Hensikt Hensikten med studien har vært å få dypere kunnskap om hva det har betydd for Marte Meo terapeuter i demensomsorgen å ha lært metoden.   Metode Grounded theory har blitt benyttet som analysemetode av åtte åpne intervjuer.   Resultat Informantene som alle er Marte Meo terapeuter, sier at de har fått en metode som de har savnet i demensomsorgen. Metoden hjelper dem til å oppdage taus kunnskap, støtte kunnskap som de allerede har og den styrker selvtilliten deres. De har fått økt bevissthet og et felles språk som har ført til et bedre arbeidsmiljø og en opplevelse av å se og møte pasientenes individuelle behov på en bedre måte.   Konklusjon Studien har vist at Marte Meo metoden har positiv innvirkning både fordi personalet får et bedre arbeidsmiljø og fordi personalet opplever at de etter å ha lært Marte Meo metoden  bedre kan møte pasientenes behov. / Purpose This qualitative study aimed to increase understanding of  what the consequences have been for Marte Meo therapists in dementia health care to have learned the method.   Method We used grounded theory to analyze eight open interviews.   Results The informants, all Marte Meo therapists reported that they gained a method they long have missed for dementia health care. The Marte Meo method helps them detect tacit knowledge, support and enforce known knowledge, and strengthen their self-confidence. They also gained increased awareness and a common language leading to an improved working environment and the individual needs of the patients are better seen and met.   Conclusion The study shows that Marte Meo method has positive influence both because the staff have an improved working environment and because the staff experience that they are better able to detect the patients needs after having learned the method. / <p>ISBN 978-91-85721-76-4</p>

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna. / Background: We currently have a large proportion of admissions in hospital suffering from some form of dementia. Nursing care of physically ill patients who have a dementia diagnosis is complex because people with dementia have specific needs related to their cognitive, functional and behavioural changes. This complex care can be cumbersome for nursing staff in the hospital setting, this may contribute to that the care may suffer Aim: The aim of this literature review was to describe nursing staffs´ views on and experiences of experiences of caring for patients with dementia who are admitted to hospital. Method: A literature review was done in a systematic way, the result was based on eight quality original articles Results: The results are based on three main categories: Nursing Staff's experiences of and view on their own role in the care of patients with dementia, nursing staff's experiences of and views on patients with dementia and their needs as well as nursing staff experiences of and view on management, organization and the environment in relation to patients with dementia. Conclusion: Dignity and integrity of persons with dementia disappear in hospital departments due to that the person-centred care decreases when nursing staff have a stereotypical image of people with dementia, as there are time constraints on the wards, that the environment of the department is not optimal for this type of patients and that hospitals' management taking wrong decisions and do not have sufficient understanding of the situation on the wards.

Bakgrund En demenssjukdom är inte möjlig att bota men man kan lindra symtom och förbättra livskvaliteten för den drabbade individen under förutsättning att patienten har genomgått en utredning för att säkerställa sjukdomens typ och stadium. I dagsläget är utredningstiderna för basalutredning i primärvården långa vilket skapar påfrestning både för patienten och dennes anhöriga. Syfte Det övergrippande syfte var att skapa förutsättningar för att patienten med demenssjukdom skulle kunna få rätt vård tidigare för att kunna ha ett bra liv med god livskvalitet. Det specifika syftet var att förkorta utredningstiden vid basal utredning i primärvården till 12 veckorsperiod. Syftet med studien var att belysa medarbetarnas erfarenheter av förbättringsarbetet samt anhörigas upplevelser av utredningsprocessen.  Metod I förbättringsarbetet användes PDSA hjul vid ändring av arbetssättet gällande bokning av läkartider för patienter med misstänkt demens. Semistrukturerad fokusgruppsintervju användes i studien. Resultat Andelen utredningar avslutade inom 12 veckor ökade från 62 % till 93 % och från 61 % till 95 % på respektive vårdcentral. Medarbetarna ansåg teamarbete och samarbete över gränser som en förutsättning för att kunna effektivisera utredningsprocessen. Anhöriga upplevde processen som smidig, och snabba diagnoser skapade möjligheter till snabbare vård- och omvårdnadsinsatser vilket ledde till en bättre vardag för både patienten och dennes anhöriga. / Background Dementia is not curable, although provided adequate examination one can relive symptoms and improve the quality of life of patients. However, the excessive time taken for basic assessment in Swedish primary care today is causing distress for the patient and their kin. Purpose The overall purpose of this improvement project was to enable earlier care for dementia patients, thus improving their quality of life. The specific purpose was to enable diagnosis or completed assessment within 12 weeks. The project also analysed the experience of staff during the project, as well as the experience of the patients’ relatives throughout the assessment process. Method A PDSA cycle was implemented when adjusting working methods related to booking of appointments with physicians. Semi-structured focus group interviews were also used.     Results The number of cases completed within 12 weeks increased from 62% to 93% and 61% to 95% at the two health centers respectively. Staff saw improved collaboration between teams and units as a key success factor. Patients’ relatives experienced the assessment process as smooth, and that shorter process times led to improved quality of life for the patient and their kin.

