Dementia is one of the biggest global challenges within healthcare of our timeand to develop the interventions and preventions of this condition is important tobetter the quality of life for these individuals (Livington et al., 2017). In fall of 2018 the municipality of Kalmar established a team of specialists to assistassistant nurses in their care of the elders. The aim of this study is to understandhow a team of specialists cooperates with assistant nurses who work in dementiacare and if there are any differences in the view that the team has opposite to theassistant nurses. This study is based on semi-structured interviews with the teamof specialists and assistant nurses that works in residential homes with a focuson dementia and has had experiences from the team's work. The interviews arealso analyzed through the theoretical model cooperation theory. The studyindicates that there are several areas where the team of specialists has a positiveimpact in helping the assistant nurses. They provide education, both practicaland emotional support by giving advice and being a source where the assistantnurses can ventilate their concerns. They provide security for the workers whohave good attitudes towards the team in most areas of their work.

I dagens samhälle lever människor ännu längre och med en ökande medellivslängd så blir kognitiva sjukdomar som demens allt vanligare. Utan något botemedel i sikte och med ineffektiva behandlingsmetoder så finns ett stort behov av att förbättra livskvalitén för de drabbade. Samtidigt visar forskning att fysisk aktivitet kan minska utvecklingen av sjukdomssymptom. Dock är det många med demenssjukdom som stannar inomhus i ett isolerat tillstånd och undviker att utmana sig själva, vilket får dem mindre aktiva. Dessutom har det visats att ett av de främsta problemen som personer med demens bemöter är svårigheter med navigering. Idag finns det många tekniska hjälpmedel för navigering, exempelvis Google Maps, men de flesta är inte anpassade efter personer med demenssjukdom. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka vilka aspekter inom design och funktionalitet som skulle kunna behövas ha i åtanke vid skapandet av en navigeringsapplikation till smartphone för personer med mild demens. Detta med syfte att uppmuntra till en aktiv livsstil och en bättre välmående. En litteraturstudie har gjorts för att ta reda på vilka svårigheter som kan uppstå när personer med mild demens interagerar med en smartphone. Detta har sammanställts tillsammans med resultat från intervjuer med experter inom demensområdet samt med resultat från de tester som genomförts med målgruppen. Samtidigt har en användarcentrerad designmetod använts för att ta fram en designprototyp i flera iterationer. Prototypen har utvärderats och testats i varje iteration. Denna studie visar på att målgruppen har en vilja att hålla sig aktiva och utmana sig själva, men ofta kommer rutin och osäkerhet i vägen för detta - vilket hämmar viljan att aktivera sig. Förslag till navigeringsapplikationen blev därför att lyfta fram incitament för att skapa en större motivationsfaktor till att använda detta hjälpmedel. Förslag på detta var exempelvis att implementera en stegräknarfunktion och därmed ha ett gamifierat tänk. Övriga förslag på implementationer gällande användbarhet var att använda röststyrning samt att ha en intuitiv design med relevans i fokus för att kunna urskilja det viktiga. Från den respons som getts har prototypen potential, men behöver vidareutvecklas och testas mer utförligt. / In today’s society people live longer and along with the rising life expectancy, cognitive diseases such as dementia, will become more common. With no cure in sight and treatment methods not being very effective, there’s a need for improving the life quality for the people affected. Meanwhile, research show that physical activity can reduce the risk of increased symptoms. However, many people with the disease tend to stay in and avoid difficult situations, leaving them less active. Also, one of the most common problems people with dementia face is difficulties navigating. There are many technological aids today helping with navigating, however, most of them are not adapted for people with dementia. Therefore the goal for this bachelor’s thesis is to investigate and explore which aspects in terms of user interface design and functionality that need to be considered when creating a navigation application on a smartphone for people with mild dementia. This is done with the purpose of encouraging for an active lifestyle and a better well being. A literature study was conducted to find what possible difficulties people with mild dementia (PWMD) might have when interacting with a smartphone interface. This was summarized together with the results from interviews with professionals within the area of dementia and the tests with the target group - (PWMD). Alongside, a user centered design approach was used to create a prototype design in several iterations. The prototype was evaluated and tested in every iteration. The study shows that the target group have a will to stay active and engage in new activities, but routine, comfort and sometimes fear comes beforehand and inhibits the will for activity engagement. Suggestions for the app therefore resulted in working with incentive models to raise the motivation for using it. Examples of this was having a pedometer function and a gamified approach. Other implementation suggestions regarding usability included voice control and intuitive design with relevance in focus in order to distinguish what’s important. From the feedback given the prototype has potential, but needs to be tested more extensively.

