I denna studie undersöks pedagogers olika uppfattningar om dokumentation i digital form i förskolan. Den frågeställning som studien avser att besvara är vilka uppfattningar pedagoger har om InfoMentor som digitalt verktyg för dokumentation. I studien har nio intervjuer genomförts med pedagoger i förskolor i två olika kommuner. Empirin analyserades med tematisk analys och didaktisk teorin med vad, hur och varför-frågorna. Resultatet visar att pedagogerna ofta hänvisar till dokumentation som en form av kommunikation med vårdnadshavarna och att den ger dem möjlighet att se barnens lärande i sin helhet. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheten, vilket märks när vårdnadshavarna ger ett snabbt svar i InfoMentors blogg på vad deras barn upplever. I intervjuerna uppfattar pedagoger dokumentationsarbetet som tidskrävande men nödvändig eftersom de kan se barnens framsteg i undervisningen. Dokumentationen kopplas till förskolans kvalitet. I slutsatsen lyftes det fram att pedagogerna upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt eftersom deras systematiska arbete underlättas av att kunna dokumentera genom till exempel surfplattan eller mobilen. Samtidigt finns en del utmaningar bland annat brist på digital kunskap och kompetens. Slutligen lyftes det fram att digitalisering och digitala dokumentationsverktyg är en del av förskolans vardag och påverkar både administrativt men också i arbetet med barnen och deras vårdnadshavare.

Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare i fritidshem på en skola fick berätta om sin upplevelse och tolkning av digital kompetens. Syftet med studien var att undersöka fritidshemslärarnas perspektiv på begreppet digital kompetens samt deras resonemang kring arbetet med ett digitaliserat fritidshem och de möjligheter och utmaningar som tillkommer med det arbetet. För att kunna analysera fritidshemslärarnas utsagor grundar vi studien i fenomenologi samt TPACK modellen (Technological Pedagogical Content Knowledge) för att sätta deras utsagor i ett ramverk för analys. Utifrån lärarnas upplevelser har vi genom TPACK kunnat analysera att lärarna besitter kunskap om hur de ska bedriva en digital verksamhet. Vi har däremot hittat att intresse och motivation ligger till grund för hur mycket lärarna använder digitala verktyg i verksamheten. Lärarna visade sig vara positivt inställda till användningen av digitala verktyg i undervisningen däremot har även kritiska aspekter visat sig tydliga hos lärarna där de ser att eleverna har andra behov. Utifrån lärarnas utsagor om utmaningar och möjligheter har vi kunnat identifiera andra yttre faktorer som påverkar upplägget i verksamheten som riktlinjer och samhället.

Denna studie undersöker e-handelns påverkan på organisering av arbete och digital kompetens inom detaljhandeln. Studien tar upp även att e-handeln är ett relativt nytt koncept som har förändrat de traditionella former av ekonomiska aktiviteter inom detaljhandeln. Genom litteraturbaserad metod och intervjuer har det teoretiska ramverket kunnat skrivas samt det empiriska materialet har samlats in. I studien läggs det fokus på utmaningarna som företag kan möta vid implementering av e-handel och undersöker hur arbetsorganisering och digital kompetens påverkas av denna förändring.Däremot har det varit en begränsad forskning kring de specifika utmaningar och konsekvenser som e-handeln medför inom detaljhandeln, kopplat till organisering av arbete och digital kompetens.  Resultatet i fallstudien var att införandet av e-handel inom detaljhandel lett till betydande organisationsförändringar. Fallstudiens resultat visar att företagets investering i digital kompetens har haft positiva effekter på effektiviteten i företaget samt förmågan att nå en bredare kundgrupp. Studien konstaterar att e-handeln har haft en betydande påverkan på organiseringen av arbete och  har lett till ökad digital kompetens i företaget inom detaljhandel. För att möta kundernas behov har företagen behövt anpassa sitt sätt att arbete och göra investeringar i digital kompetens för att dra nytta av e-handel. Genom att analysera specifika åtgärder som företag inom detaljhandelsbranschen har vidtagit för att anpassa sig till e-handeln ger studien en omfattande bild av hur företagen har hanterat denna förändring. Sammanfattningsvis betonar studien betydelsen av den digitala kompetensen i införandet av e-handel. Genom att kombinera teoretiskt ramverk och empiriskt material ger studien en helhetsbild av e-handelns påverkan på organiseringen av arbete inom detaljhandel.

