The paper aims to examine how the wives of men with dementia experience their lives and how they perceive support from the society. The paper also aims to highlight the family care consultants´ work and views on support for families of people with dementia. Three spouses of people with dementia and three family care consultants were interviewed and the results were analyzed using Antonovsky's (1991) three theoretical concepts; comprehensibility, manageability and meaningfulness that comes from his theory Sense of coherence. The results show that the three wives whose men suffered from dementia spend most of their time, effort and energy on their husbands. They do not have time to think about their own needs and what support they feel they could use for themselves. They do not think about themselves as caregivers, they are spouses. Family care consultants are well aware of the importance of meeting and see the relatives in their lives, and denounces the importance of a support designed individually. Family care consultants understand that the most important and the best support society can provide a family care giver is that their close ones are well taken care of and given good care.

No description available.

I Sverige beräknas 130 000 människor leva med en medelsvår till svår demenssjukdom. Demens är en övergripande diagnos för en samling sjukdomar där kognitiva nedsättningar är utmärkande och kommunikativa förmågor påverkade. I tidigare studier har det undersökts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra är fortfarande relativt outforskat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsämnen och ämnesbyten. Studien genomfördes på en daglig verksamhet för personer med demensdiagnos, där totalt tre samtal spelades in. Ett av samtalen, omfattande 40 minuter, valdes ut för transkription och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). I det utvalda samtalet valdes sekvenser ut. Sekvenserna exemplifierade olika typer av ämnesbyten. För en utökad bild av samtalets ämnesflöde gjordes även en topikal analys, där samtalet delades in i totalt 14 olika episoder. I samtalet deltog sex personer med demensdiagnos samt föreliggande studies två författare. Exempel på ämnesbyten som påträffades i det analyserade samtalet var koherenta ämnesbyten i form av preannonseringar, koherent återinförande av ämne och ämnesglidningar. Icke-koherenta ämnesbyten förekom i samtalet i form av icke-koherent återinförande av ett ämne. Samtalet innehöll också exempel på digressioner och inskott. För en utomstående betraktare föreföll det ibland som om deltagarna saknade gemensam grund för samtalet, vilket till synes inte uppmärksammades av samtalsdeltagarna. En slutsats som dras utifrån detta är att för deltagarna är samtalsaktiviteten viktigare än själva innehållet i samtalet. I det aktuella samtalet återkom ofta samma historia och samtalsämne flera gånger. De olika samtalsämnena som uppstod under samtalet hade oftast ett övergripande tema som handlade om hur det var förr i tiden, när deltagarna var unga eller barn. / In Sweden, approximately 130 000 persons suffer from moderate to severe dementia. Dementia is a collective diagnosis for a collection of diseases in which cognitive impairments are distinctive, and communicative abilities are affected. Earlier studies have investigated how people with dementia communicate with an interlocutor without dementia. How people suffering from dementia communicate with each other is still relatively unexplored. The purpose of the present study is to investigate and describe how people suffering from dementia interact with each other, and how they handle topics and topic shifts. The present study was conducted on a day center for people with dementia diagnoses, where a total of three conversations were recorded. One of the conversations, comprising 40 minutes, was transcribed according to conversation analytic principles. From the selected conversation, sequences showing different types of topic changes were selected and exemplified. For an expanded view of the conversation’s topical flow, a topical analysis was made, where the conversation was divided into a total of 14 different episodes. The conversation involved six people with dementia and the two authors of the present study. Examples of topic shifts found in the analyzed conversation were coherent topic shifts in the form of pre-acts, coherent renewal of topic and topic shading. Non-coherent topic shifts occurred in the conversation in the form of non-coherent renewal of a topic. The conversation also contained examples of digressions and inserts. To the outside observer, it seemed at times as if the participants had no common ground for the conversation, which was not noticed by the participants of the conversation. One conclusion drawn from this is that for the participants, the activity is more important than the actual content of the conversation. In the current conversation, the participants returned to the same story and the same topic several times. The different topics occurring during the conversation usually had an overall theme which was what it was like in the old days, when the participants were young or children.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.