Bakgrund: Anhöriga utgör en viktig och betydande del av vården som ges till personer med demenssjukdom. När man vårdar en närstående kan det leda till att man åsidosätter den egna hälsan. Att stödja personer som ger omsorg eller vård till en närstående är viktigt för både den anhöriga och samhället. Anhörigstöd är en sjuksköterskeuppgift.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av stöd från vårdpersonal på särskilt boende för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data från sju semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhöriga upplever stöd från vårdpersonal när de blir bemötta på ett bra sätt, när de känner trygghet, när de vet att den närstående får bra vård och när de får information. Stöd från vårdpersonal upplevs inte av alla anhöriga och ses inte som en självklar arbetsuppgift för personalen.Slutsats: Sjuksköterskor kan ge stöd till anhöriga genom att bygga stöttande relationer, främja transparens och involvera anhöriga i planerandet och genomförandet av vården. Anhörigstöd på särskilda boenden behöver utvecklas. / Background: Close family and friends play a significant role in the care provided to people with dementia. When a person cares for a close relative or friend, it can be at the expense of their own health. Support for those who provide care and assistance to a close relative or friend is important for both the carer concerned and for society as a whole. Support for patients’ close family and friends is part of the nursing remit.Purpose: To examine the support provided by the care staff at residential homes for people with dementia as experienced by the family and friends of residents.Method: This research was carried out as a qualitative descriptive study based on interview surveys. Data from seven semi-structured interviews was analysed using a qualitative content analysis technique.Results: Close relatives and friends feel supported by care staff when they are treated appropriately and kindly, when they have a sense of trust and confidence in the environment, when they know that their family member or friend is being well cared for and when they are provided with information. Not all caring relatives and friends perceive that they get support from care staff, nor do they see it as a self-evident part of the job of the care staff.Conclusion: Nursing staff are able to provide support to patients’ close family and friends by forming supportive relationships, promoting transparency and involving patients’ close family and friends in planning and executing the provision of care. Support for close family and friends in the context of residential care needs improvement.

Det här är ett examensarbete med inriktning mot rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka aspekter som är viktiga vid utformning av en trädgård på ett demensboende. Projektet har genomförts tillsammans med Stureby vård- och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm. Utformningen av deras trädgård är i dagsläget, enligt personal på boendet, inte anpassad för personer med demens och miljön stödjer inte de aktiviteter som sker i trädgården. Syftet med projektet har varit att formge en tillgänglig utomhusträdgård med tydliga funktioner som stödjer målgruppens användning. Miljön ska dessutom anpassas efter de aktiviteter som sker i trädgården. Målet är att miljön ska uppmuntra till ökad användning hos de boende oavsett kognitiva förmågor. För att söka svar på frågeställningen har kvalitativ data samlats in i form av platsanalys, gruppintervju, observation och omvärldsanalys. En analys av tidigare forskning tillsammans med den insamlade datan resulterade i fyra huvudområden: Passivitet, Aktivitet, Tillgänglighet och Året runt inne/ute. Med utgångspunkt i dessa områden har ett gestaltningsförslag tagits fram med förändringar i den befintliga trädgården. Resultatet riktar sig främst till boende och personal på Stureby vård- och omsorgsboende, men förhoppningen är att resultatet av studien även ska kunna överföras till sjukhusmiljöer och andra liknande institutioner där utsatta personer vistas. / This is a bachlors thesis focusing on spatial design. The study examines which aspects are important in designing a garden for a residential care facility. The project has been carried out together with Stureby carehome in Svedmyra, Stockholm. The design of their garden is currently, according to staff at the accommodation, not adapted for people with dementia and the