Vad barn gör framför “skärmen” är en omdiskuterad fråga. Vår studie syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar av matematik och digitala verktyg och hur dessa ämnen kombineras med varandra i förskolans verksamhet. Genom enkät och intervjuer har vi samlat en bred och mångsidig empiri för att belysa ett relativt outforskat forskningsområde. Få studier har forskat om pedagogers uppfattningar om matematik och digitala verktyg ur ett läroplansteoretiskt- och didaktiskt perspektiv. Vår studie har dessa teorier som sin utgångspunkt. Utifrån studiens resultat fann vi att pedagogers uppfattningar av matematik är enhetlig och definierar matematik som allt, dvs. matematik finns i alla vardagliga moment i förskolan. I arbetet med matematik redovisar studien att språket och framför allt matematiska begrepp, är en viktig faktor i barns matematiska utveckling. Pedagogerna hade även en liknande uppfattning av digitalisering och att digitala verktyg ska implementeras i aktiviteter och i förskolans verksamhet. Resultatet visar även att pedagoger i förskolan har en central roll att följa samhällets utveckling för att utveckla barns digitala kompetens. Förskolan blir därför en central plats att verka för likvärdig utbildning. Oavsett om det är spontana- eller planerade aktiviteter, eller rutinaktiviteter, kan det tolkas som att dessa ämnen, generellt eller i kombination med varandra, realiseras på olika sätt utifrån Lpfö18. Slutsatsen kan därför dras att pedagogers ämneskompetens i matematik och pedagogers digitala kompetens är avgörande för hur dessa implementeras och kombineras i verksamheten.

Lärare och speciallärare använder sig av varierade metoder och strategier för att främja matematikinlärning för alla elever och särskilt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser). Elever med NPF-diagnoser har ofta behov av extra anpassningar i skolan och ibland även behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur lärare och speciallärare arbetar för att främja lärande och matematikutveckling för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studien undersöker vilka didaktiska strategier och anpassningar lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för att underlätta kunskapsinhämtning för elever med NPF-diagnoser i matematik för att dessa elever lättare når kunskapsmålen. Studien uppmärksammar även samarbetet mellan lärare och speciallärare. För att uppnå studiens syfte och dess frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval av lärare och speciallärare. Resultatet visar att metoderna, strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder i sin matematikundervisning för elever med NPF-diagnoser ger eleverna en ökad möjlighet till måluppfyllelse i ämnet. Utifrån de didaktiska strategierna och anpassningarna som lärare och speciallärare använder, utvärderas matematikundervisningen och vidare förändringar och förbättringar genomförs.

Denna kvalitativa studie har som syfte att fördjupa kunskapen om hur lärare F-3 planerar och undervisar i matematik på ett inkluderande sätt. Med hjälp av sju kvalitativa observationer visar det sig att flertalet lärare använder en snarlik matematikundervisning. Resultatet i den här studien är att flera av lektionerna är nästan identiska med viss variation. Vi kan också se att vissa digitala resurser slagit igenom i de flesta klassrum. Konkret material har observerats användas mer som ett individuellt stödmaterial än som en resurs för alla elever.

Syftet med studien var att ta reda på vilka kunskaper verksamma pedagoger säger sig ha omdyskalkyli och hur de jobbar med elever som eventuellt har dyskalkyli. Uppfyller dessa skolor sina skyldigheter mot elever som är i behov av särskilt stöd som elever med dyskalkyli är? En kvalitativstudie genomfördes med 7 verksamma lärare som undervisade i ämnet matematik på två olika grundskolor i Västsverige. Resultaten visade att lärarnas kunskaper om dyskalkyli var begränsad, de kände bara till begreppet. Det som också kom fram var att de inte hade stött på elever med dyskalkyli. Lärarna visade ett stort intresse av att de ville lära sig mer om hur man möjligtvis kunde upptäcka elever med dyskalkyli och hur man sedan kan erbjuda dem den bästa hjälpen.

Den här systematiska litteraturstudien berör flerspråkiga lågstadieelever i matematik. Det finns en stor skillnad i elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenskas skolresultat. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever upplever vid arbete med problemlösning i matematik, samt hur lärare kan underlätta detta arbete. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara studiens två frågeställningar. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes för att finna möjliga gemensamma teman för att kunna besvara studiens två frågeställningar. Utifrån studiens resultat beskrivs de utmaningar flerspråkiga elever möter i problemlösningsarbetet, däribland bristen på elevernas akademiska språk, avsaknaden av relevans i uppgifterna och liten möjlighet till användning av modersmålet i undervisningen. Forskningen beskriver olika åtgärder lärare kan göra för att underlätta undervisningen för flerspråkiga elever, bland annat genom att erbjuda stöttning på modersmålet, använda olika representationer samt ge utrymme till den talande matematiken. Flerspråkiga elever behöver tala matematik, på det sättet får eleverna möjlighet till diskussion och tillämpning av de matematiska begreppen. Elevernas språk behöver ta plats i matematikklassrummet och inte ses som ett hinder. Genom att anpassa undervisningen efter elevernas olika språk uppnås en fördjupad matematisk förståelse samt en utveckling av modersmålet.

