Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av speciallärarens roll i arbetet med elever i behov av särskilt stöd i matematik. Vi vill även belysa eventuella förändringar över tid. Studien vilar i den kvalitativa forskningstraditionen. Datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med 19 speciallärare, verksamma i tre kommuner. Utifrån den analys som genomförs med hjälp av den didaktiska triangeln förstås det komplexa i speciallärarens roll. Resultatet visar vikten av gedigna kunskaper i ämnet, goda relationer och kommunikation mellan speciallärare och elev. Studien visar även att det specialpedagogiska arbetet är av betydelse för elever i matematiksvårigheter. Specialläraren ska finnas till för alla, inte bara för elever i behov av särskilt stöd, samtidigt vara en alltiallo som ska ha tid för det mesta. Det tolkas som att speciallärarens roll idag gått från tidigare “Tanten i skrubben” till “Spindeln i nätet”.

<p>Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.</p>

Detta examensarbete har vägletts av följande syfte och frågeställning: Genom att undersöka hur lärare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lärares uppfattningar om arbetsmaterialet ”MultiMatte” ur ett didaktiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lärare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lärarnas uppfattningar om MultiMatte och på så vis uppmärksammat deras åsikter. Lärarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjälp av den lodräta analysen och därefter den vågräta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre områden som beskrivits och rubricerats som: utmärkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lärarna, vilka följder får det för lärare som använder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder får det för elever som arbetar med MultiMatte. Det kom bland annat fram i intervjuundersökningen att lärarna anser att MultiMatte tränar eleverna i att tänka, prata och förklara matematik. Det framkommer även att det är svårt för vikarier att hoppa in i klassen för de är inte insatta i MultiMattes sätt att fungera. I diskussionen har slutligen resultatet från undersökningen relaterats till vår bakgrund. Vi har använt oss av de didaktiska frågorna vad, hur och varför som ett verktyg, för att tydliggöra och organisera vår diskussion, i den framträder även reflektioner från oss. Vi har bland annat reflekterat över att något som kan påverka detta material tämligen snart är de organisatoriska ramar som finns i skolan. Genom att vi att problematiserat de didaktiska frågorna i relation till lärarnas uppfattningar och arbetsmaterialet MultiMatte menar vi, att det går att motivera användandet av MultiMatte i sin undervisning, men att ramarna i skolan inte alltid tillåter det.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål. Elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen betonas som viktig. Hurlärarna kan arbeta med elevinflytande beskrivs. Det framkommer att lärlingsutbildning kanvara ett alternativ för vissa elever men att denna utbildningsform ställer högre krav på denenskilde eleven. Lärarnas pedagogiska förutsättningar beskrivs och förslag på hur lärarna skall kunna arbetaför att ett bättre pedagogiskt arbete skall bedrivas framförs. Olika strategier att stärka motivationen hos eleven har beskrivits och det framgår att det ärbetydelsefullt vilken eller vilka strategier lärare väljer för att fånga elevernas intresse att lära ien given situation.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&amp;hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag. Resultatet visar att flertalet lärare anser att de undervisar olika beroende på elevernas programtillhörighet. Det visar vilka skillnader lärare upplever och visar även på vissa bakomliggande faktorer lärare anser vara orsak till dessa skillnader. En kort reflektion vad den kommande reformen GY 2011 kan ha för påverkan på det som lärare har upplevt i det här arbetet, avslutar uppsatsen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them. What we can learn from the study is that communication between teacher and student is aimed at ultimate weight and especially the verbal communication. The pattern found is that all the educators are using verbal communication as their primary tool when teaching math.

Bakgrund Tidigare forskning visar att språkutvecklande arbete behövs för att ge elever med olika språkbakgrund så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk, internationella undersökningar av skolresultat pekar på att svenska elever tappar resultatmässigt jämfört med andra länder gällande läsförmåga. I bakgrundskapitelet presenteras mer ingående teorier från tidigare forskning om varför språkutvecklande arbete behövs och teorier om hur språkutvecklande arbete kan bedrivas i undervisningen med fokus på förskoleklass samt årskurs 1-3. Syfte Denna studies syfte är att undersöka språkutvecklande arbete i klassrum och genom denna undersökning försöka skapa nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete. Metod Undersökningen i denna studie är av kvalitativ metod, och använder sig av strukturerad observation. Observationerna genomfördes med hjälp av ett observationsschema i en fristående skola i förskoleklass samt årskurs 1-3. Resultat I resultatkapitlet presenteras resultat från de strukturerade observationerna. Inblick ges i hur det språkutvecklande arbetet kan te sig i ett klassrum och hur pedagoger arbetar språkutvecklande i sin undervisning. De gemensamma drag vi kunde se i resultatet från de observerade grupperna var att pedagogerna var tillåtande gällande kommunikation i klassrummet, men att detta skulle göras var inget som betonades av pedagogerna. Undervisningsmaterialet som användes i grupperna var nivåanpassat efter elevernas ålder. Då pedagogerna förklarade begrepp användes ofta tydligt stödmaterial till förklaringarna. Utifrån observationsresultatet kunde vi skapa för oss nya didaktiska perspektiv på språkutvecklande arbete.

No description available.

No description available.