Studien ämnar belysa skillnaden mellan originalversion och lättläst version av två klassiska barn- och ungdomsböcker. Böckerna som analyserats är Mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren och Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Studiens syfte är att visa hur berättelsen förändras mellan originalversion och lättläst version i dessa explicita fall. I rollen som blivande F-3 lärare är kunskaper om läsinlärning viktigt då lättläst litteratur har tagit en allt större plats i klassrummen ute på skolorna. Vi vill också visa varför lättläst litteratur används i skolan och vilka som är i behov av lättläst skönlitteratur.

Denna studie har haft syftet att undersöka och synliggöra olika uppfattningar om vila i förskolan påformuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill säga hur vila skrivs fram i olikastyrdokument och vilka uppfattningar om vilan som uttrycks av yrkesverksamma förskollärare.Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin i Delstudie 1 inhämtats genom entematisk textanalys av både dagsaktuella och tidigare aktuella styrdokument och i Delstudie 2 genomsemistrukturerade intervjuer. Den tematiska textanalysen har genomförts utifrån sex olikastyrdokument för förskolan. Intervjustudien har genomförts med fem förskollärare på två olikaförskolor i två olika kommuner. I båda delstudierna har tematisk analys använts som analysmetod.Studien har utgått ifrån didaktik då vi använt de didaktiska frågorna vad, hur och varför somanalysbegrepp. I studiens resultat har det framkommit att det finns motsättningar mellanuppfattningar om vilan i förskolan på formuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill sägaatt det finns skilda uppfattningar om vila i förskolans styrdokument och hos förskollärare.

Syftet med studien är att genom en fallstudie belysa hur svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att deras förutsättningar för att arbeta läsfrämjande i klassrummet ser ut. Insamlandet av material skedde genom intervjuer med tio lärare på sex skolor i två olika kommuner. Vi utgick från 16 huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för ytterligare tydlighet. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt. Datan analyseras utifrån variationsteorin samt det sociokulturella perspektivet som lägger fokus på relationen mellan lärare och elev samt på att hitta varje elevs proximala utvecklingszon. I den här studien innebär det att varje elev får rätt förutsättningar att utveckla sin läsförmåga. Tidigare forskning visar att förutsättningarna på landets skolor inte är jämlika när det gäller tillgång till skönlitteratur vilket påverkar lärares val av undervisningsmetoder samt andra läsfrämjande faktorer. I samklang med forskningen visar studiens resultat klart och tydligt att svensk skola behöver förändras och förbättras så att nuvarande och kommande elevgrupper kan nå upp till godtagbara kunskaper i läsförmåga och läsförståelse. Idag tycks undervisningen i och kring skönlitteratur på flertalet av landets skolor bedrivas utifrån materiella förutsättningar istället för på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning svenska</p>

I dagens samhälle visar forskning på att en kombinerad undervisning som innehåller både inomhus- och utomhusundervisning är den bästa undervisningsmetoden. Utomhusundervisningen bidrar till ett ökat kooperativt lärande medan inomhusundervisningen fokuserar mestadels på enskilt arbete. Lärare får själva välja om de vill använda sig av utomhusundervisning eller inte. Majoriteten väljer att inte använda sig av metoden trots dess positiva resultat på ökat välbefinnande och skolresultat. I PISA-undersökningar redovisas att elevers matematikresultat har försämrats med åren.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 i en mellanstor kommun i Västsverige arbetar med utomhusundervisning i matematik. Utifrån syftet har tre frågeställningar framtagits vilka är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna när de undervisar i matematikämnet utomhus i årskurserna 4–6 och vilka didaktiska fördelar ser de med arbetssättet? Vilka effekter på elevers engagemang och motivation noterar lärarna när de använder sig av utomhusundervisning i matematikämnet? Vilka påverkansfaktorer inverkar på lärares val att inkludera eller exkludera utomhuspedagogik i matematikundervisningen?   Arbetet har utgått från Eriksson Barajas m.fl. (2013) steg-för-steg-lista, snöbollseffekten och fritextsökning för att få fram tillförlitliga källor som används i denna empiriska studie. Databaserna som användes i framtagandet av de vetenskapliga publikationerna var ERIC och Primo. Undersökningsmetoden utgick från en enkät som besvarades av 23 av 140 tillfrågade lärarna i årskurserna 4–6.   Resultatet visade på att alla deltagare i enkäten vill använda sig av utomhusundervisning i matematiken men det finns faktorer som inte gör det möjligt. De faktorer som påverkar matematiklärarnas val av arbetsmetod är personalbrist, ökad planeringstid och klassammansättningen. Dock framkommer det att en stor del av deltagarna ser positiva effekter på elevernas motivation och engagemang i utomhuslektionerna.

