The aim of this study was to investigate how various professions within the treatment of ADHD is working with the diagnosis and the importance of the diagnosis has been at work. We also want to investigate what the different professions think of the diagnosis, what it has for opportunities or limitations in treatment. The chosen professions are two nurses, two treatment assistants, a psychologist and a psychotherapist. When we interviewed our chosen professions, we have used a qualitative approach with semistructured interviews. Through our interviews we got the opportunity to take part in the various professions' knowledge and experience of working with teenagers who have ADHD. The results show that there are different ways to look at the diagnosis and its implications, and that the professionals believe that the diagnosis brings both opportunities and limitations of the treatment. The most important thing is not to have a predetermined idea of how teenagers with ADHD behave as this can mean major limitations in the treatment. Meanwhile, the diagnosis of opportunities helps the professionals to understand the teenager's difficulties in everyday life. For a successful treatment requires that there is a good cooperation with the help of a good alliance between the professional and the individual. To achieve this, understanding of the diagnosis and its symptoms decisive treatment.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är den fjärde vanligaste cancersjukdomen i Sverige. En livmoderhalscancer-diagnos kan innebära en rad känslor och upplevelser. Sjuksköterskans roll är att ge personcentrerad vård, som leder till delaktighet och större upplevd hälsa. Syfte: Med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av diagnos och behandling vid livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien var baserad på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Få ett livsomvälvande besked; Förändrade relationer och ökat behov av stöd; Behandlingens konsekvenser och behovet av information; Förändrad kvinnlig identitet och sexualitet och Förändrat perspektiv på livet. Kvinnor upplevde traumatiska känslor vid diagnosbesked, relationer förändrades och det fanns ett stort behov av information och stöd. Behandlingen påverkade kvinnor psykiskt och fysiskt vilket även kunde förändra identitet och sexualitet. Personcentrerad intervention hjälpte kvinnor att hantera livet och sin sjukdom. Slutsats:Kvinnor som fick livmoderhalscancer upplevde ett flertal känslor i samband med diagnos, behandling, relation och sexuell dysfunktion och förändrad identitet. Slutsatser som författarna kan dra av litteraturstudiens resultat är att sjuksköterskor behöver få en ökad kunskap och förståelse för kvinnors individuella behov och upplevelser. Det behövs verktyg för att kunna kommunicera effektivt, vi anser att interventionen (GSD-GYN-C) bör implementeras nationellt i Sverige för att kunna arbeta mer personcentrerat.

Cancer är en sjukdom där antalet drabbade unga vuxna ökar mer än någon annan åldersgrupp. Riskfaktorer är oftast kopplade till människans levnadsvanor och behandling kan bland annat ske genom strålning, operation och läkemedel. Att drabbas av en cancersjukdom för att sedan genomgå behandling kan medföra både fysiska och psykiska besvär. Som ung vuxen kan det innebära förändringar i hela tillvaron, där svårigheterna kan prägla vardagen även efter avslutad behandling.  Syftet med denna litteraturöversikt var därmed att belysa unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med cancer vid diagnos och under behandling. Detta för att få en helhetsbild av deras upplevelser under en längre tid av sjukdomen. Efter granskning av återfunna studier inkluderades slutligen nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifierades tre huvudteman: psykosociala och emotionella reaktioner, konsekvenser av den förändrade kroppen och relationer. Resultatet strukturerades sedan upp med totalt sju subteman under dessa huvudteman. Av resultatet framkom det att en cancerdiagnos och efterföljande behandling kan påverka de unga vuxna både psykiskt och fysiskt i form av emotionella känslor och kroppsliga förändringar, samt en oro för framtiden. Upplevelserna kan skilja sig från tiden för diagnos till behandling där även åldern hos unga vuxna kan ha en påverkan. Ett starkt stöd uttrycks vara betydelsefullt för välbefinnandet och det krävs därmed att vården breddar kunskaperna för ett givande bemötande gentemot unga vuxna. Sjuksköterskan utgör en betydelsefull roll för att minska lidande och istället arbeta för ökat välbefinnande.

