Demens är en rad symtom som orsakas av hjärnskador och kan förklaras på olika sätt beroende på vilka delar av patientens hjärna som har blivit skadade. Patientens minne, förmågan att planera och genomföra sitt vardagsarbete försämras. Dementa människor drabbas av funktionsnedsättningar som innebär att patienten har språksvårigheter, sämre orienteringsförmåga och svårt att uppfatta tiden. Personens kognitiva förmågor blir också sämre som leder till nedstämdhet, oro och beteendeförändringar hos drabbade personer. Demenssjukdom resulterar i att personen med demens inte klarar av sin tillvaro som innebär att hen behöver stöd från vårdpersonalen och anhöriga, det vill säga att personen är beroende av stöd från sin omgivning. Syftet med studien är att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av och berättelser om att använda levandsberättelse som verktyg vid omvårdnad för demensdrabbade personer som flyttar till särskilda boende. Den valda metoden för arbetet var intervjuer med personal som arbetar på demensboenden där vi bland annat frågade om hur de använder levnadsberättelser och hur de fungerar i praktiken. Efter intervjuerna kunde författarna konstatera att personalen som arbetar med dementa i särskilda boende har stor hjälp av levnadsberättelserna. Detta innebär att om patienten, till exempel, på något sätt är orolig under dagen och repeterar samma fråga hela tiden så kan personalen gå genom kopplingar med levnadsberättelsen och ge svar till den demenssjuke. Det brukar hjälpa personen att blir lugnare en stund och var nöjd med sin tillvaro. Undersköterskorna som intervjuades bekräftade att det skulle bli svårt för vårdpersonalen att vårda dementa personer utan levandsberättelse. / Dementia is a series of symptoms caused by brain damages and can be explained in different ways depending on which parts of the patient’s brain are damaged. The patient’s memory and ability to plan and carry out his or her daily work worsens. People who suffer from dementia often have language difficulties, poor orientation and difficulties of perceiving time. The person’s cognitive ability also becomes impaired which is leads to depression, anxiety and behavioural changes in dementia affected people. Dementia disease results in the persons with dementia not being able to cope with their existence, which means that they need support from the nursing staff and relatives. The purpose of the study is to investigate how the nursing staff who work in special accommodations for people with dementia use life stories as a tool in order to help their residents, but also their experiences with using life stories in practice. The chosen method for the study was interviews with nursing staff who work in special accommodations, who about how they use life stories in their work and their experiences with it. After the interviews, the authors were able to state that the nursing staff who work with dementia in special accommodations have great help from using life stories in their work. This means that if the patient, for example, somehow is anxious during the day and repeats same question all the time, then the care staff can go through the connections with the patient’s life story and give answers to the dementia patient. This usually helps the person to calm down for a while and feel content. Nurses who were interviewed confirmed that it would be difficult for the nursing staff to take care of the demented people in the best possible way without a life story.

This thesis analyzes how healthcare professionals experience their own safety at work focusing on dementia care. Furthermore, this essay will look into what factors have influenced these feelings towards their personal safety. The method used in this study is a qualitative approach. In-depth interviews were conducted with seven participants. The aim of this approach is to achieve a deeper understanding of how these workers feel and act based on their level of safety. The collected data has been divided into different categories and analyzed individually with the selected theories. The theories used for the purpose of this thesis was Goffman’s notion of dramaturgy that includes theatrical performance where he explains how humans interact with each other and how they maintain a specific role to impress the audience. Additionally, Hochschild’s theory of emotional labor, deep- and surface acting has been used to analyze the study. Overall, the results of this study shows that in order to maintain the feeling of safety, it is important for the participant to have a feeling that their work has a meaningful purpose. It is also important for them to have a strong support system from their colleagues and to have a good competence and the right education in regard to their work. Even though the participants were exposed to different kinds of violence, they still felt safe to a great extent. / Denna studie studerar hur vårdpersonal upplever sin egen säkerhet på arbetsplatsen med fokus på demensomsorg. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka faktorer som har påverkat deras känslor gentemot deras trygghet. Metoden som används i denna studie är av kvalitativ ansats där djupgående intervjuer genomförts med sju deltagare. Syftet med denna datainsamlingsmetod är att uppnå en djupare förståelse för hur studiens deltagare känner och agerar utifrån deras trygghetskänslor. De insamlade materialet har delats in i olika kategorier som sedan har analyserats individuellt utifrån de utvalda teorierna. Teorierna som har applicerats för denna studie var Goffmans dramaturgiska teori som innefattar framträdande där han förklarar hur människor interagerar med varandra och hur de upprätthåller en specifik roll för att imponera på publiken. Vidare har Hochschilds teori om emotionellt arbete, djup- och ytverkan använts för att analysera studien. Resultaten av denna studie visar att för att upprätthålla känslan av trygghet är det viktigt för deltagarna att känna att deras arbete har ett meningsfullt syfte. Det är också viktigt för dem att ha ett starkt stödsystem från sina kollegor och att ha en rätt kompetens och lämplig utbildning gällande deras arbete. Trots att deltagarna utsattes för olika typer av våld kände de sig fortfarande säkra i en större utsträckning.

