Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur unga vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder som bor på boenden med särskilt stöd ser på den hjälp och det stöd de får av professionella hjälpare idag. Frågeställningarna är: Hur upplever unga vuxna att de kan få hjälp och stöd med psykiska problem? Vilket inflytande har de på den hjälp de kan få och vilket inflytande har omgivningen (personal och anhöriga) på dem? Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex intervjuer har genomförts med respondenter som bor på boende med särskilt stöd och som har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt self-detemination theory, det vill säga: självbestämmandeteorin. Resultatet visar att halva gruppen upplever att de fått god hjälp att hantera svårigheter medans den andra halvan tycker det är svårt att få den hjälp de egentligen behöver. Ibland handlar det om självkänslan, att erkänna att man behöver hjälp känns som att erkänna att det är något fel. Mycket beror på den personal de möter, har de en god relation upplevs allt så mycket enklare.

Evidence on inclusive classrooms shows that successful implementation of inclusion can lead to increased social involvement, personal well-being and higher levels of academic performance compared with segregated provision. Despite these potential benefits inclusion of students with Asperger syndrome (AS) in the mainstream classroom is problematic. Support from teachers is a key strategy for accommodating students with AS diagnosis in the mainstream classroom. Less well is understood how teachers create an inclusive environment for these learners. Teachers’ social representations (SR), have a bearing on how they interact and accommodate, therefore the first aim of this dissertation was to explore teachers’ SR of students with AS. The second aim was to highlight the role of contextual factors and prior experience in forming SR. The third aim was to study the link between teachers’ individual practice and broader institutional forces by comparing the SRs among principals, school health professionals and teachers. The forth aim was to study what teacher factors predict teachers’ positive attitudes towards inclusion of students with AS. The findings show that a medical approach seems to dominate especially earlier trained teachers’ SRs; however, there is a tendency to view the environment increasingly important. Our results suggest that experience with students with AS is related to teachers' SR of these students. In addition, our data indicate that there is a need to bridge the gap between the organizational level, the classroom level and the individual student level in order to reduce barriers for students with AS to fit into an inclusive environment. Finally, positive attitudes towards inclusion of students with AS were found to relate to teachers’ knowledge of teaching students with AS and their attitudes towards students with AS. To conclude teachers’ SRs are deeply seated and the first step is to bring them to the forefront so that teachers are aware of them. In addition, there is a need for team building in the school arena to achieve a common vision for an inclusive school. / Forskning visar att inkluderande klassrumsundervisning kan leda till ökad social delaktighet, personligt välbefinnande och högre studieresultat jämfört med segregerande utbildning i speciella undervisningsgrupper. Trots dessa potentiella fördelar är inkludering av elever med Aspergers syndrom (AS) problematiskt. Lärarna spelar en viktig roll för att förverkliga inkludering och deras föreställningar om elever med AS är sannolikt knutna till om, och hur, dessa elever är inkluderade i klassrummet. Lärarnas sociala representationer (SR), har betydelse för hur de interagerar och anpassar undervisningen. Avhandlingens övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals SR om en inkluderande skolundervisning för elever med AS. Det första syftet var att undersöka lärares SR om elever med AS. Det andra syftet var att utforska betydelsen av kontextuella faktorer och tidigare erfarenhet av AS. Det tredje syftet var att studera sambandet mellan lärares enskilda praktik och skolans organisation genom att jämföra rektorers, skolhälsopersonals och lärares SR om inkludering av elever med AS. Den fjärde studien syftade till att undersöka vilka faktorer som bidrar till en positiv attityd till inkludering av elever med AS hos lärare. Resultaten visar att ett medicinskt synsätt dominerar i synnerhet tidigare utbildade lärares SR av elever med AS. Emellertid tillskivs miljön en allt större betydelse. Resultaten visar att lärare är positiva till inkludering och att erfarenhet av elever med AS har ett samband med lärares SR av dessa elever. Dessutom tyder resultaten på att det finns ett behov av att överbrygga klyftan mellan den organisatoriska nivån, klassrumsnivån och individnivån för att gynna en inkluderande undervisning. Positiv attityd till inkludering av elever med AS visade sig relatera till lärares kunskaper om undervisning av elever med AS och deras SR om elever med AS. Sammanfattaningsvis konstateras att lärares SR är djupt rotade och ett första steg är att uppmärksamma dem. Dessutom finns ett behov av en bredare diskussion och teambuilding i skolarenan för att åstadkomma en gemensam vision för en inkluderande skola.

