<p>The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around <em>the wide text concept</em>, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.</p><p>The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: <em>as illustration, as complement </em>and <em>as comparison. </em>The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.</p>

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.

No description available.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ”en riktig karl”, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren. Intertextuella kopplingar till äldre verk samt moderna texter visar att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i populärkulturen.

<p><strong>Shakespeare</strong>- Dead or alive in school?</p><p>The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions:</p><p>Does Shakespeare exist in school today?</p><p>How are the other classic books being used?</p><p>Which teaching methods are used?</p><p>How is Shakespeare received by the pupils?</p><p>The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools.</p><p>The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.</p>

<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>

This research- survey concerns multimodality and how multimodality can be used in Swedish curriculum to facilitate students in their writing process. The survey focuses on detailed and nuanced writing which are coarse goals for both Swedish- and Arts curriculum. The survey is implemented in senior high school. Students have written describing and narrational texts with different environmental descriptions. The different descriptions contain either pictures, or exclusively word-based instruction.   The results may not be entirely reliable based on the small scale of the survey, yet perhaps show a tendency among students to write stories that are not self- experienced when encountering pictures in the instructional phase of the writing process. This might indicate that students observing pictures are helped with imagination as well as perhaps motivational issues. Motivation is addressed in this survey as a strong basis, which every teacher should embrace in education.   The survey suggests that multimodality is ascendant in society and a necessity to navigate in a culture groaning of imagery language. Used with awareness in language education and other theoretical subjects, multimodality can be used as a source and a didactical tool. This research- survey therefore suggests interdisciplinary work between aesthetic subjects and theoretical to enrich teaching methods.

Shakespeare- Dead or alive in school? The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions: Does Shakespeare exist in school today? How are the other classic books being used? Which teaching methods are used? How is Shakespeare received by the pupils? The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools. The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around the wide text concept, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school. The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: as illustration, as complement and as comparison. The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.