Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

O estudo comparado da linguagem estruturada no e pelo diálogo intercódigos, que caracteriza os cinco livros da literatura infantil brasileira e portuguesa analisados na pesquisa, pretende examinar como e por que esse suporte de leitura pode produzir no leitor tanto associações perceptivas mecânicas, pragmáticas, como também associações perceptivas termodinâmicas, mais estéticas. A análise das associações perceptivas resultantes de estratégias de leitura, propostas em uma prática de leitura escolar revisada o projeto Viagem Nestlé pela Literatura pretende também examinar como o exercício do olhar crítico sobre a linguagem intercódigos do livro de literatura infantil pode auxiliar o professor no seu papel de mediador de leituras e de leitores. / The study of comparison of language structured at and by intercodes dialogs, which characterizes the five Brazilian and Portuguese literature books for children analyzed in the research, intends to examine how and why these support of reading can product in the reader mechanical perceptive association, pragmatic, as well as perceptive thermodynamic association, more esthetic. The analysis of the perceptive association that results from reading strategies, proposed in a practice of school revised reading the project Viagem Nestlé pela Literatura also intends to examine how the exercise of critical looking about the language intercodes of literature for children can assist the teacher at his role of mediator of readings and readers

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:38:50Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DissFRS.pdf: 3448171 bytes, checksum: 15ae5a75ea6e99428fbb437f23db2a9e (MD5) Previous issue date: 2007-06-02 / Universidade Federal de Minas Gerais / This study had as objective to identify educational processes those are established in the relationship between prostitutes and their clients, and hat is stating point on the perception that those women has about the process. The dialog concept, writing by Paulo Freire orientated the way of collect and interpret the data on this study. These data was collected through three interviews made with seven prostitutes at nightclubs in São Carlos/SP. The analysis of the data discloses that, as well as in other social practical, in their relationship, prostitutes and their clients learn and teach each other. Some abilities as learning how to look at, to hear, to talk, to advice and to be humble are required from those women to broaden the understanding of their reality, not only at the nightclubs, but in all their lives. / Esta pesquisa teve como objetivo identificar processos educativos que se desenvolvem nas relações estabelecidas entre prostitutas e clientes, tendo como ponto de partida a percepção dessas mulheres sobre tais processos. O conceito de dialogicidade, postulado por Paulo Freire, foi empregado como fio condutor na orientação do percurso metodológico traçado no sentido de coletar e interpretar os dados desta investigação. Os materiais analisados foram obtidos por meio da realização de três entrevistas, das quais participaram sete mulheres que prestam serviços sexuais em casas noturnas de São Carlos/SP. A análise dos dados revela que, assim como em outras práticas sociais, no exercício da prostituição, ao se relacionarem, prostitutas e clientes aprendem e ensinam uns com os outros. Algumas habilidades como aprender a olhar, ouvir, conversar, aconselhar e ter humildade, dentre outras, são utilizadas por essas mulheres como recursos para ampliar a compreensão de sua realidade, não apenas no ambiente das casas noturnas, mas em outras esferas de sua vida.