I detta arbete har jag undersökt lärares tolkning av läroplanen, Lgr 22, inom ämnet biologi specifikt sexualitet, samtycke och relationer samt de ämnesdidaktiska överväganden som lärare gör i förhållande till tolkningsutrymmet som finns i Lgr 22. Problemet som presenteras är tolkningsutrymmet gällande läroplanen och hur lärare anpassar undervisningen utifrån de nya skrivningarna i Lgr 22. Syftet med denna studie är att analysera lärares tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden genom den didaktiska triangeln som lins och teoretiskt perspektiv. Studiens metod bygger på kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Fem verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 valde att delta som informanter och har intervjuats för att erhålla insikter om deras tolkningar och de ämnesdidaktiska överväganden. Resultaten från den empiriska datan visar på en mer inkluderande och breddad inriktning inom ämnet. Informanterna anser att en ökad medvetenhet hos lärare om samtliga aspekter inom sexualitet, samtycke och relationer är nödvändig. Vidare framkommer det även att en ökad elevdelaktighet och kollegialt samarbete spelar en avgörande roll för lärarnas förbättring av undervisningsmaterial och planering. Slutsatsen av studien visar att informanterna ser positivt på de nya skrivningarna gällande sexualitet, samtycke och relationer som presenteras i läroplanen. Viktiga aspekter presenteras och att externa aktörer, elevernas åsikter och intresse samt kollegialt samarbete utgör viktiga underlag i planeringen av undervisningen.

Syftet med studien är att belysa hur teaterlärare på gymnasiet resonerar kring gruppsammansättning i teaterundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra teaterlärare vid fyra olika gymnasieskolor intervjuats. En modell om olika lärarroller vid arbete med grupparbete har utvecklats för att passa studien och används som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien visar att teaterlärarnas arbete med gruppsammansättning beskrivs som en slags erfarenhetsbaserad kunskap eller en slags osynlig kunskap som grundar sig i deras erfarenheter av att vara lärare och deras kunskaper om eleverna de undervisar. När det kommer till lärarnas didaktiska överväganden vid gruppsammansättning visar det sig att de främst handlar om elevernas ambitions- och prestationsnivå och elevernas relation till varandra. Det visar sig även att de erfarenheter lärarna har om elevers lärande i olika former av gruppsammansättning handlar om att elevers lärande utvecklas i homogena och heterogena grupper samt grupper där det i början finns ett motstånd. I resultatet och analysen visar det sig att lärarna pendlar mellan att använda de olika lärarrollerna när de arbetar med gruppsammansättning.

No description available.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Förskollärares ansvar är att leda undervisningen i riktning mot målområdena i förskolans läroplan, under genomförandet och vid planeringen av undervisningen (Skolverket 2018). Studiens intention är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar tillsammans om sina didaktiska möjligheter som handlar om att reflektera och utveckla den undervisning som sker. Detta framkommer som väsentligt då Palla och Vallberg Roth (2020) redogör för att forskning behöver klargöra hur undervisningen under ledning av förskollärare kan bedrivas. Undervisning diskuteras inte i arbetslaget och förskollärarens ansvar för undervisningen reflekteras inte över. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats genom en fokusgruppmetod. I analysprocessen kommer en didaktisk grund utgöra det teoretiska antagandet genom Palla och Vallberg Roths (2020) tre didaktiska nivåer: aktionsnivån, tankenivå 1 och tankenivå 2 som integreras med de tre didaktiska komponenterna utövning, förhållningssätt och kunskap. Resultatet visar att förskollärare ser att de har både ett yttersta undervisningsansvar och att arbetslaget har ett delat ansvar för undervisningen. Förskollärare behöver ta en ledarroll som påverkas av förskollärares kunskaper, erfarenheter och personlighetsdrag. I förskollärarnas olika stämmor synliggjordes motstridigheter som visar hur möjligheter blir till utmaningar inom undervisningsansvaret och för ledarrollen i arbetslaget. Slutsatsen som utmynnas är att undervisning förutsätter ett välfungerande arbetslag, som resulterar i ett nytt begrepp, det önskvärda ledarskapet.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.