Bakgrund: Forskning inom socialt arbete indikerar att omvårdnadspersonal inom arbetet med äldre människor kan agera i strid med vårdtagares rätt till autonomi i situationer då en potentiell risk för skada uppstår. Syfte: Studiens syften var att: a) undersöka omvårdnadspersonalens förhållningssätt till autonomifrämjande och riskaverta omvårdnadssituationer och b) att använda Theory of Reasoned Action (TRA) för att undersöka vilka faktorer som påverkar personalens intentioner till agerande i dessa situationer. Metod: Studien nyttjade en kvantitativ tvärsnitts- och kvasi-experimentell design, med vinjettbaserade enkäter skildrandes tre omvårdnadssituationer som skiljer sig i autonomifrämjande och riskaverta ageranden hos omvårdnadspersonalen. Urval: Urvalet bestod av omvårdnadspersonal (n=62) från fem vård- och omsorgsboenden för personer med demens. Resultat: Sammantaget tyder omvårdnadspersonalens bedömningar av situationerna att riskaverta ageranden var vanligare än autonomifrämjande ageranden både hos dem själva och bland deras kollegor. Genom analyser av TRA ges belägg för att de subjektiva normerna påverkar personalens intentioner till agerande mer än attityder. / Background: Research within social work indicates that staff working in care for older people can act in a way that conflicts with the care-recipient’s right to autonomy in situations where there is a risk of harm. Purpose: The study’s aims were a) to investigate staff’s response to autonomy-promoting and risk-averse care situations and b) to use the Theory of Reasoned Action (TRA) to investigate which factors influence staff’s intentions to act in these situations. Method: A quantitative cross-sectional quasi-experimental design, with vignette-based surveys depicting three care situations differing in terms of autonomy-promoting or risk-averse staff behavior. Sample: Nursing staff (N = 62) recruited from five specialist dementia care homes. Results: Overall, staff ratings of the vignettes suggested risk-aversion is more common than autonomy-promotion, both among their colleagues and in their own behavior, while the TRA analyses indicated that subjective norms more than attitudes influence the behavioral intentions of staff.

Title:          Assistance Assessment for Clients with Dementia Disease - The Perceptions and Experiences of Care Managers   Authors:    Fredrik Borg and Helena Wallin Håkansson   The study aimed to examine the experiences, difficulties and ethical positions of care managers in the assistance assessment of dementia clients. The study was based on the themes of self-determination and integrity, ethical approach, security and meaningful existence. Qualitative semi-structured interviews were used as data collection method. Empirical material was analysed based on empowerment and system theory. The result shows that care managers daily deal with ethical dilemmas regarding the client's self-determination and integrity, in relation to the right to security and meaningful existence. The informants conveyed that it’s mainly about being a fellow human with understanding and empathy, adapted to the current situation. Previous research shows ethical dilemmas regarding family caretakers and decision making for elderly with dementia, this was also evident in our study. For future research, we see the relevance in exploring the differences regarding the use of legal kinship privileges. / Titel:          Biståndsbedömning för klienter med demenssjukdom - Biståndshandläggares upplevelser och erfarenheter   Författare: Fredrik Borg och Helena Wallin Håkansson   Studiens syfte var att undersöka biståndshandläggares upplevelser, svårigheter och etiska ställningstaganden vid biståndsbedömning av klienter med demenssjukdom. Studien utgick från temana självbestämmande och integritet, trygghet och meningsfull tillvaro samt etiskt förhållningssätt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Empiriskt material bestående av transkriberade intervjuer, analyserades utifrån teorierna empowerment och systemteori. Som resultat konstateras att biståndshandläggare dagligen hanterar etiska dilemman kring klientens självbestämmande och integritet, i relation till rätten till trygghet och meningsfull tillvaro. Informanterna förmedlade att det i praktiken handlar om att vara medmänniska med förståelse och empati, anpassat till den aktuella situationen. Tidigare forskning visar på bland annat etiska dilemman kring anhörigvårdare och beslutsfattande för äldre människor med demens. Detta framkom även i vår studie. För framtida forskning tror vi det kan vara relevant att kartlägga varför det ser olika ut kring användning av anhörigbehörighet.

