Med en växande åldrande befolkning ökar även andelen demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som är svåra att hantera för anhöriga och personal. Uppmärksammade rön visar på risken att behandla dessa beteenden med läkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Resultatet bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar. I litteraturstudien framkommer att mjuk massage som intervention kan minska vissa agiterade beteenden, framförallt motorisk oro, samt leda till minskad oro och ångest och ge avslappning. / With a growing proportion of elderly in the population, the number of people suffering from dementia will increase. A large part of them show agitated behaviours which are difficult for their surrounding to cope with. Research shows the dangers when this behaviour is treated with drugs. New non-pharmacological methods need to be developed. The aim of the present literature study was to examine the possible effects of massage in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. The results are based on eight quantitative and two qualitative articles. The literature study finds that massage as an intervention can decrease some agitated behaviours, above all physical nonaggressive behaviour, and decrease anxiety and increase relaxation.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses. De demenssjuka blev lugnare och mer harmoniska med ökat välbefinnande. Slutsats: Musik under omvårdnadsarbetet kan vara ett värdefullt hjälpmedel i vården av demenssjuka. Fler och mer omfattande studier efterlyses för att öka generaliserbarheten och evidensen inom området. / Background: Nine out of ten persons with dementia sometime exhibit behavioral or psychiatric symptoms. Medical treatment of the symptoms can cause serious side effects which is why non-pharmacological treatment should be the first option.Aim: The aim of this study is to highlight how persons with dementia are influenced by music during caring activities.Method: A literature review based on eight studies of a scientific nature. Result: The use of music during care situations affected the persons with dementia by increasing their capacity for understanding, which improved the communication between them and the health care staff. Their attention and physical capacity improved which contributed to them managing to perform more tasks by themselves. Agitated behaviors were reduced and more positive behaviors could be seen. The persons with dementia became calmer and more harmonious with increased well-being.Conclusion: The use of music during care situations can be a valuable tool in the care of persons with dementia. More extensive studies are needed in order to increase the generalizability and the evidence in this field.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödåtgärder från sjukvårdspersonal. Våra frågor var: Hur viktigt är det med stödåtgärder från sjukvårdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte får det stöd de behöver från sjukvårdpersonal. Vi använde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade att de stödåtgärder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansåg vara av stort värde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, även den information som sjukvårdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade även att brist på stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohälsa. Litteraturstudien belyste vad stödåtgärder var och vilka konsekvenser det kunde bli vid avsaknad av stöd och information från sjukvårdspersonal. I diskussionen belyste vi att sjuksköterskan hade en betydelsefull roll när det gällde att ge de anhöriga till personer med demenssjukdom ett bra stöd och en tydlig information. / The aim of the literature review was to investigate how relatives to persons suffering from dementia, experience the importance of the support from the nursing staff. Our questions were: How important is it with support from the nursing staff for relatives to persons whos suffering from dementia and which consequences could it be for the relatives if they dont get the support they need from the nursing staff.We used nine scientific articles that answered our questions.The result showed that mental, physical, social support and information from the nursing staff were of great value for relatives to persons who are suffering from dementia. The result even showed that lack of support and information resulted in stress and mental, physical and social bad health for relatives to persons whos suffering from dementia. The literature review illuminated what support is and which consequences it would be with the lack of support and information from the nursing staff. In the discussion we illustrated: that the nurse had an important role when it applies to give the relatives to persons whos suffering from dementia excellent support and clear information.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det.Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende. Metod: En litteraturstudie gjord med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Miljöfaktorer, brist på kommunikation och felaktigt bemötande från vårdpersonalen var orsaker som kunde leda till ett aggressivt beteende. Genom att påverka dessa faktorer kunde det aggressiva beteendet många gånger undvikas helt. Stress hos vårdpersonalen var även en faktor som kunde påverka patientens aggressivitet. Strategier som var effektiva för att hantera ett aggressivt beteende var god kommunikation, kunskap hos personalen, förändringar i miljön, respektfullhet och distraktion. Konklusion: Det fanns många bra strategier att använda då ett aggressivt beteende uppstod. Med hjälp av olika faktorer i miljö och hos vårdpersonalens beteende kunde aggressiviteten ofta förebyggas. Medicinering och tvångsåtgärder var en sista utväg då inget annat fungerade för att lugna patienten. / Aim: To compile what could cause an aggressive behavior in patients with dementia and which nursing strategies that was described to handle it. Background: Dementia is a common disease across all forms of care. The symptoms associated with the disease, such as aggressive behavior, are therefore common as well. Compulsory or physical restraints may according to law be used if the patient is having a psychotic outbreak. Dementia on its own is not reason enough to force or restrain somebody. The nurse’s responsibility is nursing with focus on relieving sickness, symptoms and to help the patient with the behavior.Method: A literature review with a qualitative content analysis.Results: Factors that triggers aggressive behavior were environment factors, lack of communication and wrong approach from the nursing staff. By influencing these factors, the aggressive behavior could in many cases have been avoided. Stress among the nursing staff also seemed to be an important cause of possible triggers to the patients’ aggressive behavior. Effective strategies to handle aggressive behavior were good communication, the staff’s knowledge, environment changes, respectfulness and distracting the patient.Conclusion: There were many good strategies to use when an aggressive behavior occurred. With the help of different factors in the environment and in the nursing staff’s behavior, aggressiveness could be prevented. Medication and coercive measures were a last alternative when other strategies failed to calm the patient down.

Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen. / Communication and interaction are during our whole lives a foundation for the human time together, but the pattern can change during the way of life. To be taken ill in dementia means to loose whole or parts of your natural ability to communicate and there is great demands upon the one´s environment. The purpose of this studie was to examine how nurses could treat and communicate with persons who suffer from Alzheimers disease to avoid misunderstandings. The method of the literature study was to view the quality of nine articles. The result shows that the medical nursing staff´s use of clear questions, to speak the same language, to form fellowship and to be generous with yourself is of great importance in the communication.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende. Metoden som använts är en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar lästes samt granskades med hjälp av kriterier för vetenskap samt med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. De utvalda vetenskapliga artiklarna påträffades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visar att personer med någon demenssjukdom behöver en lugn och tolkningsbar miljö på vårdboende som är förenklad, ger möjlighet till aktivitet samt är speciellt skapad efter deras behov. De faktorer som är väsentliga är bland annat rätt ljusstyrka, ljusfärg samt sänkt ljudnivå som bidrar till positivt beteende samt mindre aggressiva vårdtagare. Även självständighet, välbefinnande samt delaktighet ökar av en trygg inomhusmiljö. / Dementia is a common disease that is increasing and is more common today than 30 years ago. The reason for this is that we are living longer today and the risk of dementia increases with age. People with dementia have limited ability to interpret and understand the environment they are surrounded by, for that reason it is important that the physical environment isn't a obstacle for the persons and that the environment is adapted to their needs so that they can feel secure, resulting to positive behavior. The aim of this study was to learn how the indoor environment affects people with dementia at nursing homes. The method which is used is a literature study in which qualitative and quantitative research articles were reviewed by using criteria for study science and a quality review model. PubMed and CINAHL were the databases where the articles were found. The results from the chosen articles shows that people with dementia requires a calm and intelligible environment at nursing homes that is simplified, provides opportunity for activity and are specially formed to their needs. The factors that are important include the right brightness, light color and reduced noise level that contribute to positive behavior and less aggressive residents. The possibility of more residents who are independent, having better well-being and participate more are those who are surrounded by a safe indoor environment.

