Studien syftar till att undersöka vilka förväntningar som finns på elever i gymnasieskolan, hur lärarna anpassar undervisningen efter dessa förväntningar samt hur det förhåller sig till kraven på likvärdighet. I studien genomförs kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i Samhällskunskap om deras didaktiska val. Respondenternas svar analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av förväntningsteorier och Lee Shulmans teori om lärares professionella kunskap. Studiens resultat visar att alla respondenter har tydliga förväntningar på eleverna, baserat på programtillhörighet. Eleverna på de högskoleförberedande programmen förväntas bland annat vara studiemotiverade och högpresterande. Eleverna på yrkesprogrammen beskrivs som en motpol till eleverna på de högskoleförberedande programmen och förväntas sakna studiemotivation och självförtroende gällande skolan samtidigt som de endast uppnår låga betyg. Studien identifierar även förväntningar baserat på elevernas könstillhörighet. Förväntningarna på eleverna leder till en anpassning av undervisningens innehåll, metod och examinationsformer. Undervisningen på de högskoleförberedande programmen beskrivs generellt som djupare och bredare än i yrkesklasserna, samtidigt som yrkesklasserna får mer vägledning och stöd från lärarna. Anpassningen kan leda till en problematik när lärarna främst anpassar sin undervisning utifrån gruppen vilket kan leda till att enskilda elevers behov förbises. I resultatet framkommer det att lärarnas anpassning leder till att eleverna utsätts för olika utbildningsmiljöer som innehåller olika sorters kunskap och möjligheter att nå de olika betygsstegen. Lärarnas anpassning kan därmed sägas utmana likvärdigheten samtidigt som den, utefter lärarnas förväntnigar, kan bedömas som nödvändig.

No description available.

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways. / Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

Syftet med följande studie var att ta fasta på pedagogers strategier för att skapa en gynnsam verksamhet för de barn i förskolan som uppfattas vara tystlåtna. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger. De teoretiska perspektiven som användes var de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Tystlåtna barn blir enligt ett relationellt perspektiv tystlåtna i förhållande till miljön och förutsättningar i miljön. Med miljö menas både den fysiska miljön samt människor i barnets närhet. Inom det kategoriska perspektivet menas det att tystlåtna barn är tystlåtna utifrån biologiska förutsättningar. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna var samstämmiga om hur de upplevde och beskrev ett tystlåtet barn. Begreppen som av pedagogerna användes mest för att konstruera ett tystlåtet barn var följsam, blyg och tillbakadragen. Resultatet visade även att tystlåtna barn ter sig olika och är som mest tystlåtna i större sammanhang, alltså framkom det att tystlåtenhet är individuellt och situationsbundet. Majoriteten av pedagogerna ansåg att en närvarande pedagog var en viktig faktor för att i olika situationer kunna stödja tystlåtna barn i verksamheten. Resultatet visade att strategier som ansågs gynnsamma för tystlåtna var uppdelning i mindre grupper, en god och trygg relation till barnet samt ett aktivt stödjande arbete. Resultatet indikerade även att tystlåtna barn riskerar att förbises i verksamheten och att detta kan kopplas till de stora barngrupperna och ett mindre antal pedagoger i dagens förskola.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

Praktisk kunskap kräver teori och teoretisk kunskap kräver praktik. I slöjdundervisning behöver eleverna ges möjlighet att utveckla både sin kreativitet och självständighet samtidigt som eleverna måste få en grund som i vissa moment kräver en exakt reproduktion av lärarförmedlad kunskap. I denna studie undersöker jag hur lärare i slöjd upplever detta dilemma att balansera mellan kunskapsreproduktion och inspiration i praktisk-estetisk undervisning. Vilka didaktiska ramar används i undervisningen och på vilket sätt förmedlas de till eleverna? Resultatet grundar sig på fem intervjuer med verksamma slöjdlärare. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. Sociokulturell teori och begreppet den proximala utvecklingszonen och tyst kunskapsteori används för att förstå lärararnas undervisningspraktik. I studien framkommer det att lärare i tidiga årskurser och i för eleverna nya hantverksområden tillämpar styrande ramar för att eleverna ska lära sig grunderna och hantverkstekniker. För att senare öppna ramarna successivt och låta eleverna lära sig arbeta fritt och utforska sin kreativitet under självständighet. Lärarens roll pendlar mellan motiverande ledare, utmanare och inspiratör. Att didaktisk kvalitet i slöjdundervisning är beroende av lärarens förmåga att visa och förklara praktiska tillämpningar av kunskap och nå fram och möta elever vars tidigare erfarenheter och intresse varierar och är beroende av olika faktorer.