Bakgrund: Demens förekommer i många former och yttras på olika sätt i ett degenerativt förlopp. Globalt lider 55 miljoner människor av denna sjukdom. En majoritet av befolkningen blir alltmer äldre och behovet av omsorg ökar med avsaknad av tillräckligt med platser på särskilda boenden. Omsorgen sköts mer i det ordinära boendet med involvering av anhöriga vars tillvaro belastas och välbefinnande successivt försämras. Syfte: Belysa anhörigas upplevelser tiden efter att deras demenssjuke familjemedlem flyttat till särskilt boende. Metod: En litteraturöversikt av enbart kvalitativ forskning. Sökning av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och MedLine. En manifest kvalitativ innehållsanalys valdes av de 13 artiklar som ingick. Det analyserade materialet baserades på intervjuer. Resultat: Analysen av de anhörigas upplevelser resulterade i 3 teman. ”Emotionell belastning”, ”En ökad finansiell utmaning” och ”En harmonisk tillvaro”. I dessa teman framkommer ökad ensamhet, sorg, skuldkänslor, oroat samvete samt ekonomiska svårigheter. Slutsats: Tiden efter den närstående residerat i ny boendeform befinner sig anhöriga i en omvälvande fas i livet med stor omställning. En ofta redan tumult och svårt belastad tillvaro, övergår i ett skede med nya emotionellasvårigheter. / Background: Dementia manifests itself in different ways in the degenerative process. Globally, 55 million people suffer from this disease. A majority of the population is getting older and the need for care increases with the lack of nursing home facilities. Homebased care of dementia is more prevalent. Informal caregivers are commonly involved in care which gradually decreases their well-being. Aim: Elucidate informal caregivers’ experiences after nursing home admission of their relative with dementia. Method: A literature review of qualitative research. Articles were searched in the databases Cinahl and MedLine. A manifest qualitative content analysis was selected of the 13 articles that were included. The analyzed data was based on interviews. Results: The analysis of the relatives' experiences resulted in 3 themes. "Emotional burden", "An increased financial challenge" and "A harmonious existence". These themes identified increased loneliness, grief, guilt, troubled conscience and financial difficulties. Conclusion: Relatives are in an upheaval phase in life with major adjustment after their family member with dementia resides in the nursing home. An often already tumultuous and heavily burdened existence transitions into a stage with new emotional difficulties.

Introduktion: Antalet personer med kognitiv sjukdom ökar och konsekvensen av detta är bland annat att fler personer drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Detta ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Distriktssköterskan har tillsammans med det interprofessionella teamet ansvar att tillämpa personcentrerade omvårdnadsåtgärder med syfte att lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Metod: En integrativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på Whittemore och Knafls integrativa metod. Vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna; CINAHL, PubMed och PsycINFO, 17 artiklar återstod efter urvalsprocessen och analyserades sedan i fem steg enligt Whittemore och Knafls analysmetod. Resultat: Utifrån artiklarnas resultat identifierades omvårdnadsåtgärder som lindrade beteendemässiga och psykiska symtom som presenteras under tre huvudkategorier: Stimulera sinnen, Främja emotionella funktioner och skapa en trygg miljö samt Stimulera till vardagliga aktiviteter. Konklusion: Distriktssköterskan kan med hjälp av individanpassade omvårdnadsåtgärder lindra beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med kognitiv sjukdom. Omvårdnadsåtgärderna kan omfattas av massage, aromaterapi och musikterapi, som har en sinnesstimulerande effekt. Genom att initiera omvårdnadsåtgärder, som främjar emotionella funktioner, i form av aktivitet med docka eller stödja orienteringsförmågan genom miljöanpassning, kan BPSD lindras. Slutligen kan stimulering till vardagliga aktiviteter, som avser främja kroppsrörelse och koordinationsförmågan, stimulera språk- och räkneförmågan samt tillämpa identitetsfrämjande och kreativa aktiviteter, skapa förutsättningar för upplevelse av delaktighet och känsla av sammanhang. / Introduction: The number of people with cognitive illness is increasing and the consequence amongst others is that more people suffer from behavioral and psychological symptoms. This places increasingly high demands on health care. The district nurse, together with the interprofessional team, is responsible for applying person-centered nursing measures with the aim of alleviating behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Purpose: The purpose was to describe nursing interventions that alleviate behavioural and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Method: An integrative literature study with an inductive approach based on Whittemore and Knafl's integrative method. Scientific articles searched in the databases; CINAHL, PubMed and PsycINFO, 17 articles remained after the selection process and were then analysed in five steps according to Whittemore and Knafl's analysis method. Results: Based on the results of the articles, nursing interventions were identified that alleviated behavioural and psychological symptoms presented under three main categories: Stimulate the senses, Promote emotional functions and create a safe existence and Stimulate everyday activities. Conclusion: With the help of individually tailored nursing measures, the district nurse can relieve behavioral and psychological symptoms in people with cognitive disorders. Nursing measures may include massage, aromatherapy and music therapy, which have a mind-stimulating effect. By initiating nursing measures, which promote emotional functions, in the form of activity with a doll or supporting orientation skills through environmental adaptation, BPSD can be alleviated. Finally, stimulation for everyday activities, which aim to promote body movement and coordination skills, stimulate language and numeracy skills and apply identity-promoting and creative activities, can create the conditions for experiencing participation and a sense of context.

Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

Enligt World Health Organization lever ungefär 55 miljoner människor med en kognitiv sjukdom och varje år insjuknar 10 miljoner. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens förekommer hos nio av tio personer med sjukdomen. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens medför lidande både för personer med sjukdomen och för de som vårdar. Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på akutsjukhus och omsorgsboende. Metoden som tillämpades för att besvara studiens syfte var en litteraturöversikt med systematisk sökstruktur där Polit och Becks niostegsmodell användes genomgående under datainsamling- och analysprocessen. 15 originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats som svarade mot syftet valdes ut, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet utmynnade i tre teman: Upplevda utmaningar i omvårdnaden av BPSD, Strategier vid vård av personer med BPSD och Upplevelsen av organisatoriska faktorer som påverkar omvårdnaden vid BPSD och sju subteman: Känslor som väcktes, Miljöfaktorer i omvårdnaden som påverkar BPSD, Att förstå personen bakom sjukdomen, Bemötande och icke-farmakologiska åtgärder, Önskan om mer formell utbildning, Önskan om fler vårdpersonal och mer tid och Upplevelsen av teamet vid BPSD. Slutsatsen var att vårdpersonalen behöver en stödjande organisation som främjar utbildning, tid och effektivt teamarbete för att personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska få adekvat omvårdnad och god livskvalitet. / According to the World Health Organization, approximately 55 million people live with a cognitive disorder, with 10 million new cases emerging every year. Behavioural and psychological symptoms of dementia (BPSD) are present in nine out of ten individuals with the disease. BPSD leads to suffering for both those afflicted and those who care for them. The aim of this study was to elucidate healthcare professionals' experiences of caring for individuals with BPSD in acute hospitals and care homes. The methodology employed to address the study's objective was a systematic literature review using Polit and Beck's nine-step model consistently throughout the data collection and analysis process. Fifteen original articles, encompassing both qualitative and quantitative approaches and aligning with the study's objective, were selected, analysed, and synthesised in the results. The findings culminated in three overarching themes: Perceived challenges in the care of BPSD, Strategies in caring for individuals with BPSD, and Experiences of organisational factors influencing care for BPSD. Additionally, seven subthemes were identified: Emotions evoked, Environmental factors in care affecting BPSD, Understanding the person behind the disease, Approach and non-pharmacological interventions, Desire for more formal training, Need for more healthcare staff and time, and Experience of teamwork in BPSD. The conclusion drawn was that healthcare professionals require a supportive organisation that promotes education, time, and effective teamwork to ensure individuals with BPSD receive adequate care and maintain a good quality of life.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala förmåga att orientera sig. Min bakgrund som undersköterska i kombination med min kunskap i hur rum påverkar människans beteende gör att jag reagerat på de miljöer där dessa personer vistas. Studien är genomförd på Marielunds äldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att främja de boendes självständighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslöjar en mängd rumsliga hinder som påverkar orienterbarheten negativt för personer med demenssjukdom. Utifrån teorier om hur vi människor orienterar oss och hur demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan har ett gestaltningsförslag på ett vägledningssystem tagits fram. Forskningen visar på behovet av anpassning av boendemiljöer för personer med demenssjukdom och att en medveten färgsättning kan hjälpa dessa personer till ett mer självständigt liv. Vägledningssystemet är designat för att leda betraktaren med hjälp av referenspunkter i form av färgkodade väggmoduler och ledtrådar i form av linjer i golvet. Slutsatserna av studien visar att en tydligare översikt av miljön och visuella hjälpmedel kan göra så att de boende klarar sig bättre själv vilket i sin tur gör att de kan bo kvar hemma längre. / This report describes how I have engaged a spatial information problem based in the cognitive ability of people with dementia and their ability to orient themselves. My academic knowledge of how space affects people’s behavior in combination with my experience as a secondary nurse have made me react to the environments in which these people reside. The study was conducted at Marielunds nursing home and senior housing in the city of Eskilstuna and aims to encourage residents independence. The result shows the architecture’s complexity and the observation of the housing reveals a variety of spatial barriers that affect the ease of orientation negatively for people with dementia. Based on theories of how we orient ourselves and how dementia affects the cognitive ability I have developed a design proposal for a guidance system. The research demonstrates the need for adaptation of living environments for people with dementia and that a deliberate color scheme can help these people to a more independent life. The guidance system is designed to lead the viewer with reference points in the form of color-coded wall modules and visual clues in the form oflines in the floor. The findings of this study show that a more clear overview of the environmental and visual aids can help the residents to a more independent life witch will allow them to stay in their own home longer.

