Abstract Grundverksamhet är ett begrepp som används på förskolor i Sverige. Trots detta verkar det vara ett obeforskat område. Intresset grundar sig i att vi stött på personer inom förskolan som talat om grundverksamhet, men som verkat ge olika betydelse och värderingar till begreppet. Syftet med studien är att undersöka hur begreppet grundverksamhet i förskolan framställs i olika offentliga texter, publicerade på hemsidor knutna till förskolor. Detta resulterade i 110 sidor empiriskt material. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar, inspirerade av en didaktisk karaktär: Vad är grundverksamhet? Hur utförs grundverksamhet? När pågår grundverksamhet? Vem är grundverksamheten till för? En diskursanalytisk ansats har använts för både teori och metod. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att grundverksamhetbegreppets betydelse står i relation till flera olika begrepp. Studien har identifierat flera diskurser som strider om att fastställa olika begrepps innebörder. Resultatet visar att lärandet genom grundverksamhet är kopplat till hårda och mjuka värden. Vidare visar studiens resultat att grundverksamhet som genom undervisningen kräver lärarens roll som antingen mer eller mindre framträdande. I studien framkommer sedan att grundverksamhet i relation till tid framställs som antingen ständigt pågående eller med en bestämd tidsram. Slutligen visar studien att grundverksamhet framställs olika beroende på vilken aktör (barn, vårdnadshavare eller verksamheten) som är prioriterad. Sammantaget påvisar dessa diskurser och spänningsfält grundverksamhet som ett mångfacetterat och komplext begrepp. Nyckelord: Didaktiska frågor, diskursanalys, diskursteori, fackspråk, förskola, grundverksamhet, likvärdighet, lärande, undervisning.

Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka strategiska högläsningsval lärare i årskurs 1–3 gör före, under och efter högläsning. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer har vi fått insikter i hur sju olika lärare planerar och genomför högläsningsundervisning. Vårt resultat visar att lärarna gör flera strategiska val före och under lästillfället. Valen kretsar kring hur högläsningsboken väljs ut och i hur samtal kring boken används som en språkutvecklande aktivitet. Resultaten visar emellertid att lärare prioriterar olika aktiviteter i samband med högläsningen och att tidsbrist kan påverka planeringen. Av de lärare vi har intervjuat använder få strukturerat efterarbete.

This study shows how the burning of the Quran in Malmö and Rinkeby, Stockholm has affected the religion education in upper secondary school. It also prevents how RE teachers works against islamophobia. This study is based through a qualitative method of semi-structed interviews. The five RE teachers who has been interviewed works in upper secondary school that is characterized by multiculturalism. Two of them are from the city of Malmö while the rest are from Stockholm. Four out of five RE Teachers agree about that the burning of Quran has affected their RE. The study has also highlighted how different didactic methods can be used to counter islamophobia. The study shows that the main didactic tool for counteracting islamophobia according to the RE teachers is through discussion. In order to create understanding and acceptance among the students. The study also shows that the RE teachers has a intercultural approach when they teach in class.

Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning. Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv. Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt.  Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning.  Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val.  Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende.  Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur eleverna upplever de valda metoderna utkristalliseras tre begrepp med stort förklaringsvärde: Mellanmänsklighet, förförståelse och digital förstärkning. Undersökningen är explorativ till sin karaktär och materialet är litet. Eör att kunna dra mer långtgående slutsatser krävs fler och mer varierade undersökningar.