Bakgrund: I dag lever 3,4 miljoner människor världen över med en tidigt debuterande demenssjukdom, vilket avser personer under 65 år. Sjukdomen påverkar inte bara den demenssjuke, utan även personens partner då denna fas i livet innefattas av ett socialt sammanhang av familje- och arbetsliv. Rollen ändras från att vara partner till att bli anhörigvårdare vilket resulterar i en stor förändring i livet. Syfte: Syftet var att belysa partners upplevelser av att leva med en anhörig som drabbats av tidigt debuterande demens. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 10 kvalitativa artiklar har granskats. Resultat: Utifrån anhörigvårdares erfarenheter framkom fyra kategorier. Anhörigvårdare beskriver en känsla av ovisshet, förändrade roller och relationer, social avskildhet och bristfälligt stöd. Konklusion: Slutsatsen visar på att livet för anhörigvårdare påverkas från första symptom vidare genom förändrade relationer och roller som uppstår och det bristande stöd som samhället erbjuder. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om anhörigvårdares upplevelser av tidigt debuterande demens för att tillgodose upplevelsen av hälsa och välbefinnande. / Background: Today 3,4 million people worldwide are living with young onset dementia which refers to people under the age of 65. The disease affects not only the person with dementia, but also the person's partner as this phase of life is embedded in a social context of family and work life. The role changes from being a partner to being a caregiver which results in major change in life. Aim: The purpose of the study was to illustrate the partners' experiences of living with a relative affected by early onset dementia. Method: A general literature review with an inductive approach where 10 qualitative articles have been reviewed. Results: Based on the caregivers' experiences, four categories emerged. Caregivers describe a sense of uncertainty, changing roles and relationships, social isolation and lack of support. Conclusion/implication: The conclusion shows that the life of the caregivers' changes from the symptoms, throughout the changing of the relations and roles to the lack of support that the society provides. Nurses need increased knowledge about caregivers' experience of early onset dementia in order to provide accommodate the experience of health and well-being.

Bakgrund: Prevalens och incidens av demensdiagnoser skiljer sig mellan världsregioner men förväntas öka i samband med befolkningens åldrande och tillväxt. I västerländska länder förväntas demensdiagnoser ligga mer stabilt givet längre livslängd, högre socioekonomisk status och utbildning. Personer med demens får succesivt försämrade kognitiva- och funktionella funktioner samt beteendeförändringar vilket i första hand är en utmaning för en sammanboende partner. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter hos informella vårdgivare som lever i en parrelation med en person med demens Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Data analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier: Anta en ny roll som informell vårdgivare och Den nya relationen. Fem subkategorier: Ta över ansvaret i omvårdnaden, sakna externt stöd, utmaningar och beslutsfattande i vardagen, kärlekens förändringar och sorg och oro inför framtiden.   Slutsats: Partners upplevde svårigheter att vara informella vårdgivare och bristen på stöd och information från hälso-och sjukvården försvårar detta ytterligare. Det behövs vidare forskning om positiva aspekter och fördelar med fortsatt sammanboende för partners där den ena har demens. / Background: Prevalence and incidence of dementia differ in the world but are expected to increase with population aging and growth. In Western countries, dementia is expected to be more stable given longer life expectancy, higher socioeconomic status, education. People with dementia gradually experience deteriorating cognitive and functional functions as well as behavioral changes, which is primarily a challenge for a cohabiting partner. Aim: The aim is to illustrate the experiences of informal caregivers who live in a relationship with a person with dementia Methods: General literature review of ten original scientific articles, analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Two categories: Taking on a new role as informal caregiver and The new relationship. Five subcategories: Overtaking the responsibility in nursing, lack of external support, challenges and decision-making in everyday life, the changes of love and sadness and worry about the future. Conclusions: Partners experienced difficulties in being informal caregivers, a lack of support and information from the health care service which made their situation even more difficult. The benefits and positive factors of continued cohabitation with a partner following a dementia diagnosis needs further research.