Submitted by Maria Suzana Diniz (msuzanad@hotmail.com) on 2015-11-23T13:12:31Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1170942 bytes, checksum: b6572bc762a0d2c24c5e7ff182b558fb (MD5) / Made available in DSpace on 2015-11-23T13:12:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 1170942 bytes, checksum: b6572bc762a0d2c24c5e7ff182b558fb (MD5) Previous issue date: 2015-02-24 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This research is developed from two categories dear to Bakhtinian thought, dialogue and ethics, and seeks to delimit some philosophical assumptions underlying the Bakhtinian theory of language. We therefore provide an analytical reading of the essay written approximately between the years 1920 to 1924, whose text, considered a fragment, has the following title: For a Philosophy of the Responsible Act (hereafter referred to in this paper as PFAR) by Mikhail Mikhailovich Bakhtin (1895-1975). The corpus chosen, whose hermetic nature is unfinished, imposes difficulties and motivates this work, which covers two moments: reading as a documental research and the interpretative analysis of the passages in the light of the methodological theory, which makes it possible to find philosophical assumptions in the Bakhtinian Theory of Language. In this way, one can clarify the constitutive heterogeneity by Authier-Revuz (1982, 1990, 1998, 2004, and 2007) and of the voices in the Bakhtinian text, given that not always do these appear in an explicit form when the categories, ethics and dialogism, are developed. From this author we work, especially, with the concepts of shown and constituted heterogeneity, in an approach that requires of the author a positioning and a justification for the reasons that result in his choices. In this way, this task is beyond the identification of discursive heterogeneity. The intention, here, is to characterize Kierkegaard ([1844] 2010) and Buber ([1923] 2001) as the presumed philosophers in Bakhtin ([1920-24] 2010). These theories are important: Ponzio (2010), Faraco (2010a), Tezza (2003) e Sobral (2005a, 2005b, 2009, 2010). With this in mind, specific procedures are necessary, which provide the systematic analysis and the interpretation of the data. In this way, the methodology has an exploratory character and an interpretative stamp. It remains to be seen if the Bakhinian conception of ethics and of dialogism presents discursive heterogeneity with the thoughts of Kierkegaard ([1844] 2010) and Buber ([1923] 2001) are consist of the trademarks of constitutive heterogeneity of language, respectively. / O objetivo geral desta pesquisa é analisar as marcas de heterogeneidade constitutiva por meio de duas categorias da Filosofia Bakhtiniana da Linguagem, a saber, diálogo e ética. Estas se sobressaíram do ensaio Para uma filosofia do ato responsável. Escrito do jovem Mikhail Mikhailovich Bakhtin (1895-1975) que constitui o corpus desta tese. Embora tenha sido publicado pela primeira vez em russo, no ano 1986, com o título K filosofii postupok, foi escrito por volta de 1920 e 1924. Constituem os objetivos específicos: a) apresentar o contexto histórico e social referentes ao corpus, b) Traçar o caminho metodológico da análise, c) expor os conceitos de ética e diálogo, d) destacar as marcas de heterogeneidade constitutiva, e) discutir o diálogo heterogeneamente constitutivo de Bakhtin ([1920-1924] 2010) com os filósofos Kierkegaard ([1844] 2010), no tocante à ética e Buber ([1923] 2001), no que diz respeito ao diálogo. Principalmente Bakhtin ([1920-1924] 2010) e os estudiosos Ponzio (2010), Faraco (2010a), Tezza (2003) e Sobral (2005a, 2005b, 2009, 2010) são os teóricos que respaldam esta pesquisa. O aporte teórico-metodológico segue a abordagem da Teoria da Enunciação da linguista francesa Authier-Revuz (1982, 1990, 1998, 2004, 2007), eixo teórico-metodológico que possibilita realizar este empreendimento. Em consonância com esta proposta, pautamo-nos no conceito da heterogeneidade constitutiva, porque acreditamos que este trabalho vai mais além do ato investigar os pressupostos filosóficos na Filosofia Bakhtiniana da Linguagem. Para tanto, esta é uma investigação, de caráter exploratório e de natureza qualitativa cujos procedimentos metodológicos abrangem dois momentos: pesquisa documental e análise interpretativista. Desse modo, é imperativo perguntar: quem são os filósofos que Bakhtin ([1920-1924] 2010) convidou para dialogar sobre a ética e o diálogo, enquanto assuntos específicos para a sua Filosofia da Linguagem? Partimos, portanto, da seguinte hipótese: as marcas de heterogeneidade constitutiva no corpus analisado encontram-se nas categorias, ética e diálogo, a partir de dois pensadores, a saber, o dinamarquês Søren Aabye Kierkegaard (1813-1855) e o austríaco Martin Buber (1878-1965), respectivamente.

Annotation This work is interested in the late philosophy of Jan Patočka. The leading idea is to find basic motives in Patočka{\crq}s concept of The care of soul, and tries to make a connection to his life and social context. One of the most important expressions of the social reality is art. Jan Patočka{\crq}s continuing theme was the problem of human exsitence. How to live an authentic life. The post modern art is also interested in being authentic. The man according to Patočka is a personality determined by going out of his self and by finding this self from a different point of view. That is the question for performing arts: How to express the inside to be visible, how to make it a partner of a dialogue? Which means that Jan Patočka{\crq}s philosophy can be realized by some special kind of praxis. A praxis which is not practical as such. In the works of Jan Patočka, Being and social role play a substantial role. The problem of narration {--} a myth as a part of the process of young man{\crq}s identification and his acceptance from the society. The question of how to be a part of a society implicates another one: what are the foundations of society? What is the idea of European society? Questions concerning the heritage of Europe are {--} in anticipation {--} questions about the sense of Europe (or the European Union) today. In general, is there a possibility to live together, in any kind of human comunity? Through society he gets back to individuality with its questions. Patočka tries to ask concrete questions, expecting answers from Being itself. What is important: he doesn{\crq}t want to make a comprehensive system (following the example of Platón), he only urgently seeks the questions which can open the Being's truth. The sources: This work uses Jan Patočka`s texts from the 1970s. It compares them with texts from the field of art and tries to find their historical context.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