Språket är en bärande del för elevens kunskapsutveckling under skoltiden. Det är genom språket vi kommunicerar med andra för att framföra tankar, åsikter och funderingar. I denna studie undersöks hur lärare använder sig av högläsning för att främja elevernas språkutveckling. Detta görs genom att analysera vilken typ av litteratur lärare vanligen väljer som högläsningsbok, vilket syfte läraren har med högläsningen samt på vilket sätt och med vilka strategier högläsningen genomförs. Studiens frågeställning är: Vilka didaktiska utgångspunkter har lärare vid litteraturval och högläsning? Semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. I diskussionsdelen väger vi det insamlade materialet mot tidigare forskning. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv då språket används och utvecklas i samspel med andra människor.  Studien kommer fram till att dialogen med eleverna under högläsning är en viktig del i den språkliga utvecklingen. Utifrån diskussioner kan svåra ord och begrepp förklaras och sättas i andra sammanhang. Diskussionerna utmanar även elevernas kognitiva förmåga då de får sätta sig in i andras situationer eller ta ställning utifrån frågor. Lärare tenderar att välja skönlitterära texter under högläsningen. Den stora variationen av skönlitteratur möjliggör att lärare kan välja böcker så alla elever får lyssna till berättelser som de är intresserade av. Med hjälp av skönlitteraturen kanlärare lyfta situationer som uppstår i klassen eller mellan elever på ett enkelt och anspråkslöst sätt.  För vidare forskning vore det intressant att göra en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att högläsa speciellt utvald sakprosa i berättelseform för att se hur detta påverkar dels lärarnas syn på sakprosa, dels elevernas språkutveckling. Vi föreslår att tillfråga bibliotekarier för att ta fram lämplig litteratur. / Language is a key part of the student's knowledge development during school time. It is through language that we communicate with others to express thoughts, opinions, and reflections. This study examines how teachers use reading aloud to promote students' language development. This is done by analyzing what type of literature teachers usually choose as reading aloud books, what purpose the teacher has with reading aloud and in what way and with what strategies the reading aloud is carried out. The study's question is: What didactic starting points does the teacher have when choosing literature and reading aloud? Semi-structured interviews with ten active primary school teachers form the basis of our empirical data. In the discussion section, we weigh the collected material against previous research. We assume a sociocultural perspective when the language is used and developed in interaction with other people. The research concludes that the dialogue with the students during reading aloud is an important part of language development. Based on discussions, difficult words can be explained and put in different contexts. The discussions also challenge the students' cognitive ability as they get to understand other people's situations or take a stand based on questions. Teachers tend to choose fictional texts while reading aloud. The wide variety of fiction enables the teacher to choose books so all students can hear a story that they are interested in. With the help of fiction, the teacher can highlight situations that arise in the classroom or between students in a simple and unpretentious way. For further research, it would be interesting to do a qualitative study where teachers are given the opportunity to read aloud specially selected non-fiction in narrative form to see how this affects both the teachers view of non-fiction and the students' language development. We suggest consulting librarians who can recommend appropriate literature.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisning i teknik kan bedrivas och utvecklas för att bäst främja teknikintresset hos flickor i årskurs 3–6. Studien ska belysa vilka didaktiska strategier verksamma lärare arbetar med för att främja flickornas teknikintresse och vilket stöd de verksamma lärarna behöver för att kunna bedriva genusmedveten undervisning i syfte att främja flickornas intresse för teknikämnet. Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurs tre upp till årskurs sex från Mellansverige. Resultatet visar att teknikintresset hos flickorna finns i lika hög grad som hos pojkarna men när flickorna blir äldre så tystnar de och tar inte för sig i klassrummet på samma vis som pojkarna. Lärarna introducerar genusmedveten undervisning i teknik genom att presentera betydelsefulla kvinnor inom tekniken och genom att påvisa kvinnor som arbetar inom tekniska yrken av olika slag. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen eftersom lärarna i flera fall känner att de står ensamma och övergivna av organisationen som inte erbjuder kompetensutveckling i ämnet av något slag. Lärarna önskar kompetensutveckling både i genusmedveten undervisning och inom själva teknikämnet så att de kan bygga på sin självkänsla och kompetens för att kunna erbjuda eleverna en fullgod undervisning där alla kan ta del av kunskapen oavsett kön. Det uttrycks också, både i tidigare forskning och genom intervjuerna med informanterna, att fråga är mer komplex än att den bara handlar om pojkar eller flickor, män eller kvinnor. Mycket i studien tyder på att vi måste ned på individnivå för att kunna bedriva en undervisning anpassad för alla elever.

Digitaliseringens framväxt förändrar och påverkar undervisningen i skolorna, vilket även har lett till en förändring i lärares yrkesroll. Läroplanen har modifierats på grund av den digitala teknikens utveckling. I läroplanen (Skolverket 2019) står det skrivet att elever ska kunna skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. Trots att det är ett krav i läroplanen råder det skillnader i huruvida och hur digitala verktyg används i skrivutvecklingen. Skillnaderna grundas i lärares uppfattningar och didaktiska val gällande användning av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med den här studien är att identifiera lärares uppfattningar huruvida, hur och varför digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Studien har riktat sig mot verksamma lärare i årskurs 1–3 som har svarat på ett digitalt frågeformulär med frågor om huruvida, hur och varför de arbetar med digitala verktyg i den tidiga skrivutvecklingen. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att fördelarna med digitala verktyg är: elevernas motivation ökas och att eleverna kan enkelt justera sina texter. Resultatet synliggör även några nackdelar som respondenterna uppfattar med att använda digitala verktyg: bristen på tillgång till digitala verktyg, att tekniken kan strula, elevernas koncentrationsförmåga samt handstil kan påverkas negativt. I resultatet lyfts det även fram olika skrivmetoder som respondenterna använder i sin undervisning där ASL är den metod som understryks av majoriteten av lärarna. Studien präglas av det sociokulturella perspektivet där det sociala samspelet är i fokus.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur och på vilka sätt elevers motivation påverkas beroende på vilken metod för skrivande som lärare väljer. Studien undersöker även vilka didaktiska val lärare gör för att främja elevernas skrivutveckling i svenska. Avsikten i studien är att fokusera på lärarna och deras uppfattningar om metod vid skrivande vilket också framhäver elevers uppfattningar genom ett lärarperspektiv. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i grundskolan, på skolor i södra Sverige. Det inkomna materialet är analyserat med stöd av motivationsteorierna Self determination theory (Deci och Ryan, 1985) och Self efficacy theory (Bandura, 1997) samt det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Säljö (2015), där modellen om Vygotskyjs proximalzonsteori använts. I resultatet framkommer hur didaktiska val möjliggör elevers skrivutveckling och hur elevers motivation påverkas. Resultatet kan ses som ett stöd till att förstå hur didaktiska val påverkar elevers motivation och skrivutveckling, men det bör inte ses som att en metod kan utesluta den andra. Digitalt skrivande hjälper eleverna att få en ökad textmängd, en tydligare text och ger ett energisnålare skrivande. Att skriva digitalt kan även underlätta för elever som har svårt för motoriken eller har ett motstånd till att börja skriva. Vid handskrift utvecklas elevernas stavningsförmåga mer grundligt, enligt lärarna. Handskrift minskar även digitala störningar som kan förekomma och finmotoriken stärks. Majoriteten av skrivandet, till exempel längre texter, sker enligt lärarna digitalt och instruerande texter är mer förekommande genom handskrift. När eleverna skriver digitalt upplever de en större frihet och det underlättar för läraren när allt material är samlat på en digital enhet. Gemensamt för alla respondenters uppfattningar var att samtliga menar att motivationen ökar hos eleverna när de skriver på digitala verktyg.