environment does not support the activities that take place in the garden. The purpose of the project has been to design an accessible outdoor garden with clear features that support the residents with dementia. In addition, the environment must be adapted to the activities that take place in the garden. The goal is that the environment should encourage increased use by residents regardless of cognitive capacity. To seek answers to the research question, qualitative data has been collected in the form of site analysis, group interview, observation and a comparison study with similar gardens at care homes. An analysis of previous research together with the collected data resulted in four main focus areas: Passivity, Activity, Availability and Year-round inside/outside. Based on these areas, a design proposal has been made with changes to the existing garden. The result is mainly aimed at residents and staff at Stureby care home, but the hope is that the study, with any adjustments, can also be transferred to hospital environments and other similar institutions where vulnerable persons reside.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige på grund av den åldrande befolkningen. Demenssjukdomar är kroniska och påverkar hela individens livssituation. Utöver farmakologisk behandling används komplementära terapier med syfte att öka personens upplevelse av välbefinnande och livskvalité, exempelvis genom hundassisterad-terapi. Svenska riktlinjer understryker vikten av att omvårdnaden vid demenssjukdom utgår från ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelse av vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ intervjustudie, där åtta semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades. Resultat: Vårdhunden upplevdes vara en motivationsfaktor för personer med demenssjukdom och motiverade dem till att delta i fysiska aktiviteter, uppehålla samtal och att samarbeta med vårdpersonalen. Vårdhunden upplevdes ha förmåga att lindra symtom som oro, ångest och aggressivitet, vilket hade en positiv inverkan på omvårdnaden av personerna med demenssjukdom. Utöver det så upplevde vårdpersonalen att vårdhunden var en begränsad tillgänglighet och inte något som alla personer med demenssjukdom kunde dra nytta av. Slutsats: Vårdpersonalen upplever att vårdhunden har en övergripande positiv inverkan på personer med demenssjukdom som bor på särskilt boende och kan underlätta att uppnå en personcentrerad omvårdnad. Mer forskning krävs för att nå ökad kunskap om vårdhundens effekt på personer med demenssjukdom. Nyckelord: Demens, Personcentrerad omvårdnad, Upplevelser, Vårdhund, Vårdpersonal. / Background: The number of people with dementia is increasing in Sweden due to the aging population. Dementia is a chronic disease that affects the whole life situation of the person. Beside pharmacological treatment there are complementary therapies which are used to increase the person's experience of well-being and life quality, for example through dog-assisted therapy. Swedish guidelines underline the importance of person centred approach in the nursing of people with dementia. Aim: To describe healthcare staff's experience of therapy dog's significance for people with dementia living in a nursing home. Method: A qualitative interview study, in which eight semi-structured interviews were conducted and analysed. Results: The healthcare staff perceived that the therapy dog became a motivational factor for persons living with dementia, leading to increase their will to participate in physical activity, maintain conversations with others and to cooperate with the healthcare staff. The therapy dog contributed to encrichment of nursing of the care environment at the nursing home. The therapy dog seem like to alleviate symptoms such as worry, anxiety and aggressiveness. Which had a positive effect on the nursing of persons with dementia. Further the staff experienced that the therapy dog currently had a limited availability and was something not all people with dementia could make use of. Conclusion: The healthcare staff experiences that the therapy dog has an overall positive impact on people with dementia living in a nursing home and that it supports the ability to accomplish person-centered nursing. More research needs to be done in order to increase the knowledge of the therapy dog’s effect on people with dementia. Keywords: Dementia, Experiences, Healthcare staff, Person-centered care, Therapy dog.