Problemformulering och syfte: Chefer spenderar större delen av sin arbetstid åt att kommunicera. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare är en viktig del av många människors vardag och chefers kommunikation har visat sig kunna påverka både medarbetarnas hälsa och miljön på arbetsplatsen. Det går att säga att alla leder med kommunikation, men alla leder inte kommunikativt. Kommunikativt ledarskap är en term inom ledarskapsforskningen som nyligen har definierats och teoretiserats. Av den anledningen är utbudet av forskning som empiriskt bygger vidare på och verifierar termen begränsat. Syftet med denna studie är därför att verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ fallstudie bestående av intervjuer med tolv chefer utförts för att få en djupgående och detaljerad bild av deras uppfattningar av kommunikation och ledarskap. Intervjuerna utfördes med chefer på ett multinationellt företag, Valmet i Sundsvall, och till hjälp fanns en intervjumanual utformad efter studiens teoretiska ramverk. Huvudresultat: Studien visade att cheferna på Valmet uppfattar kommunikation som dialog och tvåvägskommunikation, samt att ledarskap innebär att ledare ska vara coachande, öppna och skapa delaktighet. Samtidigt uttrycks det finnas svårigheter i att leva upp till vad cheferna själva anser är bra ledarskap samt definitionen av kommunikativt ledarskap till följd av organisationens komplexa uppbyggnad och det faktum att flera av cheferna leder på distans. Utifrån det teoretiska ramverket inom kommunikativt ledarskap visar resultaten på att cheferna på Valmet på många sätt agerar som kommunikativa ledare, men att det lätt brister i delarna som handlar om öppenhet och att vara närvarande när ledarskapet sker på distans.

Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.

Submitted by Caroline Falcao (caroline.rfalcao@ufpe.br) on 2017-05-09T15:49:57Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Tese Julio Cezar Gaudencio da Silva.pdf: 2494212 bytes, checksum: 444dd559077991f28c8988faa5d129c3 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-05-09T15:49:58Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Tese Julio Cezar Gaudencio da Silva.pdf: 2494212 bytes, checksum: 444dd559077991f28c8988faa5d129c3 (MD5) Previous issue date: 2012-10-25 / O presente trabalho realizou uma reflexão acerca dos principais estudos que têm sido realizados pela ciência política brasileira e cujo foco central é a democracia no país. Todavia, dado o grande número de trabalhos que versam sobre essa questão, a opção feita foi por privilegiar os que enfatizam a dimensão institucionalista e a cultura política. Com ênfase nos aspectos epistemológicos, teóricos e metodológico, para assim identificar potencialidades e limitações do ponto de vista analítico. A partir daí, foram apresentadas algumas iniciativas de maior aproximação entre a vertente institucionalista e a vertente da cultura política, na tentativa de permitir a constituição de um cenário ainda mais fértil do ponto de vista das possibilidades de análise no campo da teoria democrática contemporânea e do próprio regime político adotado no Brasil. / This study conducted a reflection on the major studies that have been conducted by the Brazilian political science and whose central focus is the democracy in the country. However, given the large number of papers that deal with this issue, the choice was made to favor those that emphasize the size institutionalist and political culture. With emphasis on the epistemological, theoretical and methodological, thus identifying the potential and limitations of the analytical point of view. From there, we presented some initiatives to further integration between the strand and the strand of institutionalist political culture, in an attempt to allow the creation of a scenario even more fertile in terms of the possibilities of analysis in the field of contemporary democratic theory and the actual political regime adopted in Brazil.