Abstract  I denna uppsats handlar det om mina erfarenheter som dyslektiker och vad mina svårigheter har varit i relation till min text. Genom att skriva en text som sedan blir omarbetas och trycks upp på tyg som en gestaltning hoppas jag att jag kan nå ut till fler människor och skapa en förståelse för hur det är att vara dyslektiker och hur man kan använda sig av det i sin undervisning för att underlätta för eleverna. Till exempel att dela upp text i mindre stycken för att ta in information, eller att använda sig av kroki för att öva hjärnan på att kopiera text med snabba och enkla rörelser. Detta ger då en dyslektiker möjligheten att lättare kunna skriva av från tavlan eller lättare skriva anteckningar från tavlan. Denna uppsats är även en uppgörelse med min diagnos och hur jag bearbetar den och försöker förstå min dyslexi. Därför har jag skapat en gestaltning i relation till min text. Jag har tryckt upp min uppsats på tyg, ett tyg med grå bakgrund, ljusgrå text och röd markerad text, som är tre meter brett och fem meter långt. Detta för att betraktaren skulle få uppleva hur det var att vara dyslektiker och uppleva svårigheten att fokusera, läsa och hitta tillbaka i en text som aldrig tar slut. De rö dmarkerade textstyckena blir en avlastning för ögat men även information om min uppsats om mina inre tankar för att skapa en nyfikenhet till betraktaren.

Many pupils today have difficulties in the form of ADHD. This is something that interests us and thus wanted to study how these pupils are treated and whether there is a description depending on the gender. The previous research that we have taken note of highlights important parts of our work that are relevant. Gender and relational perspective are our central starting points and permeates the entire study. We have used observations as the main method and supplemented with interview method. The result shows that pupils with ADHD are treated differently school and the leisure center depending on their gender. / Många elever har idag svårigheter i form av ADHD. Detta är någonting som intresserar oss och ville därmed studera hur dessa elever bemöts och om det finns en skildring beroende på kön. Den tidigare forskning som vi har tagit del av lyfter upp centrala delar i vårt arbete som är relevant. Genus och relationellt perspektiv är våra centrala utgångspunkter och genomsyrar hela studien. Vi har använt oss av observationer som huvudmetod och kompletterat med intervjumetod. Resultatet visar att elever med ADHD bemöts olika i skolan och fritidshemmet beroende på deras kön.

Syftet med denna studie är att undersöka hur forskning från olika vetenskapliga fält och länder resonerar kring diagnostiseringen av ADHD hos förskolebarn. Som metod har en systematisk litteraturstudie använts, där de 22 vetenskapliga artiklar som framkommit vid den noggranna systematiska sökningen har granskats och analyserats genom en innehållsanalys. Vidare har the Relational Developmental System theory (RDS) använts som det teoretiska perspektivet för att analysera resultatet ytterligare. Resultatet från studierna visar på att en tidig diagnos med tillhörande behandling kan vara värdefullt för utvecklingen av barnets sociala förmågor och senare akademiska framgångar. Däremot finns det risk för feldiagnostisering och onödig behandling om diagnos ställs i tidig förskoleålder, därför bör noggrann utredning göras och en provisorisk diagnos kan vara att föredra om misstanke finns att symtomen skulle kunna vara åldersrelaterade. Forskningen har även visat att förskollärarnas kunskap om ADHD-relaterad problematik är betydelsefull för bedömningen vid utredning inför diagnostisering, men även att förskollärarnas inställning och utbildning påverkar arbetet med barn som uppvisar ADHD-symtom eller som har diagnosen. Enbart forskning från det senaste decenniet är med i denna studie, detta för ADHD-diagnostisering har ökat kraftigt och forskningen gått snabbt framåt.

<p>Validerat; 20140116 (global_studentproject_submitter)</p>

The purpose of this study was to understand after-school care stuffs experience supporting special needs children in the classroom and during after school activities. What kind of help do children with special needs need in the classroom and after school? And what role do after-school stuff have in meeting these needs? I attempted to answer these questions using a qualitative study. I conducted several interviews with five participants from an after-school care center in Stockholm. My research focused on how staff support the inclusion of children with special needs, from a theoretical and practical perspective. Staff discuss their role both in the classroom and after school, the intensive and specialized support children with special needs require, and how they attempt to provide this support. My analysis of the experiences and thoughts participants described is guided by Per-John Ödman hermeneutics theory. Themes that emerged from my research was that participants/the staff felt more specialized information and education was needed regarding the different diagnoses. Participants/staff also expressed that they provided the majority of the support to special needs children in the classroom. Because of this additional support participants felt they had less energy to meet the high needs of these children during after school care activities. Although afterschool staff/participants described a willingness to continue providing this support in the classroom, they felt access to more information and specialized training for meeting these students needs would create greater confidence about their capacity to help thing for who need a special help. Finally, staff/participants felt that the main support children with special needs required is social integration. Staff planned various games and activities that everyone could participate in to help children with special needs to feel included. / Denna uppsats handlar om fritidspersonalens erfarenheter och uppfattningar av sin yrkesroll när det kommer till elever som är i behov av särskilt stöd i skolan och på fritidshemmet. Undersökningen behandlar frågorna vilken hjälp dessa elever får av fritidspersonal både under skoltid och på fritidshemmet, och vilken roll fritidspersonal har när det kommer till elever med särskilda behov. Denna undersökning är grundad på kvalitativa intervjuer med fritidspersonal från Stockholmsområde. I studien undersöks inkludering ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv samt analyseras med hjälp av Per-John Ödmans hermeneutiska teori för att tolka och förstå fritidspersonalens tankar och erfarenheter om deras roll under skoltid och på fritidshemmet med elever som är i behov av särskilt stöd. Önskan till utbildning inom olika diagnoser kom fram i undersökningen där fritidspersonalen ville känna sig mer trygga i bemötande av elever med särskilda behov. Informanterna som deltog i denna undersökning fungerade även som resurs för elever med särskilda behov under skoltid, vilken gjorde att de har upplevt saknad ork och energi på grund av långa arbetstimmar när de arbetade på fritidshemmet efteråt. Intervjupersonerna var i allmänhet villiga att hjälpa och stötta elever med särskilda behov, men alla har upplevt en viss osäkerhet samt saknad kunskap för att stötta dessa elever. Personalen har även varit osäkra när det gäller bemötande av dessa elever och om vilka material som skulle hjälpa eleverna att lättare kunna klara av skolarbeten. Det kom fram att inkludering som arbetssätt har använts dagligen, speciellt på fritidshemmet där genom lekar och olika aktiviteter är det lättare att integrera eleverna med särskilda behov med andra, så att dem känner sig inkluderade.

