Studien riktar sig till undervisning i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att få mer kunskap om lärares didaktiska verktyg som används för att undervisa direktintegrerade nyanlända elever i det ordinarie undervisningen. Vidare är syftet att få ökad förståelse för de möjligheter och svårigheter lärare upplever kring direkintegrerade nyanlända elever utifrån sin egen undervisning. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att lärarna använder många olika didaktiska verktyg i sin undervisning. Det framkommer även att lärarna använder ungefär samma didaktiska verktyg oberoende av årskurs. Det visade sig även att lärarna upplevde många svårigheter i verksamheten med direktintegrerade nyanlända elever. De möjligheter som de beskrev var betydligt färre. Svårigheterna innefattar allt från tid och arbetsbelastning till ekonomiska frågor. Möjligheterna i studien berörde till största del frågor rörande resurser som andra pedagoger. Frågor som behörighet och fortbildning samt undervisning på elevernas första- och andraspråk diskuteras.

Studiens syfte är att få fördjupade kunskaper om matematik- och speciallärares erfarenheter av hinder i matematiklärandet, särskilt avseende de elever som visar brist på motivation och intresse. Samt vad matematik- och speciallärare anser kan motivera och skapa intresse för de elever som visar sådana brister. Vi har genomfört en kvalitativ studie som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att förklaringar till hinder i matematiklärandet hos elever som visar brist på motivation kan vara av både psykologisk, didaktisk och relationell karaktär.Utifrån den teoretiska referensram studien stödjer sig på framkommer interaktionen mellanlärare, elev och undervisning i ett ständigt pågående samspel. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har en stor betydelse för elever i matematiksvårigheter. Matematikundervisningens utformning är av betydelse och specialläraren utgör en central roll i skolans organisation där samarbete framhålls som en framgångsfaktor mellan de olika parterna.

Syftet med denna studie var att undersöka didaktiska möjligheter som utomhuspedagogiken kan erbjuda undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Den metod som använts för att göra detta är kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har sedan analyserats för att urskilja olika didaktiska möjligheter utifrån lärarnas syn på utomhuspedagogik i relation till So-ämnena. Sammanfattningsvis ser verksamma lärare flertalet didaktiska möjligheter inom geografi, historia och samhällskunskap. Det ämne där lärarna har svårast att se möjligheter är religionskunskap. Vidare uppmärksammades även att lärare ser en direkt koppling mellan teoretiska delar av undervisningen som sker i klassrummet och praktiska möjligheter som undervisning i en utomhusmiljö erbjuder. Detta möjliggör att man med hjälp av utomhuspedagogiken kan förstärka olika delar av undervisningen genom att konkretisera dessa med hjälp av platser utomhus. / <p>SO</p>

Syftet med min studie var att studera hur geografilärare i grundskolans årskurser 7-9 motiverar sina val av undervisningsmoment och utifrån den praktiska teorin studera de bakomliggande faktorerna kring dessa val. Metoden för att undersöka syftet var utav kvalitativ karaktär. Jag använde mig utav semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade sex slumpmässigt utvalda lärare i Storstockholm. Genom intervjuerna undersökte jag de olika faktorerna som dessa lärare nämnde vid deras urval av undervisningsinnehåll. Resultatet visade att alla lärare menade att läroplanen har ett väldigt omfattande centralt innehåll. Alla lärare upplevde detta som en problematik. Vidare nämnde fyra av sex lärare att de aktivt gör ett urval bland det centrala innehållet för att välja ut ett undervisningsinnehåll. Vidare visade resultatet att sju olika faktorer kunde urskönjas. Dessa är lärarens intressen, lärarens bakgrund, elevsammansättning i låg- och högpresterande skolor, speciella anpassningar, undervisningsmetod, logistik och aktuella händelser. Resultatet visade även att den faktor som hade störst betydelse bland alla lärare är att de arbetar mycket med elevsammansättningar där de skiftar sin undervisning beroende på vilken elevgrupp de möter. Lärarna uppvisade även en medvetenhet kring sin egen praktiska teori i den bemärkelsen att deras intressen, bakgrund, åsikter och erfarenheter har avsiktligt gett bäring i deras urval av undervisningsinnehåll. Lärarna visar även en medvetenhet kring de tre didaktiska frågorna som i sig gav upphovet för lärarnas redogörelser kring elevsammansättningens betydelse i deras val av innehåll och metod.

