Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka den forskning som finns kring högläsning och dess betydelse för elevers litteracitetsutveckling i årskurs F-3. I kunskapsöversikten presenteras en sammanställning av forskningsområdet kring lärares högläsning i klassrummet. Översikten tar sin utgångspunkt i tre frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen kring högläsning som metod i undervisningen? Vilken betydelse har valet av litteratur för lågstadieelevers litteracitet? Vilka didaktiska metoder lyfter forskningen som framgångsrika för att utveckla lågstadieelevers litteracitet i samband med högläsning och hur påverkar högläsningen elevernas litteracitet? För att besvara frågeställningarna har vi valt tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna är systematiskt framtagna genom två olika databaser och kartlagda utifrån land, årtal, urval, metod och resultat. Majoriteten av studierna har genomförts i USA men även studier från Turkiet, Italien och Norge har inkluderats. Övervägande har studierna haft en kvantitativ ansats, men ett fåtal studier har haft en kvalitativ ansats eller en kombination av båda. Genom kartläggningen identifierades en begränsad tillgång på relevant och ny forskning med publiceringsår efter 2012. I resultatet framkommer det att högläsning är ett effektivt sätt att utveckla elevers litteracitet. Med planering och förberedelse blir högläsningen mer undervisning och mindre utfyllnad mellan aktiviteter. Lärare måste betänka sina val av litteratur och läsa mer sakprosa, mer nyutkommen litteratur och litteratur med mer mångfald och olikheter. Dessutom visar forskningen att elever behöver samtala om det de lyssnar till eller läser. Lärare måste i sin tur stötta eleverna i hur de ska använda olika strategier för att förstå innehållet i texten, hur de ska analysera och göra inferenser. Högläsningen är viktig för att träna de kognitiva förmågor som används vid litteracitetsutveckling såväl som vid annat lärande i skolan. Högläsning är en betydelsefull del av undervisningen. Lärare som högläser bidrar till att kompensera för elevers olika förutsättningar genom att ge alla elever möjlighet att ta del av ett utökat kulturellt kapital, oavsett hemförhållanden, socioekonomisk bakgrund och läsförmåga.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.

No description available.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej.Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a. beroende på kollegor med mer yrkeserfarenhet och en läroboksstyrd undervisning. Men vissa har blivit positivt påverkade till att använda sig av matematikdidaktiken bl.a. av rektorer som har förmåga att ta vara på deras kompetens och äldre kollegor som vidareutbildat sig. Ibland väljs vissa delar bort t.ex. att tillverka sitt eget material och som orsak anger informanterna att skolorna inte har tid eller ekonomi till detta.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.

Den här uppsatsen undersöker vilka didaktiska verktyg lärare i enskild gitarrundervisning på kulturskolan använder sig av. Tidigare forskning visar att elevinflytande, motivation och pedagogen som förebild är viktiga aspekter i instrumentalundervisning. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från en didaktisk relationsmodell, och det är utifrån den modellen som observation- och intervjuguide utformats. Metoden som använts för att samla in data har varit dels observationer, dels semistrukturerade intervjuer av tre gitarrlärare som arbetar på kulturskola. Resultatet visar på att det finns olika didaktiska verktyg som gitarrlärarna använder, men det dominerande är att lärarna förevisar det eleverna därefter ska spela på det egna instrumentet och att eleverna imiterar läraren. Resultatet visar också att aspekter som planering, innehåll, elev- och lärarförutsättningar, ramverk, motivation, mål och utvärdering är en del i arbetet med gitarrundervisning och relaterar till didaktiken.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar kring anledningar till attelever får matematikångest och hur det kan hanteras, det vill säga vilka pedagogiska insatser och arbetsmetoder lärarna använder sig av för att arbeta med elever som har matematikångest. För att besvara studiens forskningsfrågor valdes en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar olika faktorer som gör att elever får matematikångest och hur dessa kan motverkas. En faktor som kan påverka är lärare och vårdnadshavares attityder till matematik. Lärares kompetenser för att planera och genomföra undervisning ses även som en faktor. Slutsatsen är att det finns olika orsaker till att elever får matematikångest, exempelvis lärares och vårdnadshavares attityder till matematik eller val av arbetsmetoder för matematikundervisningen. Studiens visar att det finns arbetssätt och insatser som kan motverka detta, exempelvis laborativt material eller intensivundervisning.

Det är förskollärares yttersta ansvar att med utgångspunkt från förskolans läroplans angivelserdidaktiskt planera och utforma förskolans undervisning med hänsyn till varje barnsindividuella behov. Denna studie syftar till att undersöka förskollärares didaktiskaförhållningssätt vid tillämpning av bildstöd samt dess uppfattningar om bildstöd. Syftetbesvaras utifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare bildstöd som ettfenomen i förskolan? På vilket sätt tar förskollärare hänsyn till de didaktiska frågorna vidtillämpning av bildstöd i förskolans verksamhet? I studien har en fenomenografiskmetodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare förinsamling av empiri. I resultatet synliggörs förskollärares variationer i relation till dessuppfattningar och tillämpning av bildstöd. Studien visar att förskollärare har varierandeuppfattningar och tar hänsyn till de didaktiska frågorna i olika utsträckning, samt attförskollärares uppfattningar om bildstöd som ett fenomen påverkar dess didaktiskaförhållningssätt och val vid tillämpningen av bildstöd. Studiens resultat kan bidra till attförskollärare ges ökad medvetenhet om hur dess agerande och personliga uppfattningarpåverkar tillämpningen av bildstöd och tolkning av läroplanens undervisningsinnehåll

Bildämnet och problematiken ADHD En studie om didaktiska strategier i bildämnet i relation till gymnasieelever med problematiken ADHD The art subject and the diagnosis ADHD A study about didactic strategies in the art subject with reference to high school students with the diagnosis ADHD  Författare: Marlene Berglund - Nilsson Antal sidor: 28 sidor Studiens syfte är att undersöka bildlärares uppfattningar om didaktiska strategier i sin undervisning, som främjar lärandet hos gymnasieelever med problematiken ADHD. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv eftersom studiens syfte är att förstå, tolka och skapa ett meningsinnehåll. Studiens frågeställningar besvarades med en kvalitativ analys, i form av semi-strukturerade intervjuer med en bildlärare och en fotolärare. Bearbetningen av data utfördes med hjälp av en tematisk analys, kategorierna av teman analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna för studien, och i relation till tidigare forskning och tydliggörande pedagogik. Resultatet vad det gäller att skapa goda undervisningssituationer genom kommunikation och interaktion med eleverna, har tolkats utifrån ett relationellt perspektiv. När det gäller didaktiska strategier och anpassningar i undervisningen som utgår från elevernas behov och förutsättningar, ses resultatet i ljuset av det punktuella perspektivet. Begreppet tydliggörande pedagogik används för att beskriva ett förtydligande av instruktioner och visuella stöd i undervisningen. Det finns en komplexitet när det gäller behovet av anpassningar i relation till elever med problematiken ADHD, vilket gör att behovet kan variera, och ibland finns det inget behov av det. Resultatet visade att didaktiska strategier som exempelvis tydliggörande pedagogik och goda relationer mellan läraren och eleverna, främjar lärandet för gymnasieelever med problematiken ADHD, och att det även påverkar graden av problematiken ADHD.  Nyckelord: Didaktiska strategier, bildundervisning, gymnasieelever, ADHD

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.