Bakgrund: Människor blir idag allt äldre och demenssjukdomar förväntas bli ett växande problem. Inget bot finns men symtom kan hämmas genom farmakologiska behandlingar, dock ofta med flera biverkningar. Personer med demenssjukdom utvecklar ofta beteendeförändringar som kan vara svåra att bemöta för vårdgivare. I och med sjukdomens karaktär och olika förekommande symtom är en god och personcentrerad vård att föredra för att främja vårdtagarens delaktighet och integritet. Syfte: Att sammanställa och beskriva aktuell forskning om vilka effekter musik har som omvårdnadsåtgärd inom demensvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på (n=18) artiklar från tio länder. Databaserna CINAHL, Pubmed och Web of Science användes och de artiklar som inkluderats är av kvantitativ ansats (n=12), kvalitativ ansats (n=5) samt Mixed method (n=1). Efter analys har skillnader och likheter i artiklarnas resultat skapat teman och subteman. Resultat: Musikinterventioner hade positiva effekter, bland annat gällande BPSD, kognitiva funktioner och psykofarmakologisk behandling. Musik kunde även bidra till en ökad samhörighet mellan vårdgivare och personer med demenssjukdom. Anhörigas och vårdgivares uppfattningar om musikens effekter var blandade, åsikterna var dock samstämmiga om att musik bör användas som omvårdnadsåtgärd. Slutsats: Musik har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom och BPSD genom att fungera som en personcentrerad åtgärd inom omvårdnaden och bör implementeras mer. / Background: People are growing older and dementia is expected to become an increasing problem. There is no available cure, but symptoms can be inhibited by pharmacological treatments, often with side effects. People with dementia often develop behavioral changes that are difficult to respond to for caregivers. With the nature of the disease and the different symptoms occuring, a person-centered care is preferable to promote participation and integrity. Aim: To conclude current research on the effects of music in the nursing care of people with dementia. Method: A literature review based on (n=18) articles from ten countries. Quantitative (n=12), qualitative (n=5) and mixed method (n=1) articles were used from CINAHL, Pubmed and Web of Science. After the analysis, differences and similarities in the articles created themes and subthemes. Results: Music interventions proved to have positive effects, regarding BPSD, cognitive functions and psychopharmacological treatment. Music could contribute to increased association between caregivers and people with dementia. The caregivers and family members' perceptions of the effects of music were mixed, however, the views were consistent that music should be used as a nursing measure. Conclusion: Music has a positive impact on people with dementia and BPSD by acting as a person-centered nursing measure and should be implemented more.

Bakgrund: Demenssjukdom drabbar ofta äldre personer och innebär förlust av kognitiva förmågor och orsakar stort vårdbehov. En åldrande befolkning leder till ökat behov av vårdboenden. Vården skall vara personcentrerad och såväl fysisk som psykosocial vårdmiljö är viktiga delar som kan påverka personens välmående och beteenden. Syfte : Att beskriva hur vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom. Metod : En litteraturöversikt grundad i kvalitativa (n=7), mixade (n=2) samt kvantitativa (n=8) studier. Analysen fokuserade på likheter och olikheter i artiklarnas resultat relaterat till hur fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkade personer med demenssjukdom. Som ett steg i analysen skapades två teman och fem subteman för att överskådligt presentera viktiga resultat i forskningsmaterialet. Resultat: Resultaten visar att fysisk och psykosocial vårdmiljö påverkar personer med demenssjukdom. Arkitektur, inredning, sensoriska inslag, gemensam vårdfilosofi samt meningsfullhet har alla betydelse för möjligheten till autonomi och självbestämmande. Slutsats: Demenssjukdom är inte en sjukdom som drabbar alla på exakt samma sätt utan leder till många olika sorters symtom och begränsningar. Den kognitiva nedsättningen påverkar möjligheten till autonomi, integritet och själv-bestämmande. Eftersom personer med demenssjukdom påverkas individuellt av den fysiska och psykosociala vårdmiljön är ett personcentrerat synsätt en förutsättning för att kunna uppnå god omvårdnad med bibehållen livskvalité. / Background : Dementia often affects older people and involves loss of cognitive abilities and causes great care needs. An ageing population leads to an increased need for nursing accommodation. Care should be person-centered and physical as well as psychosocial care environment are important elements that can affect the person's wellbeing and behaviors. Aim : To describe how the care environment affects people with dementia. Method : A literature review based on qualitative (n =7), mixed (n =2) and quantitative (n =8) studies. The analysis focused on similarities and differences in their results related to the physical and psychosocial environment affecting people with dementia. As a step in the analysis, two themes and five subthemes were created to clearly present key findings in the research material. Results: The results show that the physical and psychosocial care environment affects people with dementia. Architecture, interior design, sensory elements, common care philosophy and meaningfulness are all important for the possibility of autonomy and self-determination. Conclusion: Dementia is not a disease that affects everyone in exactly the same way but leads to many different kinds of symptoms and limitations. The cognitive reduction affects the possibility of autonomy, integrity and self-determination. Since people with dementia are individually affected by the physical and psychosocial care environment, a person-centered approach is a prerequisite for achieving good care with a maintained quality of life.