Det övergripande syftet är att utifrån berättelser från några flickor med muslimsk bakgrund skapa kunskap om villkoren för muslimska flickors religionsutövning i den svenska skolan. Arbetet är en kvalitativ studie, ur en semi strukturerad guide intervjuas en grupp muslimska tjejer. Empirin analyseras och används som svar på några frågetställningar som mer konkret går in på vilka hinder och behov som kan uppstå, samt om dessa behov, hinder är återkommande i skolan. Förutom en rad forskare som Irene Molina, Ylva Brune, Kjell Härenstam är den huvudsakliga litteraturen tagen från Jonas Otterbeck. De teoretiska utgångspunkterna består av den didaktiska triangeln samt kulturrasism, islamfobi. Jag kan avslutningsvis konstatera att det tjejer med muslimsk bakgrund som kom att utgöra empirin för min studie har påvisat att det finns behov i skolan med hänsyn till deras dagliga religionsutövande. I de behoven som upplevdes existera, är slutsatsen utifrån deras erfarenheter att inte alla anspråken bemöttes tillfredställande. I vissa fall har detta faktum i högsta grad enligt analysen, påverkat och kan komma att påverka deras skolvardag samt pedagogiska situation på ett negativt sätt.

Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

No description available.

Syftet med studien är att utreda om eleverna anser att undervisningen i klimatförändringar är tillräckliga. Det motiverar i sin tur till att ställa frågor till lärare om hur de går tillväga när de planerar och genomför undervisning om klimatförändringar och hur de anpassar undervisningen till elevernas olika förmågor inom ämnet. Studiens syfte besvaras med hjälp av kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att både elever och lärare har olika synsätt på undervisningen om klimatförändringar utifrån i vilken omfattning den sker och hur lärarnas kunskapsnivå om klimatförändringar påverkar undervisningen. Detta visade sig ha inverkan på dels i vilken omfattning eleverna fick undervisning om klimatförändringar, dels vilka didaktiska metoder som användes i undervisningen och hur den anpassades utifrån elevernas olika förmågor. Klimatförändringar är ett högst aktuellt ämne men som inte omnämns i läroplanen förrän i årskurs 7–9 vilket även påverkar undervisningens omfattning och upplägg.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka det kreativa skrivandets användningsområden i klassrummet. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställningar:  ●  I vilket eller vilka syften kan kreativt skrivande vara ett verktyg i klassrummet?  ●  Vilka exempel finns på hur kreativt skrivande används som verktyg?  Metoden som använts är informationssökning, både i internationella såväl som nationella databaser. Tio forskningsartiklar och andra typer av granskat material valdes ut och har sedan legat till grund för att besvara frågeställningarna. Resultatet är indelat tematiskt efter vilka syften eller fördelar som det kreativa skrivandet visade sig kunna användas för: kognitiva fördelar, fördelar kopplade till läs - och skrivande samt fördelar kopplade till förmedlandet av fakta eller stoff. Fördelar kopplade till läs - och skrivande beskrevs i en majoritet av texterna. Ytterligare ett syfte som upptäcktes är det kopplat till synen på utbildning samt rådande kunskapssyn. Även exempel på hur kreativt skrivande kan användas som verktyg redovisas baserat på de metoder som beskrivs i det valda materialet. Forskningsläget kring kreativt skrivande kan sägas vara bristfälligt, och vi efterlyser vidare forskning framför allt på svenska skolformer.

Tyst läsning sker i stor utsträckning i årskurs 4–6, ofta är det en individuell aktivitet där lärarens metoder och intentioner är mindre framträdande. Denna litteraturstudie belyser hur tyst läsning används för elevers läsutveckling i årskurs 4–6. Litteraturstudien, som har tagits fram via sökningar i databaserna Eric och Libris, besvarar frågeställningen: Hur kan lärare i årskurs 4–6 arbeta med tyst läsning som en läsutvecklande aktivitet? Resultatet av litteraturstudien pekar på ett antal faktorer som påverkar läsutvecklingen. Dels behöver läraren göra aktiva val genom uppföljning och kontroll av läsningen genom; textsamtal, vilka böcker eleverna väljer och se om eleverna verkligen läser. Dels visar forskning på svårigheterna med tyst läsning, och i årskurs 4–5 bör högläsningen få större utrymme. Följaktligen bör läraren kombinera tyst läsning med högläsning eller annan efterföljande uppgift. När tyst läsning däremot behärskas väl så är den bättre för läsförståelsen än högläsning. Litteraturstudien leder fram till en kunskapslucka kring individuella anpassningar samt i vilken mån elever får möjlighet till social interaktion kring läsningen, vilket blir vårt intresseområde inför examensarbete II.