Bakgrund: Demens är en ökande folksjukdom, att drabbas av demens ger i nio av tio fall beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demens i första hand lindras med omvårdnadsåtgärder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av åtta intervjuer med öppna frågor för sjuksköterskor arbetande på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter kunde delas in i fyra subkategorier som tillsammans bildade fem huvudkategorier; Kartläggning av beteenden och symtom för att hitta rätt omvårdnadsåtgärder, Omvårdnadspersonalen påverkar kvalitén i omvårdnad, Teamets betydelse för omvårdnadsåtgärder & Personcentrerad vård för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är till stor nytta för att lindra beteenden och symtom och skapar livskvalitet för personer med demenssjukdom. Att arbeta i team under hela processen från utredning till framtagande av omvårdnadsåtgärder var positivt för att skapa en personcentrerad vård. Personcentrerad vård bedrivs på det sätt att omvårdnadsåtgärder bör utgå ifrån individens behov och begär och kunde lättast formas efter personens levnadsberättelse. Inställningen hos omvårdnadspersonalen var avgörande för omvårdnadsåtgärdernas kvalitet. / Background: Dementia is a growing disease world-wide, and in nine of ten cases, dementia causes behavioral and psychological symptoms. According to the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines for dementia, BPSD should primarily be relieved by nursing measures. Purpose: To describe nurses experiences of nursing measures for person with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: A qualitative content analysis of eight interviews with open questions for reg. nurses working in nursing homes for persons with dementia. Results: The study's result showed that nurse’s experiences could be identified in four subcategories that established five main categories: Survey of behaviors and symptoms to find the right nursing measures, The nursing staff affects the quality of nursing, The team's importance for nursing measures & Person-centered care to relieve behavioral and mental symptoms in dementia. Conclusion: Nursing measures are very useful for relieving behaviors and symptoms and creating quality of life for people with dementia. Working in teams throughout the process from investigation to development of nursing measures was positive in creating a person-centered care. Person-centered care is conducted in such a way that nursing measures should be based on the individual's needs and desires and could most easily be shaped according to the person's life story. The attitude of the nursing staff was crucial to the quality of the nursing measures.

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.