Asperger är ett syndrom som kännetecknas av genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden; ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt beteende och föreställningsförmåga. Asperger syndrom har sitt ursprung i den tidiga barndomen men kan medföra störst svårigheter först i tidigt vuxenliv. Det finns många vuxna som gått genom livet utan att bli adekvat diagnostiserade. Detta har skapat onödigt lidande och en ständig undran över vad som är fel. Syftet med denna studie är att beskriva människors upplevelser av att få diagnosen Asperger syndrom i vuxen ålder samt hur livet blev efter diagnos. Analysen är gjord utifrån ett livsvärldsperspektiv och genom att studera biografier har det gått att få en inblick i människors livsvärld, där de beskriver både upplevelsen av lättnad samt en känsla av sorg och lidande i samband med att bli diagnostiserade med Asperger syndrom.Vad diagnosen kommer att betyda på sikt hänger ihop med hur den påverkar såväl människans självbild som hennes självkänsla. En övervägande känsla som presenteras i biografierna är att diagnosen gett dem rättighet att vara sig själva och att även leva så. Det är olika från person till person hur en diagnos tas emot, men alla måste lära sig att leva med den på ett eller annat sätt. Författarna i biografierna förmedlar dock genomgående att diagnos är en hjälp och inte en stjälp. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet. Då Hepatit C förknippas med intravenöst drogmissbruk upplever många som drabbats en avvisande hållning utifrån samhället och sjukvården vilket betyder en ytterligare belastning. Syftet med denna studie är således att belysa patienters upplevelse av att leva med Hepatit C.Vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades. För analysen av artiklarna valde vi Fribergs (2006) analysmodell. I studien ingår 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter upplever chock och osäkerhet efter att ha fått diagnosen Hepatit C men även inför läkemedelsbehandlingen. Psykisk och fysisk illabefinnande och ibland ett förändrat utseende påverkar i stort utsträckning deras livskvalitet. Patienter upplever en försämring av sociala relationer och negativt bemötande från sjukvårdspersonal i samband med deras sjukdom. Hepatit C betyder ett stort lidande för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om patientens sjukdom och dess påverkan på livskvaliteten för att kunna bemöta patienten med respekt för dennes värdighet och integritet. Diskriminering och utslagning av personer med Hepatit C genom samhället och familjen förekommer i stor utsträckning vilket kan har sitt ursprung i okunskap. Bättre information för sjukvårdspersonal, samhället och drabbade familjer till personer med Hepatit C kan hjälpa till att integrera dem på ett bättre sätt och erbjuder patienterna en känsla av stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Patienter som fått diagnosen multipel skleros (MS) upplever ofta en längre period av diffusa besvär utan att veta vad som orsakar dessa. Att tro på patientens beskrivningar av sin hälsa är viktigt för att minska risken för vårdlidande. Det finns en risk att patienten som söker med diffusa besvär drabbas av detta. Det är också viktigt för att hjälpa patienten till en tidig diagnos och behandling då goda möjligheter finns att en tidigt insatt behandlig för patienter med diagnosen MS kan leda till ett lindrigare förlopp och ge en bättre livskvalitet.Studien har som syfte att belysa patienters upplevelser under perioden från diffusa besvär till dess att diagnosen MS har ställts. Studien är en intervjuundersökning av åtta patienter som fått diagnosen multipel skleros. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i kategorierna: Att må konstigt”, ”En annorlunda trötthet”, ”Att fundera över en förändrad kropp”, ”Att söka vård för något som känns men inte syns” och ”Att uppleva att diffusa besvär går över i sjukdom”. Innehållet i dessa kategorier mynnar ut i två teman: ”En anomali i vården” och ”Den onda cirkeln”. I diskussionen diskuteras hur MS-sjukdomens diffusa symptombild blir en utmaning för patienten att förklara och för vården att förstå. Det konstateras att kunskapen om MS och dess nyare behandlingar behöver uppdateras. Attitydförändringar i vården gentemot människor som söker med diffusa besvär behöver också diskuteras. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>