Utifrån tidigare studier kring EU-undervisningen har det framkommit att den i liten gradär utformat för att främja ett politiskt deltagande. Det här examensarbetet har undersöktvilka didaktiska överväganden lärare använder i EU-kunskapsområdet pågymnasieskolan i kursen samhällskunskap 1b samt hur de upplever sina möjligheter tillatt utveckla elevers demokratiska kompetenser genom EU-undervisning. En kvalitativ metod användes för att besvara frågeställningen. Semi-struktureradeintervjuer utfördes med sex verksamma samhällskunskapslärare påhögskoleförberedande gymnasieskolor. Materialet analyserades utifrån Maria Jarlsdefinition av demokratiska kompetenser, undervisningsmetoder som främjardemokratiska kompetenser och tre politikdimensionerna; Polity, Policy och Politics.Resultatet visade att lärares undervisning samt undervisningstid för området skiljer sig åt.Undervisningsinnehållets fokus är främst på den politiska dimensionen Polity ochkunskapen om det politiska systemets funktion och organisation. Det återspeglas också isyftet av undervisningen och undervisningsmetoderna. Utifrån demokratiskakompetenser så tenderar undervisningen fokusera främst utvecklingen av politiskakunskaper och det politiska intresset. Lärarna upplever att de har goda chanser till attutveckla elevers demokratiska kompetens genom EU-undervisning. Deltagarna påpekaratt de har möjlighet till att lyfta fram relevanta samhällsfrågor, öka elevers kunskaper ochintresse inom ämnet. Å andra sidan identifierar lärarna utmaningar kring ämnet och lyfterfram; tidsbristen i kursen samhällskunskap 1b, elevers förkunskaper och intresse förämnet.

Syftet i denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares resonemang om bild- och teckenstöd som didaktiska verktyg för flerspråkighetsutvecklingen i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från fem olika förskolor i tre olika kommuner. Analysen av det empiriska materialet bygger på det pragmatiska perspektivet utifrån Deweys tankar och relevant tidigare forskning. Resultatet påvisar att bildstöd som verktyg i förskolan är samtliga visuella material i en verksamhet som kan förmedla information till barnen och uppmuntra till kommunikation och samtal. Resultatet visar även att teckenstödet som verktyg är ett mer specifikt arbetssätt som kräver kunskaper både av förskollärarna och barnen men som går att kombinera med både ett verbalt språk och bilder. Miljön och förskollärarens förhållningssätt har en viktig roll för bild- och teckenstödet att synas med syftet att kunna erbjudas på barnens ögonhöjd.

Högläsning är en traditionell aktivitet i förskolan men trots det så är det inte förens nu det står i förskolans läroplan att barnen ska erbjudas högläsning. Vidare står det att de ska ges möjlighet att få samtala om litteratur och diskutera texter, vilket det inte stod i den tidigare läroplanen (Skolverket, 2016; Skolverket, 2018). Utifrån ett sociokulturellt perspektiv är syftet med studien att få fördjupad kunskap om förskollärares arbete med högläsning för att främja barns erövrande av litteracitet i förskolan. För att undersöka det så har en intervjustudie genomförts där sex förskolläraren har fått delge sina erfarenheter och upplevelser kring hur de didaktiskt arbetar för att främja barnens erövrande av litteracitet genom högläsning. Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om litteracitet och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visar på förskollärarnas erfarenheter i de didaktiska valen inför högläsningen. Vidare visar resultatet att högläsningen både kan ske spontant och planerat samt artefakters olika betydelse i det didaktiska valen inför högläsning. Resultatet visar även att litteracitet som utgångspunkt visade sig i intervjuerna samt att det är ett tillfälle att skapa relationer med barnen. Vi fick även ta del av förskollärarnas erfarenheter i det didaktiska arbetet med högläsning före och efter den nya läroplanen. Studiens slutsatser är att högläsning enligt resultatet hänger samman med det sociala samspelet i förskolan, det vill säga att ur ett sociokulturellt perspektiv så erövrar barnen litteracitet i samspel med andra barn och vuxna. Det har framkommit att förskollärarna innan den nya läroplanen använde sig av högläsning för att barnen skulle vila. Men i och med att högläsning fått en framträdande roll i den nya läroplanen så har syftet förändrats och högläsningen har kommit att bli en undervisningsmetod.

Studiens syfte är att undersöka lärares användning av läroboken i matematikundervisning och planering i lågstadiet. Detta har undersökts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med totalt nio utbildade, verksamma lågstadielärare. Alla data har analyserats med en tematisk analys med den utvecklade didaktiska triangeln som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärobokens användning skiljer sig mellan lärarna men de flesta använder sig av läroboken i hög grad. Vidare visar resultatet att det matematiska innehållet styr hur eleverna får arbeta med läroboken. Slutsatsen är att läroboksanvändningen har visat sig bidra med varierande arbetssätt i undervisningen samt underlätta för lärarna i planeringsarbetet. Valet av lärobok bör därmed övervägas noga av lärarna själva för att passa varje enskild lärares undervisning.

Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden som förskollärare tillämpar vid planering och i undervisningstillfällen som sker på olika förskolors uteplatser. Undersökningen fokuserar på undervisning utomhus och specifikt på teman gällande odling och plantering av växter.   Studien är mer mot en kvalitativ undersökning samtidigt som kvantitativa inslag finns. Materialet har samlats in via enkätundersökning, i vilken sju förskolor, med en till fyra avdelningar på varje ställe, i varierande geografiska område. Respondenterna som svarade och bidrog med empiri i denna studie bestod av tio förskollärare. Enkäterna distribuerades via epost via aktuella områdeschefer till respondenterna. Vidare har data bearbetats genom kategorisering samt analys, kopplat till den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp angående lärande. I resultatet framkom det att förskollärare i sina didaktiska ställningstaganden planerar och genomför undervisning utifrån förutsättningar, möjligheter och engagemang. Resultatet tar även upp att förskollärarna i undersökningen har goda möjligheter till att bedriva undervisning utomhus och få barnen delaktiga i aktiviteter gällande odling och plantering på förskolornas uteplatser.