Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna. / The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field. The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: what, how and why. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.

Detta är en fallstudie med syftet att studera hur digitala verktyg används vid bildlektioner. För att kunna besvara detta har vi observerat tre bildlektioner på samma skola i södra Sverige. Vi valde sedan att dela in vår empiri i tre olika delar utifrån den didaktiska triangeln; lektionsinnehåll och elevers skapande, lärarens upplägg och strategi samt läraren och eleverna. Utifrån dessa kategorier jämför vi, samt ser skillnader i hur de digitala verktygen används under bildlektioner från årskurs 7 till 9 på en högstadieskola. I och med att det är en och samma lärare finns det stora likheter mellan lektionerna men också en del olikheter. Det vi kunde se i resultatet var att datorn var ett återkommande verktyg och stöd på flertalet olika sätt, både som verktyg i arbetet och som trygghet vid svårigheter. Vi diskuterar även relationen mellan lärarens och elevernas olika relationer till digitaliseringen, där vi kan se att eleverna tar med sig den digitaliserade världen till lektionerna på diverse olika sätt, medan läraren inte uppmärksammar den i någon vidare utsträckning. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar för att få vårdnadshavare delaktiga. Vidare undersöks vilka svårigheter och möjligheter som finns i detta. Denna kvalitativa studie har semistrukturerad intervju som metod där tre olika förskollärare är respondenter. Resultatet visar att en positiv relation är ett tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga. Genom en ömsesidig relation med växelverkan och dialog blir vårdnadshavaren erkänd och får en chans att kommunicera med förskolläraren om sitt barn och verksamheten.

Alla barn har rätt till att kunna kommunicera med sin omgivning. För de barn som inte har det verbala språket kan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation vara en möjlig metod att använda. På så vis underlättas kommunikationen och minskar frustationen. Syftet med undersökningen är att undersöka förskolornas förutsättningar samt pedagogers syn på TAKK och hur det används som metod i förskolans verksamhet. Jag har också ett intresse av att få pedagogernas syn på fördelar samt nackdelar med TAKK. Jag använder mig av en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomförs. Intervjuerna omfattar fyra pedagoger och en resurs från tre olika förskolor i tre olika kommuner. Genom denna intervjustudien har jag sökt svar på följande tre frågor: Vilka olika förutsättningar finns det för TAKK i förskolan? Hur arbetar pedagoger med TAKK i förskolans verksamhet? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna i användandet av TAKK? Intervjupersoner har valts utifrån deras erfarenheter samt kompetens inom TAKK. Min studie har visat att pedagogerna arbetar på olika sätt samt att de har olika erfarenheter av TAKK. En del pedagoger arbetar med TAKK under hela dagen och en del arbetar med det vid vissa situationer och övergångar. Det beror på hur stort behov barnen har av tecken. TAKK används framförallt för att förtydliga det verbala språket samt att barnen kan göra sig förstådda. Utifrån resultatet har jag förstått att TAKK lett till fler möjligheter än hinder. Sammanfattningsvis är TAKK gynnsamt för alla barn, både de som har kommunikationssvårigheter och en normal utvecklad språkutveckling. Vilket både forskning och litteratur visar på. Däremot finns det inte lika mycket forskning om TAKK för barn med normal språkutveckling som det finns för barn med kommunikationssvårigheter.

I denna studie är syftet att undersöka hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i religionskunskap. Studien syftar även till att undersöka hur teori och praktik tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen utifrån det centrala innehållet. För att besvara forskningsfrågorna har sju intervjuer från två olika skolor analyserats. Det teoretiska perspektivet pragmatismen har varit utgångspunkt i studien. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de fyra avsnitten i det centrala innehållet i religionskunskap 1–3. I undervisningen använder lärare både teori och praktik där dessa två metoder samspelar. Studien ledde fram till två slutsatser. Lärarna förhåller sig oftast till de två första rubrikerna Att leva tillsammans och Att leva i närområdet från det centrala innehållet vilket framstod som enklast. Lärarna ansåg att teori och praktik i undervisningen är gynnande för elevers kunskapsutveckling.

Abstract With the introduction of the teaching plan Lpo94 and the others, many of the rules that restricted the teacher to just a few didactical methods disappeared. The former strict ruling system changed to a more free goal-oriented system. That and the fact that the governmental ruled shifted from a top down to a bottom up perspective gave the schools the freedom to choose whatever material and methods they would want, as long as the goals could be attained. This freedom allowed the employment of many new didactical methods. All these new methods had “activity” as their main asset. One such method that followed in this wake is “Shakespeare as a second language”, developed and created by Donya Feuer and Ted Hughes. The main objective with this essay is to introduce this method to the readers as well as introduce it in relation with literature in the field of alternative methods and the teaching and course plans of today. My intention is to let it go through some critical evaluation and see if it fits to be employed as a didactical method in the school of today.

Denna studie är baserad på vetenskaplig litteratur. Studien syftar till att sammanställa hur didaktisk forskning framhåller användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 – 6. Studien är baserad på fyra frågeställningar. De är utformade utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, varför skönlitteratur bör användas och för vem. All forskningslitteratur till denna litteraturstudie har samlats genom olika databaser. Resultatet av forskningen visade att användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena kan ha en positiv inverkan på eleverna. Detta främst för att de utvecklar förståelse för sig själva men även för andra. Dock kan fel val av litteratur leda till motsatt effekt.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Med denna uppsats var vi intresserade av att ta reda på hur lärare ser på användningen av iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor och laborativt material i matematikundervisningen. Vi ville även veta hur ofta och på vilket sätt dessa används samt om det fanns en skillnad i användningen mellan de olika matematiska områdena. Vi valde att göra en enkätstudie där 82 lärare deltog vars svar ligger till grund för vårt arbete. Utifrån denna studie var majoriteten av lärarna positiva till alla didaktiska verktyg men att tillgängligheten och användningen varierade. Interaktiva skrivtavlor fanns tillgänglig hos mindre än hälften av respondenterna medan laborativt material fanns i närmare 100 % av lärarnas klassrum. Datorer och iPads fanns tillgängligt i 70 av respondenternas klassrum och vi fann även att det var en tydlig överrepresentation av iPads. Enkätstudien visade att alla didaktiska verktygen användes för att variera samt individualisera undervisningen. Dock fanns en stor skillnad på lärares användning av iPads, datorer och laborativt material inom matematikundervisningen. iPads och datorer användes för att uppnå ett roligt och lustfyllt lärande medan laborativt material användes för att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematik. Med detta arbete vill vi ge en inblick i hur lågstadielärare använder iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor samt laborativt material i matematikundervisningen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare kan använda sig av äventyrspedagogik för att synliggöra ett naturvetenskapligt fenomen. Fokus kommer ligga på förskollärarens kommunikation gentemot barngruppen, samt hur barnen reagerar på och tar emot det naturvetenskapliga fenomenet. Studien utgår från en kvalitativ ansats. För att uppnå vårt syfte så har vi observerat en barngrupp och en förskollärare på en Naturförskola som arbetar utifrån äventyrspedagogik. Empirin som samlats in har analyserats med hjälp av den didaktiska triangeln, det vill säga att fokus har legat på relationerna mellan förskollärare, innehåll och barn. Resultatet visar att förskolläraren använder sig av en mängd material samt olika uppdrag för att fånga barns intresse inom äventyrspedagogiken och på så vis blir det naturvetenskapliga fenomenet synligt. Vidare diskuteras förskollärarens användning av material och vilken betydelse kommunikationen har för barns lärande.