Bakgrund: Sepsis är en allvarlig sjukdom som snabbt kan bli livshotande. Symtom på sepsis är ofta diffusa och svåra att identifiera och underliggande infektioner är en vanlig orsak till insjuknande. Sjuksköterskans roll i att tidigt identifiera sepsis i det dagliga omvårdnadsarbetet är många gånger avgörande för att behandling ska kunna påbörjas. Snabb behandlingsstart har visat sig ha betydelse för överlevnad och för att minska risken för att patienten drabbas av lidande. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans kunskap av att tidigt identifiera sepsis inom slutenvården. Metod: Studien genomförs som en litteraturöversikt och inkluderar tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkommer fyra huvudkategorier och två underkategorier. Huvudkategorierna är; betydelsen av vidareutbildning för sjuksköterskans kunskap i att identifiera sepsis, klinisk arbetslivserfarenhet ökar kunskap och ger trygghet i att identifiera sepsis, kunskap och förmåga att identifiera sepsis med hjälp av biokemiska markörer, sjuksköterskans upplevda hinder för att tillämpa sin kunskap i det dagliga omvårdnadsarbetet. Diskussion: Diskussionen lyfter både styrkor och svagheter kring vald metod samt resultatets huvudfynd. Klinisk erfarenhet och utbildning i sepsis har visat sig vara av betydelse för att sjuksköterskan tidigt ska kunna identifiera sepsis. Samarbete i teamet på arbetsplatsen kan bidra till att sjuksköterskan får ökad kunskap och trygghet i att identifiera sepsis tidigt.

Syftet med studien är att undersöka sex kvinnors kroppsliga upplevelser av att ha ADHD i relation till föreställningar kring femininitet. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt och undersöker hur könade kroppar upplever ADHD i relation till omgivningens förväntningar och krav på kroppsliga rörelser.  Metoden för studien har varit kvalitativa intervjustudier med sex personer som identifierade sig med kategorin ”kvinna med ADHD”. Jag har undersökt informanternas upplevelser av att ha ADHD i relation till upplevelser av att vara ”för mycket”, att betraktas som vuxen samt att umgås med killar respektive tjejer.  I uppsatsen kommer jag fram till att ADHD kan upplevas som (miss)riktande i relation till olika sociala rum där informanterna upplever sig själva som för mycket, vilket kan resultera i stoppade och omförhandlade kroppsscheman. Jag kommer fram till att informanterna upplevde svårigheter att uppfattas som vuxna i relation till sin ADHD och könade föreställningar om vuxna kvinnor. Jag även kommer fram till att informanterna föredrog att göra vissa fysiska aktiviteter med killar än med tjejer, samt kunde uppleva annorlundaskap från andra tjejer. Slutligen analyserar jag hur vissa av informanterna inte upplevde omgivningens förväntningar som ett hinder för deras egna intentioner.  Uppsatsen avslutas med ett konstaterande att ”kvinna med ADHD” inte är en stabil kategori och inte utgörs av en gemensam upplevelse. Att vara en ”kvinna med ADHD” innebär snarare en förhandling mellan kategorierna ”kvinna” och ”ADHD” i olika sociala rum och sammanhang.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som tio procent av alla kvinnor lider av. Symtomen är individuella men de vanligaste är bäckenbottensmärta, smärta vid menstruation och samlagsmärta. Kvinnor bemöts med misstro och normalisering av symtom, detta på grund av bristfällig kompetens från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa patienter bör innefatta lyhördhet, sympati och empati, ha en god kommunikation och finna mening vid varje möte med patienten.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter i vardagen av att leva med endometrios. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats fanns, dessa låg till grund för resultatet.   Huvudresultat: Vägen till diagnostisering var en lång process relaterat till misstro samt endometrios diffusa symtom. Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala förmåga som sänkte livskvalitén. Smärta var det mest påtagliga symtomet, detta bidrog till ett ständigt sökande av strategier för att hantera smärtan. Strategierna varierade hos kvinnorna men den mest användbara strategin var kostförändringar. De tio inkluderade artiklarna i studien använde främst intervjuer för att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Slutsats: Endometrios påverkar kvinnornas dagliga liv samt att relationer till andra människor blir lidande. Brister i hälso- och sjukvården sågs markant då de ej utgav adekvat  information samt en tydlig misstro relaterat till kvinnors symtom, vilket ligger till grund för den fördröjda diagnosen. För att hantera vardagen har kvinnorna själva funnit olika strategier som reducerar smärtan. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease which ten percent of all women suffer from. The symptoms are individual but the most common are pelvic pain, pain during menstruation and intercourse pain. Because of insufficient competence in health care system women are treated with disbelief and normalization of symptoms. The nurse attitude towards these patients ought to include sensitivity, sympathy and empathy and also have a good communication and be able to find meaning in each meeting with patients.   Aim: The aim with this literature review was to describe womens experience in daily life of living with endometriosis. The aim was furthermore to describe the included articles data collections method.   Method: A literature review with descriptive design. Data were collected through databases PubMed and CINAHL where ten articles with a qualitative approach was found which laies to basis for the result.   Main results: The way to diagnosis was a long process that was related to disbelief and endometriosis diffuse symptoms. Endometriosis limited womens physical, psychological and social abilities that significantly reduced quality of life. Pain was the most substantial symptom and to be able to handle with the pain, they constantly search for strategies. The strategies varied slightly among the women but the most useful approach was a major dietary change. The ten articles that was included in this literature review  used interviews to collect data and supplemented with diarys and journal entries to describe womens experiences of living with endometriosis.   Conclusion: Endometriosis affects a womans daily life adversely and also her relationships with other people. Deficiencies in health care was significantly when non adequate information was given and a marked disbelief related to the womens symptom that can be one reason for a delayed diagnosis. To be able to handle everyday life women had found different strategies to reduce pain.

<p>In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities?</p><p>The method I used to examine my question was qualitative interview.</p><p>The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers.</p><p>Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school.</p><p>Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows.</p><p>My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children.</p><p>Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter?</p><p>För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer.</p><p>De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6).</p><p>De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte.</p><p>Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet.</p><p>Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter.</p><p>Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering</p>

ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman Fairclough´s critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis. Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence. We have found that there are clearly defined areas in which ADHD is written about. The largest group of stories consists of school, then crime rates, the increase in ADHD and finally a category we call life stories. Our analysis examines the discourse types used within the media discourse with regard to ADHD. We have established that medical discourse dominates when it comes to explaining ADHD. We have found some resistance against what is sometimes called psychosocial discourse and a drug sceptical discourse as evidenced by articles critical of over-medication and malpractice. Our analysis shows that ADHD diagnosis is represented as something unproblematic, with an undifferentiated view of diagnosis, whereby ADHD is reproduced as a taken-for-granted problem which is rarely questioned. / ADHD är den snabbast växande diagnosen det senaste decenniet och det finns en pågående debatt om hur ADHD ska förstås utifrån ett psykosocialt perspektiv och ett medicinskt perspektiv. Syftet med den här studien var att studera hur en svensk dags- och kvällstidning (Aftonbladet