Bakgrund: Personcentrerad vård hör till sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att personen vårdas utifrån en helhetssyn. Demenssjukdom påverkar den äldres intellektuella funktioner. Tidigare forskning visar att människor på grund av demenssjukdom upplever ojämlikhet i makten i förhållande till personalen inom vården. Enligt lag bör vårdpersonalen ta hänsyn till patienternas integritet och självbestämmande. Dock efterlevs inte alltid detta. Därmed upplever anhöriga svårigheter när deras anhörige med demenssjukdom till exempel regelbundet får lugnande läkemedel. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda utifrån ett personcentrerat arbetssätt i vård av äldre personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats. Resultat: Analysen genererade två teman och fyra subteman: tema 1) Betydelsen av att lära känna personen med dess subteman:  Att anamma livshistorien och Att se personens behov samt tema 2) Viljan att förbättra vården med dess subteman: Att utveckla kunskap och Att sträva efter gemensamma mål. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personer med demenssjukdom genom att implementera ett personcentrerat arbetssätt. De beskrev även sina önskningar för att kunna förbättra vården av äldre personer med demenssjukdom och förutsättningar för att kunna uppnå gemensamma mål. / Background: Person-centered care is among the core competencies of nursing; it means that the person is cared for in a holistic sense. Dementia affects the intellectual functioning of the person. Previous research indicates that people with dementia often experience inequities in health care. By law, healthcare staff must consider the patient’s integrity and self-determination. But staff members do not always follow that guideline. Relatives of dementia patients thus experience difficulties when their loved ones receive, for example, regular sedatives. Aim: To describe the experience of caregivers in caring from a person-centered approach in the care of elderly people with dementia. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis of qualitative approaches. Results: The analysis generated two themes and four subthemes. The first theme is: The importance of getting to know the person, which features two subthemes: To embrace the life story and To see the person’s needs. The second theme is: The desires to improve care, which also features two subthemes: To develop knowledge and To strive for common goals. Conclusion: The care staff described the importance of getting to know people with dementia through a person-centered approach. They also described their wish to be able to improve the care of elderly people with dementia and the prerequisites for achieving common goals.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i samhället samtidigt som hälsoproblemen ökar för de allra flesta. Ungefär hälften av de patienter som vårdas på sjukhus är äldre människor. Äldre patienter är sårbara och riskerar att utsättas för sjukdomar och skador. Det är lätt att människor upplever att deras integritet blir kränkt på grund av sjukdomar, särskilt demenssjukdomar, eftersom demenssjukdom påverkar minne, andra kognitiva förmågor och beteenden som väsentligt påverkar en persons förmåga att upprätthålla sin dagliga verksamhet. Allt detta kan leda till att den äldre patienten har svårt att skydda sin integritet.   Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bevara integritet hos äldre med demenssjukdom på sjukhus.   Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes där 19 artiklar har analyserats för att besvara studiens syfte.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier: att bevara patienternas fysiska integritet, att bevara patienternas psykiska integritet, att bevara patienternas moraliska integritet, samt den organisatoriska aspekten av att bevara patienternas integritet.   Slutsats: Sjuksköterskor är i stort behov av utbildning om demenssjukdom för att kunna bevara integritet hos personer med demens. Att samarbeta med en geriatrisk specialist när det behövs kan bidra till en god omvårdnad. Äldre personens livshistoria är central för att bevara patienternas integritet. / Background: The proportion of elderly people in the population is increasing in societies and the health problems are increasing for the vast majority. About half of the patients in hospitals are elderly people. Elderly patients are vulnerable and at risk of illness and injury. It is easy for people to feel that their personal sphere is being exposed because of illness, especially dementia, because dementia affects memory, other cognitive abilities and behaviors that significantly affect a person's ability to maintain their daily activities. All this can cause the elderly patient to have difficulty protecting his or her integrity.   Aim: The purpose of this study is to describe the nurse's experience of preserving the integrity of the elderly who suffer from dementia in hospitals.   Method: The study is a systematic literature study, which uses qualitative meta-synthesis to analyze 19 articles with the objective of answering the study's purpose.   Results: The result of the study consists of four main categories: preserving the patient's physical integrity, preserving the patient's mental integrity, preserving the patient's moral integrity, as well as the organizational aspect of preserving patients' integrity.   Conclusion: Nurses are in dire need of competence about dementia in order to be able to preserve the integrity of a person with dementia. Collaborating with a geriatric specialist when needed can contribute to good nursing. The life history of the elderly person is central to preserving patients' integrity.

Taking medication at the prescribed times is very important for people with mental issues like schizophrenia, dementia Alzheimer’s and depression. But their condition itself keeps them from doing so. They are either forgetful or choose not to take the pills intentionally. This could lead to missing dosage or overdosing both of which are dangerous to the person’s health. Hence a pill box that monitors the dosage and keeps them from being able to access the pills at undesired times is needed. The aim of the thesis is to design such a pill box for the company Victrix AB in Stockholm, Sweden, by expanding on their current pill box, Dosis. In the project, the locking mechanism to keep the lids closed was rigorously designed in phases after understanding the user conditions. The end result is a locked daily pill box that is ergonomic to use for people of all ages, mental and physical conditions. The product sets itself apart from its competitors by being compact, less medical looking and very easy to use. / Att ta mediciner vid föreskrivna tidpunkter är mycket viktigt för personer med psykiska problem som schizofreni, alzheimers, demens och depressioner. Dock kan deras tillstånd hindra dem från att göra det. De är antingen glömska eller så väljer de att inte ta medicinen avsiktligt. Sådant beteende kan leda till saknad dosering eller överdosering, vilka båda är farliga för personens hälsa. Därmed behövs en pillerask som övervakar doseringen och hindrar dem från att komma åt pillerna vid oönskade tidpunkter. Syftet med examensarbetet har varit att designa en sådan pillerask för företaget Victrix AB i Stockholm, Sverige, genom att utöka sin nuvarande ask, Dosis. I projektet designades låsmekanismen noggrant i faser, genom en ökad förståelse av användarförhållandena, för att hålla locken stängda,. Slutresultatet blev en låst daglig pillerask som är ergonomisk för personer i olika åldrar med mentala och fykiska problem. Produkten skiljer sig från dess konkurrenter genom att vara kompact, inte ha ett typiskt medicinskt utseende samt mycket enkel att använda.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.