivers are in a highly extent affected of the situation with a partner with dementia. Spouses role can fit in with partners as carers, which is a fourth model added to Twiggs original three models.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som drabbar en stor del av en alltmer åldrande befolkning i världen. Patienter som lider av demens kan drabbas av olika symtom som t.ex. kommunikationssvårigheter, personlighetsförändringar samt emotionell avtrubbning. Dessa symtom kan vara svåra att behandla och påverkar patienter, anhöriga och vårdpersonal. Tidigare forskning har visat att socialt assisterande robotar kan ha en god inverkan på människor som lider av demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilken inverkan på hälsan socialt assisterande robotar har hos patienter som lider av demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie grundat på tio vetenskapliga artiklar, som tagits fram utifrån syftet. Resultat: Resultatet presenterades utifrån två kategorier, Psykosocial hälsa och Livskvalitet. Interventioner med socialt assisterande robotar hade en god inverkan på den psykosociala hälsan, medan livskvalitet påverkades med varierat resultat beroende på vilket stadie av demens som den drabbade befinner sig i. Slutsats: Sammanfattningsvis ges ett intryck av att socialt assisterande robotar kan hjälpa vårdpersonal i deras omvårdnadsarbete för patienter med demens, och att dessa robotar har en övervägande god inverkan på demensdrabbades hälsa. Betydelse: Kunskap om vad socialt assisterande robotar har för inverkan på hälsa hos demensdrabbade är angeläget, för att i framtiden kunna implementera omvårdnadsåtgärder med denna typ av robotar. / Background: Dementia is a disease which affects a large part of an increasingly aging population in the world. Patients suffering from dementia may suffer from various symptoms such as communication difficulties, personality changes and emotional blunting. These symptoms can be difficult to treat and affects patients, relatives and health professionals. Previous research has shown that socially assistive robots could have a good effect on people suffering from dementia. Aim: The purpose of this study is to describe the impact on health of socially assistive robots in patients suffering from dementia. Method: A literature study based on ten scientific articles, which has been devised based on the purpose. Results: The results are presented on the basis of two categories, psychosocial health and quality of life. Interventions with socially assistive robots had a good impact on the psychosocial health, while quality of life was affected with varied results depending on the stage of dementia that the patient is in. Conclusion: In conclusion, the given impression is that socially assistive robots could help health professionals in their nursing work for patients with dementia, and that these robots have a predominantly good effect on demented people’s health. Significance: The knowledge of how socially assistive robots impact the health of people who suffers from dementia is imperative, to eventually be able to implement nursing interventions with this type of robots.