Syftet med studien är att identifiera och beskriva tillvägagångssätt för att via gehör lära sig spela låtar ur en tradition baserad på västerländsk nutida musik och improvisationsmusik. Studiens frågeställningar handlar hur tillvägagångssätt designas och vilka semiotiska resurser som används för att lära sig en låt på gehör med fokus på ackord, melodi och solo samt hur transformationen från inspelad låt till eget spel sker. Den valda teoretiska utgångspunkten utgörs av ett designteoretiskt perspektiv på lärande och används för att analysera och synliggöra mitt lärande på gehör. För att dokumentera min egen gestaltande lärandeprocess använder jag videoinspelning och loggbok som metoder. Resultatdelen inleds med en beskrivning av min övergripande lärandeprocess. Sedan presenteras de semiotiska resurser jag har använt och hur de används. Dessa presenteras i teman som berör processen från inspelning till röst till spel, från inspelning direkt till spel, från inspelning till skrift till spel, från inspelning till spel via teknisk hjälp och till sist från inspelning till visuella bilder till spel. Slutligen knyter jag resultatet till tidigare forskning och litteratur genom att diskutera mitt lärande utifrån teman som berör förutsättningar för lärande på gehör, skapandet och användandet av minnen. / The purpose with this study is to identify and explain ways to learn tunes from a tradition of western contemporary music and improvisational music by ear. The questions in the study are about how ways are designed and what semiotic modes are used to learn a tune with a focus on chords, melody and solo and also how the transformation from recording to playing happens. The chosen theoretical point of departure is a design theoretic perspective on learning and is used to analyse and make the learning process by ear visible. To document my own formative learning process I used video recording and logbook as methods. The result begins with an overall explanation about my learning process. After that the semiotic modes I used is presented and how they where used. All this I presented in themes witch all has to do with the process from recording to voice play, from recording directly to play, from recording to writing to play, from recording to play with technical help and at last from recording to visual pictures to play. At the end, I connect the results to previous research and literature in a discussion with two themes on conditions for learning by ear and the making and using of memories.

Studiens syfte är att få en inblick i hur det går att lära ut och arbeta metodiskt med musikpro- duktion. I bakgrundskapitlet presenteras facklitteratur om området samt tidigare forskning inom musikproduktionsmetodik. Det valda teoretiska perspektivet är designteori, vilket är en teori som utgår från att individer designar kommunikation och lärsituationer med hjälp av olika teckenskapande resurser. Arbetet baseras på kvalitativa videoobservationer som metod. Fyra lärare inom musikproduktion har videoobserverats, varpå det inspelade materialet har transkriberats och analyserats med fokus på vilka olika resurser som lärarna använder i sin undervisning. I resultatet framkommer att lärarna använder ett brett spektrum av resurser: tal, gestik, bilder, onomatopoetiska ord, ljudhärmande läten samt digital teknik för att undervisa i musikproduktion. I diskussionen berörs bland annat lärarens tecken, datorn och digitala pro- gramvaror i relation till tidigare forskning, facklitteratur och designteori. / The purpose of the study is to gain an insight into how to learn and work methodically with music production . The background chapter presents literature about the area and previous research in music production methodology. The chosen theoretical perspective is design theory, which is a theory that relates to how individuals design communication and learning situations using different signatory resources. The work is based on qualitative video observations as a method. Four teachers in music production have been video documented. The data material have been transcribed and analyzed with focus on the different resources that teachers used in their teaching. The result show that the teachers use a wide range of resources: speech, gesture, images, onomatopoetic words, sound-mimicking, and digital technology in order to teach music production. The discussion is, among other things, about the teachers use of resources, the computer and digital software in relation to the design theory.

Digitaliseringen och vårt samhälle är under ständig förändring och utveckling. Exempelvis talas det fler språk än ett inom flertalet förskolor i Sverige. Läroplanen för förskolan fastställer att utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk samt att barn ska ges möjlighet att uttrycka sig på olika sätt såväl analogt som digitalt (Skolverket, 2018). Detta anses sätta ett allt högre krav på förskolan och förskollärare inom digitalisering och flerspråkiga barns möjligheter. Denna studie undersöker på vilket sätt förskollärare använder sig av pekplattan för att stödja flerspråkiga barn i deras meningsskapande, litteracitet-, och språkutveckling. Ett didaktiskt designteoretiskt tillvägagångssätt användes för att lyfta fram förskollärares val av metoder i undervisningen med pekplatta som semiotisk resurs för flerspråkiga barns litteracitet och meningsskapande. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av pekplattans egenskaper i litteracitetshandlingar samt att de på olika sätt skapar möjligheter för barn att beskriva sin omvärld men att undervisning med pekplatta inte planeras i syfte för flerspråkiga barns språkutveckling. Det visar sig att det finns en positiv inställning hos förskolläraren mot pekplattans fördelar i språkfrämjande syfte men även en viss osäkerhet kring det digitala verktygets förmåner.

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.