No description available.

Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom. / The lifespan increases and the population grows older, thus are the numbers of dementia diseases increasing. Psychological and motor disorders caused by dementia have the collective name, Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD). A person-centered care is based on an individualized approach, something that is important in the treatment of BPSD. The use of drugs in elderly people with dementia presents an increased risk of side effects such as cardiovascular changes and increased mortality. Increased knowledge of non-pharmacological interventions can help reduce unnecessary use of antipsychotic drugs for BPSD. The purpose was to compile knowledge of non-pharmacological interventions for behavioral and psychological symptoms of Dementia (BPSD). To answer the purpose, a knowledge review was conducted where data was collected via a systematic literature search in the databases, CINAHL, PubMed and PsycInfo and analyzed with content analysis. The analysis included 26 articles and all were quantitative. To the question, which non-pharmacological interventions are used in BPSD symptoms, seven categories emerged; Activity, Animal, Cognitive, Music, Guidelines, Sensory and Other. To the question, how does the intervention affect symptoms of BPSD, there were six categories; BPSD, Affective, Hyperactivity, Apathy, Psychosis, and Psychological / Psychosocial Mood. The result showed a positive effect for 97% of the 29 non-pharmacological interventions, with improvement of some BPSD symptoms. Therefore, it is important to implement non-pharmacological interventions in the care of people affected by dementia.

Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit & Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde. / Background: The care environment can be divided into two categories, one of which is objective, and the other is subjective. Both environmental factors affect the quality of life of people with dementia. The care environment includes rooms, buildings, indoor / outdoor and gardens. Understanding the care environment and its impact on people with dementia is therefore crucial for care staff, nurses and relatives who should be involved in implementing the right care environment that creates a qualitative standard of living for individuals with dementia. Objective: To investigate research on caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. Method: The literature review is based on the systematic flow chart according to Polit & Beck, (2012). The literature study begins with formulating a question and thereby finding relevant keywords. The literature study is supported by current research. The review template used was from SBUs (2014). Result: Based on 12 reviewed articles conducted in the USA, England, and Australia regarding the care environment and the social environment, care staff, nurses and relatives unanimously agree that a pleasant home environment strengthens the self-esteem of individuals with dementia and must be individually adapted. As a result, healthcare professionals, nurses and relatives need to be involved in the application and implementation of routines and the adaptation of the environment for people with dementia. Conclusion: The care environment and the social environment and how it is set up and implemented are directly correlated with the standard of living for individuals with dementia. A pleasant and comfortable home environment that the individual with dementia can recognize creates security. A social environment where the individual with dementia can be involved and cognitively get involved creates self-worth.