This study aims to understand how care managers approach consent and user influence related to older people with dementia. The study was conducted through qualitative interviews with individual care managers and with a hermeneutic approach. We have interviewed ten care managers in smaller municipalities whom are experienced in their profession and have been in contact with older people with dementia. throughout all the interviews, we had a semi-structured interview guide at our disposal, and after all the interviews were conducted, we analyzed them with the hermeneutic circle and theoretically analyzed the material with Lipsky´s theory about street level bureaucracy, acting space and, what we call it, the social service as a last resort and finally with Johansson´s theory of client relationships. Our main conclusions regarding consent is that care managers need to relate to the law simultaneously have the individual needs and wishes in regards. Also, the care managers have a few ways to circumvent the absolute that the individual needs to give his or hers consent to everything. Our main conclusions regarding user influence is that the care managers need to use other professions for information regarding the individual, such as nurses, carers, dependants and so on. They also prefer to get in touch with the individual whom is diagnosed with dementia as early into the disease as possible to get to know them and learn how they want their care to be. As a last conclusion about the whole study is that the care managers find working with older people with dementia is a vastly difficult task, and they need to rely on dependants, other professions and have a lot of knowledge about the individual.

Bakgrund: Människor blir allt äldre idag vilket leder till att fler personer kommer att diagnostiseras med sjukdomen demens. Detta gör att personer som behöver vård för sjukdomar som är relaterade till ålder också lider risken att ha demens, vilket gör vården mer komplicerad. Sjuksköterskor behöver ha mer kunskap och förståelse för hur sjukdomen utvecklas och hur det påverkar de kognitiva förmågorna hos en person. Det är också viktigt för sjuksköterskan att kunna se personen bakom sjukdomen och skapa en Jag – Du relation till personen med demens för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda personer med demens Metod: En litteraturöversikt som genomfördes enligt Fribergs mall där åtta kvalitativa artiklar analyserades vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde vården av personer med demens som komplex men ändå utmanande och det viktigaste var att se personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskor ansåg att det krävdes goda värderingar, attityder och en god moral för att kunna reflektera i alla de etiska situationer som uppstår under vårdandet för att agera korrekt och inte ha skuldkänslor som påverkade dem negativt psykiskt. Samtidigt tyckte de att det krävdes mer kunskap kring sjukdomen demens, livshistorien men även hur personernas beteende skulle hanteras i vården. Sjuksköterskornas erfarenheter visade på att de ansåg att det fanns många orsaker som gjorde arbetet till personer med demens svårt vilket bland annat var rutiner, brist på personal och resurser, lokaler var inte anpassade för vård av personer med demens men även att vårdpersonalens attityder som påverkade arbetsplatskulturen. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt från Watsons teori om mänsklig omsorg och hur viktigt det är att vara närvarande i ögonblicket vilket sammanfördes i Jag – Du vårdrelationen som är i fokus vid vårdandet hos personer med demens. / Background: People are getting older today, which leads to more people will be diagnosed by the disease dementia. This means that people who need care for diseases related to age also suffer from the risk of getting dementia, which makes care more complicated. Nurses therefore need more knowledge and understanding of how the disease develops and how it affects the cognitive abilities of the person. It is also important for the nurse to be able to see the person behind the disease and to create an I - You relation to the person with dementia in order to provide good care that is designed just for that person. Aim: The aim was to describe a nurses experiences in caring for a person with dementia Method: A literature review was conducted according to Friberg´s template where eight qualitative articles were analyzed and resulted in three maintheme and seven subtheme. Results: The result showed that nurses experienced the care of people with dementia as complex but still challenging where the most important was to see the person behind the disease. Nurse´s considered that it requires good values, attitudes and a good moral to be able to reflect in all the ethical situations that arise during care to act properly and not have feelings of guilt that negatively affect them psychologically. At the same time, they thought that more knowledge was required about the disease dementia, life story, but also how the behavior of people should be treated in care. Nurses´ experiences showed that they felt that there were many causes that made work for people with dementia difficult, which included routines, lack of staff and resources, facilities were not adapted for the care of people with dementia but also that the attitudes of healthcare professionals affected the workplace culture. Discussion: The result was discussed from Watson's theory of human care and the importance of being present in the moment, which was brought together into the I - You relationship which is a focus point in the care of people with dementia.

