Uppsatsen syfte är att granska ett antal läroböcker i svenska för grundskolans senare år, för att där se hur det vidgade textbegreppet – film och rörliga bilder – uttrycks och behandlas. Enheten för styrdokument nämner i sitt tillägg till kursplanerna, Ett vidgat textbegrepp, ”medie­kompetens” som en utgångspunkt för det vidgade textbegreppet. Detta begrepp granskas närmare i uppsatsen utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv för att sedan relateras till styrdokumenten. Med detta som grund närmar vi oss läroböckerna för att se hur medie­kompe­tensens tre K – den kreativa, den kulturella och den kritiska kompetensen – eftersträvas. Denna undersökning har resulterat i att vi har funnit en oenighet i hur film och rörliga bilder tillgodoses i svenskämnets läroböcker. Vi har funnit att skolan bär på en ”vaccinerande” tradition när det gäller film och rörliga bilder, vilket visar sig i läroböckerna där den kritiska kompetensen tydligast eftersträvas. Den kulturella kompetensen tillgodoses men inte utan en viss västerländsk likriktning. Endast en av de fyra böcker vi undersökt täcker in mediekom­petensens alla tre K. Anledningen till detta skulle kunna handla om kursplanens något vaga definition av det vidgade textbegreppet. Resultaten har även väckt en diskussion om huruvida läroböcker, som traditionellt sett är formaliserande, är rätt forum för lärare och elever att tillägna sig en mediekompetens, vars innehåll till stor del är beroende av elevernas egna erfarenheter.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ i serieromanen Zenobia. Mitt intresse för serieromaner vilket är en text som kombinerar ord och bild har sin grund i diskrepansen mellan den vardagliga- och vetenskapliga beskrivningen av begreppet text. De flesta av oss associerar text som det skrivna ordet medan vissa forskare förespråkar ett vidgad textbegrepp och hävdar att en text kan vara i princip allt som på något sätt kommunicerar med oss. Även i den svenska skolan har det skrivna ordet och det verbala språket prioriterats i förmån för det vidgade textbegreppet trots att lärare är medvetna om att en vidgat syn på text har positiv effekt på utveckling av elevers literacy. Literacy beskrivs som förmågan att läsa, förstå, tolka och resonera om olika sorters texter. Serieromanen är en multimodal text som kombinerar ord och bild vilket utvecklar läsarens verbala- och visuella literacy. Serieromaner skärper därför läsarens dubbla blick då fokus måste riktas mot både ord och bild som tillsammans uttrycker textens budskap. I den här uppsatsen analyserar jag i vilken omfattning interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ är ordinriktat, alternerande, montage, parallellt eller bildinriktat i serieromanen Zenobia. Jag är intresserad av hur det verbala- och visuella berättandet integrerar i serieromanen för att gestalta narrativets protagonist, miljö och temporalitet och hur dessa aspekter av berättandet relaterar till karakteriseringen av serieromanens protagonist Amina. Analysen visar dels att serieromanen Zenobia innehåller en komplex variation av verbalt- och visuellt berättande för att gestalta narrativet, dels att lärare med fördel kan använda serieromanen Zenobia i undervisningen för att skärpa elevers dubbla blick vilket utvecklar elevernas verbala- och visuella literacy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

Denna studie undersöker lärare och lärarsudenters inställning och erfarenheter med att använda filmmediet i svenskundervisningen. Dessa grupper jämförs med varandra samt med en tidigare studie för att få en bild av hur dessa inställningar har förändrats.

Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

<p>The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were;</p><p>How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education?</p><p>How do teachers incorporate media literacy with literature studies?</p><p>What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies?</p><p>The study took place in two<strong> </strong><em>cities in Sweden.</em> It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources.<em> </em>Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var:</p><p>Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen?</p><p>Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp?</p><p>Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet?</p><p>Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist.<em> </em>Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.</p>

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

The purpose of this study was to examine the usage and occurrence of media literacy in relation to literature studies in the senior level of the nine-year compulsory school. The questions at issue were; How do teachers and students look upon media literacy and how is this attitude reflected in their education? How do teachers incorporate media literacy with literature studies? What attitudes do students have towards their teachers’ education of media literacy and literature studies? The study took place in two cities in Sweden. It consists of eighteen qualitative interviews with six teachers and twelve students. The study shows that teachers have different attitudes towards media education in relation to literature studies. When teachers use media in their classroom movies tend be more common. Many teachers had difficulties with media education; it’s a question about time and technical resources. Some of the students were satisfied with their education. Some students wanted to include more media types with the literature studies, like blogs, but they didn’t share this with their teachers. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det vidgade textbegreppet förekommer och hur det används i samband med skönlitteratur i svenskundervisningen på högstadiet. Frågeställningarna vi utgick från i arbetet var: Vilken syn har lärare och elever på det vidgade textbegreppet och hur avspeglas detta i undervisningen? Hur arbetar svensklärare med skönlitteratur ur ett undervisande perspektiv i samband med ett vidgat textbegrepp? Hur ser eleverna på sin svensklärares skönlitteraturundervisning i relation till det vidgade textbegreppet? Studien är gjord i två mellanstora grannkommuner i södra Sverige, den består av arton kvalitativa intervjuer med sex lärare och tolv elever. Resultatet visar att lärare har olika syn på det vidgade textbegreppet i skönlitteraturundervisningen. När lärare använder medier i klassrummet blir det vanligtvis film. Undersökningen visade även att flera lärare stöter på svårigheter i samband med mediepedagogiken, det handlar om allt från resurser till tidsbrist. Många av elever var nöjda med undervisningen. En del ville arbeta med fler medier som t.ex. bloggar, men detta framförde dem inte till sina lärare.

No description available.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det område eller det ämne som filmen berör eller behandlar är också viktigt för att lyckas med lärandet.

Syftet är att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska språken med ett teoretiskt skolämne som i detta fall är svenska. Vår problemställning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid läs- och skrivinlärning på ett socialt inkluderande sätt? Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsmetod då vi har närmat oss vår problemställning. Vårt undersökningsresultat baseras på empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vår empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden väsentypsmetoden. Vår undersökningsgrupp består av fem pedagoger som vi har intervjuat. De har alla behörighet att lära ut och skriv- och läsinlärning i skolan och arbetar antingen som fritidspedagoger, förskolepedagoger eller grundskolepedagoger. Resultatet av vår studie visar att genom att arbeta KME-pedagogiskt kan man fånga upp fler elever genom att erbjuda dem ett flertal sätt att ta in kunskap på, med t.ex. samtal kring bild och det vidgade textbegreppet. Resultatet gav oss också förslag på hur man som pedagog rent praktiskt kan arbeta med de olika språken i en svenskundervisning. Vår slutsats är för det första att eleverna gynnas av att arbeta multimodalt och kompletterande med de estetiska uttryckssätten genom LTG-metoden. För det andra drar vi slutsatsen att genom att i undervisningen erbjuda barnen en möjlighet att få uttrycka sig genom andra språk än just tal- och skriftspråk skapar man en inkluderande miljö.