O presente estudo teve o objetivo de compreender como são produzidos sentidos entre os polos da produção e da recepção da minissérie Afinal o que querem as mulheres? (TV Globo, 2010). Para isso,analisa os discursos doblog de André Newmann, protagonista da trama. O gênero blog de personagem faz parte das experimentações empreendidas pela TV Globo, desde 2006, com produtos ficcionais com o objetivo de inseri-los em um universo marcado pela transmidiação. A introdução de novas plataformas no cotidiano da audiência televisiva tem levado as emissoras de televisão a buscar diferentes possibilidades de interação com o público e especialmente com os telespectadores. Um produto que antes era simplesmente definido como \"para televisão\", hoje caminha por múltiplas plataformas, caracterizando a transmidiação (JENKINS, 2009). Dessa maneira, o blog analisado caracteriza-se como um produto transmidiático. Nesse espaço virtual,foram analisados os discursos das instâncias da produção e da recepção a fim decompreender como o blog de André Newmann se constrói como um locuspara interação e produção de sentidos. Tal análise torna-se particularmente interessante uma vez que, no blog de André, havia espaço disponível para comentários dos internautas -inexistente na maioria dos blogs de personagens da emissora, além de ter sido mantido por Michel Melamed -protagonista da minissérie e autor de todos os posts. Assim, objetiva-se também entender a relação dialógica estabelecida entre ator-personagem e telespectadores-internautas. Busca-se, ainda, desvelar o ethos discursivo desses interlocutores a fim de observar como personagem e internautas se constituem e se enunciam nesse processo de diálogo. Como eixo paradigmático do trabalho estão os estudos de Linguagem, especialmente os empreendidos por Bakhtin(2010a, 2010b) ao lado do aporte teórico-metodológico fornecido pela Análise do Discurso de linha francesa. Para compor o corpusda pesquisa foram analisadas as postagens do personagem (51) e os comentários no blog (1.236); para a amostra final que compõeo trabalho foram selecionados postse comentários intencionalmente. Ao fim da pesquisa observou-se, na instância da produção, a busca pela posição ativo-responsiva do internauta que foi determinante para considerarmos que o blog em questão não foi um produto transmidiático feito apenas para \"constar\", mas para possibilitar a produção de sentidos para além da narrativa televisiva. Na instância da recepção, observou-se que os telespectadores-internautas,ao ingressarem no processo dialógico estabelecido nesse espaço,passaram a participar e construir mutuamente acorreia discursiva do blog. Dessa forma, fica evidente que um dos aspectos mais importantes em um blog de personagem não é apenas levar ao mundo virtual um caractere antes de exclusividade da televisão, mas dar forma e voz ao telespectador-internauta. / The present study aimed to understand how is the process of meaning construction between production and reception of the miniseries Afinal, o que querem as mulheres? (Globo, 2010). With this purpose, it analyzes the discourses from André Newmann weblog who was the protagonist of the plot. The weblog as a genre is part of experiments undertaken by Globo since 2006 with fictional products in order to insert them into a universe marked by transmedia. The introduction of new platforms within people daily life has led television broadcasters to seek different possibilities of interaction with their audience, their viewers. Now a product which used to be created \"just for TV\" travels through multiple platforms defining a moment of transmedia storytelling (Jenkins, 2009). Thus, the weblog of the character André Newmann is considered a transmedia product and it has been investigated to understand how it is constructed as a locus of discursive interaction and meaning construction between the instances of production and reception. This analysis is particularly interesting since Andre Newmann\'s weblog had space for comments rarely present in other characters weblogs and in addition it has been maintained by Michel Melamed -protagonist of the miniseries, and author of all posts. Therefore, another objective of this research is to comprehend the dialogical relation between the actor-character and these viewers who are now reading his weblog. Furthermore, it aims to unveil the discursive ethos of these interlocutors with the intention of observing how character and viewers are constituted and constitute each other in the dialogical process. It was chosen to form a paradigmatic axis of the work Bakhtin theory Language (2010a, 2010b), along with theoretical and methodological French Discourse Analysis. The corpus of the research consists of André Newmann\'s texts (51) and viewer\'s comments (1236) all intentionally selected to incorporate thefinal work. Some of the main considerations at the end of the study show that the production instance (represented by the character) is constantly looking for an active responsive position from the viewers. This fact leads to the conclusion that the weblog was an active and important element on the process of creating a transmedia storytelling. In the reception instance, it was observed that viewers once they are on a dialogical environment they begin to participate and build mutually a live speech. In consequence, it is evident that one of the most important aspects of this character weblog is not only take a television character to the Internet but mainly gives to its viewers a voice.