Bakgrund: Idag lider ca 50 miljoner människor av demens, de flesta är över 65 år. Demenssjukdom är ett paraplybegrepp för olika sjukdomar som drabbar hjärnan och orsakar nedsatt minne- och tankeförmåga. Personer med demens visar olika symptom beroende på var i hjärnan skadan sitter. I samband med att sjukdomen utvecklas kan en flytt till särskilt boende bli aktuellt eftersom omvårdnadsbehovet ökar. Hälso- och sjukvårdens uppgift är i stora drag att bidra till en så god livskvalitet som möjligt för den dementa. Att uppnå en god livskvalitet ställer stora krav på vårdmiljön.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att utifrån personal och anhörigas erfarenheter utforska vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka på särskilt boende med fokus på allmänna utrymmen.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Sju av studierna baserades på individuella fokusgruppsintervjuer och resterande fem studier utgick från observations- och intervjustudier. Granskningen utgick från SBU:s (2014) mall för kvalitetsgranskning samt SBU:s (2017) kriterier för kvalitetsbedömning. Sex av studierna uppnådde en hög kvalitet och resterande sex studier uppnådde en medel kvalitet.Resultat: Enligt personal och anhöriga finns det tre olika teman med åtta tillhörande subteman som har inverkan på vårdmiljöns betydelse för livskvaliteten hos demenssjuka. Teman är: Det perceptuella, det sociala samspelet och det psykosociala.Konklusion: Små ändringar i miljön visade sig minska desorienteringen och agitationen vilket i sin tur ökade självständigheten, kommunikationen och livskvaliteten bland de demenssjuka. / Background: About 50 million people suffer from dementia, most of them are over 65 years. Dementia is an umbrella concept for various diseases that affect the brain and cause impaired memory and thought ability. People with dementia shows different symptoms depending on where in the brain the injury is. In connection with the development of the disease, a move to a nursing home may become necessary as the need for nursing increases. The task of health care is to contribute to the best quality of life for the demented. Achieving a good quality of life for those with dementia places large demands on the care environment.Main: The purpose of the literature study was to explore the importance of the care environment in regards to the quality of life for people with dementia in nursing homes with focus on general spaces, based on staff and relatives experiences.Method: The literature study is based on twelve scientific studies with qualitative study design. Seven of the studies were based on individual focus group interviews and the remaining five studies were based on observational- and interview studies. The audit was based on SBU:s (2014) quality assessment template and SBU:s (2017) criteria for quality assessment. Six of the studies achieved a high quality and the remaining six studies achieved a medium quality.Results: According to staff and relatives, there are three different themes with eight associated subthemes that have an impact on the importance of the care environment for the quality of life for people with dementia; All three themes are: The perceptual, the social interaction and the psychosocial.Conclusion: Small changes in the environment were found to reduce disorientation and agitation, which in turn increased the independence, communication and the quality of life of the dementia sufferers.

Antalet anhörigvårdare av personer med demens förväntas öka under de nästkommande tio åren i samband med att antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar, samtidigt som den offentliga omsorgen minskar. Anhörigvårdare av personer med demens har flera stödbehov som inte är uppfyllda på grund av en bristande förståelse av deras livssituation. Syftet med denna litteraturstudie är att skapa förståelse och belysa livssituationen för anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteratursökning gjorts i tre databaser som har resulterat i identifieringen av 15 kvalitativa studier. Tematisk analys har tillämpats på studiernas resultatavsnitt. Tre huvudteman och fem underteman har identifierats. Teman belyser anhörigvårdarna av personer med demens, deras upplevelse samt de strategierna de använder för att klara av vardagen. Livssituationen för anhörigvårdare av personer med demens ser olika ut och stödbehoven är individualiserad och beror på deras livssituation innan insjuknandet samt på sjukdomens symtom. / Family caregiving of people with dementia is expected to increase due to a declining public care and a growing number of people suffering from dementia. There is a need for better understanding of the life situation of family caregivers in order to give them the right support. The aim of this literature study is to emphasize the life situation of relatives caring for persons with dementia disease.  The methodological approach is thematic analysis av 15 qualitative studies that have been identified after a literature search conducted in three databases. The results are presented in three main themes and five sub-themes. The themes highlight the family caregivers, their experience and the strategies they use to cope with everyday life. The study concludes that the life situation of the family caregivers is individualized. Their support needs are varying according to the development of the dementia disease and the circumstances before the illness.