och Dagens Nyheter) framställer ADHD. Vidare studerades om det är den medicinska eller sociala förklaringsmodellen som används i diskursen, hur ADHD beskrivs i tidningarna samt vilka personer det är som kommer till tals i artiklarna. Vi har i studien använt oss av Norman Fairclough´s kritiska diskursanalys för att analysera de 26 utvalda artiklar. Vår studie visar att det finns representanter i artiklarna från skolan, rättsväsende och det medicinska fältet. Däremot lyser representanter från socialt arbete med sin frånvaro. Vi har funnit att när det gäller den bild som ges av ADHD i media är det genomgående en reproducering av den medicinska modellen och därmed ett befästande av den rådande dominansordningen och medicinens starka ställning. Vi har funnit några drag mot det som ibland kallas psykosocial diskurs och en läkemedelsskeptisk diskurs som visar sig genom kritiska artiklar till övermedicinering och felbehandling. Analysen visar även att ADHD som diagnos omskrivs som något förgivettaget, med en onyanserad bild av diagnosen, där ADHD framställs ur ett problemperspektiv som sällan ifrågasätts.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10 % av alla kvinnor i fertil ålder. Endometrios innebär att rester av livmoderslemhinnan vandrar ut i kroppen, istället för att följa med menstruationsblodet ut ur kroppen. Symtom kan visa sig genom starka menstruationssmärtor, kraftiga blödningar, huvudvärk, och smärta vid samlag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier erhölls: Kategorier: Upplevelser av mötet med sjukvården och anhöriga när man har sjukdomen endometrios, faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitén. Underkategorier: Mötet med sjukvårdpersonal, bemötande från andra personer i sin vardag, när man inte fått en diagnos, isolering från omvärlden, att känna sig deprimerad, vikten av att känna bekräftelse, att kunna hantera sin smärta. Diskussion: Det rådde en bristande kunskap hos både vårdpersonal och samhället angående sjukdomen. Kvinnorna blev således inte tagna på allvar och blev utan diagnos i flera år. Smärtan, att de inte blev betrodda, och den långa väntan på diagnos bidrog till en känsla av ensamhet och isolering. Slutsats: Endometrios begränsade kvinnornas fysiska, psykiska och sociala livsfaktorer. Smärtan som förekom vid endometrios påverkade deras relationer negativt. För att förbättra kvinnors livskvalité behövs mer uppmärksamhet kring sjukdomen.

Hur hanteras arbetat med extra anpassningar och särskilt stöd i skolan? Lagen som reglerar arbetet och insatser i skolan verksamheter ändrades 2014 (Skollagen 2014:10). Där tydliggjordes hur elevers behov av anpassning och stöd ska kartläggas och dokumenteras. Bland annat Skolinspektionen (2016) har i sina uppföljningar visat på brister i att individanpassa åtgärder sedan lagändringen trädde i kraft 2014. Syftet med denna studie var att belysa hur elevers stödbehov kartläggs, beskrivs och dokumenteras på fem mindre skolor. Genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och dokumentanalys av tio åtgärdsprogram samt tre dokumentmallar för extra anpassningar försökte ovanstående syfte besvaras. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna framhöll betydelsen av tidiga insatser, att individanpassa åtgärder och anpassa miljön. Den visade också att skolorna arbetade olika med dokumentationen av åtgärder och anpassningar. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att arbetet med dokumentation av åtgärdsprogram och extra anpassningar ännu inte implementerats i de undersökta verksamheterna. Lagändringen 2014 har ännu inte påverkat hanteringen av uppdraget. Samtliga respondenter framhöll att individens behov är viktigt och att skolmiljön bör anpassas till elevens förutsättningar och det oavsett om eleven har någon diagnos eller ej. Betydelsen av planerade insatser på grupp- och skolnivå har respondenterna sett som ett komplement till individanpassningar. Rutiner för arbetet med kartläggning och utredning behöver upprättas då detta saknades på några skolor vilket försvårat arbetet och samverkan mellan olika professioner behöver stärkas och utvecklas för att optimera arbetet med anpassning och stödinsatser. Tidiga insatser framhölls som viktigt för att undvika att elever ska misslyckas i skolan och det kan bidra till att eliminera risken att fler elever fastnar i att identifieras som elever i behov av särskilt stöd.