Background: The diagnoses of dementia increases in line with the aging population of the earth. Symptoms vary between different dementia diagnoses and for some, a diagnosis might be a relief and confirmation of what’s really going on for both the patient and their relatives. Person centered care aims to empower a person's self-esteem and involvement in their own care. It urges healthcare professionals to look beyond the diagnosis of the patient, which makes this the form of care advocated for patients with dementia. Despite the fact that long waiting times is an acknowledged problem, nurses are still obliged to pursue nursing on equal standardse. Aim: The aim was to acknowledge nurses' experiences of caring for patients with dementia in acute care settings Method: A literature-based study with nine qualitative articles were chosen. Results: The analysis identified three main categories; lack of knowledge, structural deficiencies and relatives as a co-actor of the caring process, and eight subcategories. Conclusion: Dedication and education are central aspects regarding the care of patients with dementia. It becomes apparent that regardless of context, caring for patients with dementia is often mired in complexity. Nurses claim that lack of time and education combined with structural deficiencies constitutes an obstacle for nurses providing what they would consider sufficient care. These deficiencies may also negatively affect attitudes and perceptions and consequently the care of patients with dementia can be stigmatized. / Bakgrund: Diagnostik av demens ökar i takt med världens åldrande befolkning. Symtom skiljer sig mellan olika diagnostyper och en diagnos kan innebära en lättnad och bekräftelse för både patient och anhöriga. Den vårdform som förespråkas för patienter med demens är personcentrerad vård som syftar till att stärka en persons självkänsla och delaktighet i vården och se bortom diagnoser. Även om väntetiderna på landets akutmottagningar är erkänt långa för äldre patienter har sjuksköterskor en skyldighet att ge omvårdnad på en likvärdig grund. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demens på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där nio kvalitativa artiklar analyserats Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; bristande kunskap, strukturella brister och anhöriga en medaktör i vårdandet med åtta underkategorier. Konklusion: Vårdandet av patienter med demens kräver engagemang och utbildning och det visar sig att det oavsett kontext är komplext att vårda patienter med demens. Sjuksköterskors erfarenheter visar att tid, utbildning och strukturella brister utgör ett hinder i vårdandet. Dessa brister kan även påverka attityder i negativ riktning och vårdandet av patienter med demens kan stigmatiseras.

Bakgrund: Studier har visat att demenssjukdom inte tillhörde det normala åldrandet utan berodde på skador i hjärnan. Demenssjukdomarna påverkade minnet, humöret samt kommunikationsförmåga. Oro, ångest och andra beteendesymtom har förorsakats av sjukdomen. Ångestdämpande och sedativa läkemedel mot symtomen var en vanlig behandling. Tidigare forskning visade att det fanns andra behandlingsmetoder att tillgå. Syfte: Att belysa aktiviteter som minskade negativa symtom och ökade välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar genomfördes. Vid granskning framkom olika aktiviteter vilka indelades i en kategori, underkategorier samt effekterna av valda aktiviteter. Resultat: Visade att med olika aktiviteter lindrades negativa symtom och ökade välmåendet samt minskade användandet av sedativa läkemedel. Metoddiskussion: De metoder och strategier som har beskrivits i litteraturen, vilka motsvarade studiens syfte gjorde det möjligt att använda metoden. Resultatdiskussion: Studien visade att det inte fanns några effektiva farmakologiska behandlingar för demenssjukdomar. Det fanns dock olika icke-farmakologiska metoder i kombination med en personcentrerad vård som visade sig haft positiv effekter på beteendemässiga psykiska symtom.Slutsats: Samtliga personer med demenssjukdom hade beteendemässiga psykiska symtom och behövde lindrande åtgärder. Ytterligare forskning sågs som nödvändig inom området för demenssjukdomar. / Background: Studies have shown that dementia did not belong to normal aging but was due to damages to the brain. Dementia affects memory, mood and the ability to communicate. Uneasiness, anxiety and other behavioral symptoms are caused by the disease. Treatment was directed at the symptoms and it was common with anxiety-reducing and sedative drugs. Previous research showed that there were other treatment methods available. Purpose: To elucidate activities and strategies to relieve symptoms and increased wellbeing of people with dementia, as well as the effects of the aforementioned. Method: A qualitative literature review of scientific articles was made. After reviewing different activities emerged that were categorized into headings, subheadings and shown effects. Result: Different activities relieved negative symptoms and increased wellbeing as well as reduced usage of sedative pharmaceuticals. Method discussion: Searches showed that previous research existed. Result discussion: The study showed that there were no effective pharmacological treatments of dementia. The need for non-pharmacological methods in combination with person-centered care existed. Conclusion: People with dementia were showing behavioral mental symptoms and in need of relieving activities. Further research is necessary in the field. / <p>Datum för godkännande: 2019-11-05</p>