Bakgrund: Hundar inom vården har använts under lång tid då de ansetts ha en positiv påverkan på människan. Demens är en sjukdom som väntas öka när allt fler människor lever till en högre ålder. Personer som lever med en demenssjukdom har ökad risk att drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) som exempelvis depression, ångest och aggressivitet. Detta kan leda till att personer som lever med en demenssjukdom kan få en minskad livskvalitet. Därför är det betydelsefullt att hitta icke farmakologisk behandling som kan öka livskvaliteten hos dessa individer. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vårdhundens påverkan på livskvaliteten för personer som lever med demenssjukdom och/eller kognitiv svikt.   Metod: En litteraturstudie av 12 kvantitativa originalartiklar från databasen PubMed.   Resultat: Tre grupper identifierades: ökning av positiva känslor, minskning av negativa känslor och sociala effekter. I resultatet framgick att efter intervention med vårdhundar minskade negativa känslor som exempelvis depression, ångest och ensamhet hos deltagarna. De fick istället en ökning av nöje, njutning och kognition samt en förbättring av både balans och gång. Något annat som ökade var kommunikationen hos deltagarna och deltagandet i sociala interaktioner. Det framgick även att i studierna som mätte livskvaliteten hos deltagarna att livskvaliteten ökade hos de flesta deltagarna efter kontakten med vårdhundarna.    Slutsats: Närvaron av vårdhundar har en positiv inverkan på personer med demens och/eller kognitiv svikt. Det behövs mer forskning på området men resultaten indikerar att vårdhundar kan ha en positiv effekt för individen.

Bakgrund Demens är en obotlig folksjukdom som blir allt vanligare med den ökade åldrandet, vilket gör att hälso-sjukvårdspersonalen kommer i kontakt med dessa personer i olika vårdmiljöer. Personer med demenssjukdom kan ha svårigheter att uttrycka sig och detta kan öka risken till bristfällig personcentrering kring omvårdnaden. Sjuksköterskor ställs inför utmaningar vid vård av personer med demens vilket skapar ett hinder att erbjuda god vård inom en sjukhusmiljö. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens i en sjukhusmiljö. Metod En litteraturöversikt genomfördes genom systematiska databassökningar i CINAHL samt PubMed. Total inkluderades 13 artiklar som kvalitetsgranskades samt analyserades med innehållsanalys. Kvalitativa samt kvantitativa artiklar inkluderades i denna litteraturöversikt. Resultat Resultatet innefattar 2 huvudkategorier samt 6 subkategorier. De två huvudkategorierna är utmaningar och organisatoriska faktorer. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar vid vård av personer med demens i en sjukhusmiljö. Dessa utmaningar relaterades till tidsbrist, hög arbetsbelastning, kunskapsbrist samt vårdmiljöns funktion vilket skapade ett hinder vid vård av personer med demens. Slutsats Mer kunskaper, träningar, insatser samt utbildningar behövs bland sjuksköterskor för att kunna erbjuda personcentrerad vård till personer med demens. I syfte att minska osäkerhet, negativa upplevelser samt erbjuda god vård. Sjukhusmiljöer behöver anpassas samt förbättras vid vård av personer med demens. / Background Dementia is an incurable disease that is becoming more and more common with increasing ageing, which means that health care personnel can meet these people indifferent care environments. People with dementia may have difficulties expressing themselves and this may increase the risk of deficient person-centered care. Nurses face challenges when caring for people with dementia, which creates an obstacle when offering good care within a hospital environment. Aim The nurse’s experience of giving care to persons with dementia in a hospital environment. Method A literature review was carried out with qualitative design, 13 scientific articles were selected throughout database searches on CINAHL and PubMed. These included articles were quality reviewed and analyzed with content analysis. Qualitative as well as quantitative articles were included in this review. Results The results contained 2 main categories and 6 subcategories. The main categories were Challenges and Organizational factors. The results show that nurses experienced challenges when giving care to persons with dementia in a hospital environment. These challenges were related to lack of time, high workload, lack of functioning care environment which created an obstacle in the care of people with dementia. Conclusions More knowledge, training, efforts and education are needed among nurses to be able to offer person-centered care to people with dementia. In order to reduce uncertainty, negative experiences and provide good care. Hospital environments need to be adaptedand improved when caring for people with dementia.