Idag är det vanligt med digitala verktyg i förskolan för att barnen ska få möjligheterna att lära sig om digital kompetens, men det finns också en oro att det digitala ska ta över de yngre barnens liv (Nylander, 2019). Bruce och Riddersporre (2019) beskriver hur barn på ett avslappnat sätt förhåller sig till digitala verktyg och inte känner något obehag eller oro över att testa sig fram i olika undervisningssituationer. Den digitala kompetensen som finns i förskolan grundar sig inte bara på digitala verktyg, utan det handlar också om pedagogernas sätt att resonera kritiskt beskriver Forsling (2020, s.59). Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares tolkningar av digital kompetens och hur de upplever kompetensutvecklingen inom området utifrån de krav som ställs på förskollärare idag. Frågeställningarna som utformades till vår studie var; hur förskollärarna tolkar läroplansmålet “Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för en digitalisering de möter i vardagen” (Skolverket 2018, s.9), vilka för och/eller nackdelar upplever förskollärarna i användandet av digitala verktyg och hur förskollärarnas möjligheter ser ut när det gäller fortbildning inom digitala verktyg. Studien har utgått från en kvalitativ metod med enkät som datainsamlingsmetod. Vi skickade ut tretton digitala enkäter till förskollärare och fick tillbaka fem besvarade. I analysprocessen utgick vi från tre huvudkategorier; styrdokument, arbetssätt och kompetensutveckling. Resultatet visar att förskollärarna önskar kontinuerlig fortbildning inom digitala verktyg. De ansåg att tillgängligheten för barnen att kunna använda digitala verktyg är värdefullt där de digitala verktygen får ingå i leken och blandas mellan analogt och digitalt. Förskollärarna tolkade läroplansmålet att barnen ska få med sig digitala erfarenheter som gynnar deras framtida lärande och utveckling. Vi resonerar att en fördel för flera förskolor hade varit att införskaffa sig verksamhetsplaner och få kontinuerliga workshops eller föreläsningar för att på så vis främja digitaliseringen i förskolan samt göra undervisningen likvärdig på alla förskolor för att uppnå läroplanens intentioner.

Syftet med studien är att undersöka sex engelsklärares attityder till användning av digitala verktyg i undervisning i grundskolan, samt vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen. Dessutom undersöks hur arbetet med digitalisering går till i grundskolan inom ämnet engelska. Metod: En granskning har gjorts av den litteratur som diskuterar digitalisering inom ämnet engelska. Dessutom granskas vilka krav och kompetenser som ställs på grundskolan från styrdokument och beslutsfattare angående digitalisering inom engelskundervisnings området. Därefter har jag gjort en kvalitativ undersökning av sex engelsklärare på grundskolan genom semistrukturerade intervjuer med dem. De intervjuade lärarna är verksamma på olika kommunala skolor i tre olika städer. Intervjuerna bestod av ostrukturerade öppna frågor. Resultatet visade att lärarna som har fått sitt examensbevis under de senaste två decennierna, år 2000 och efter, i större utsträckning använder digitala verktyg i undervisningen än de som har fått sitt examensbevis samt arbetat som lärare flera år före 2000. Den nyanställda läraren har även en starkare självbild gällande sina egna kunskaper om digitala verktyg och tenderar därför att använda dessa mer i engelskundervisningen, både när det gäller att lära olika färdigheter samt i variationen av användandet utav olika verktyg (projektor, dator, mobiltelefoner, Ipads), medan de andra lärarna i mindre utsträckning använder av dessa, och oftast då bara dator. Det pågår således diskussioner om digitalisering i engelskundervisningen på olika skolnivå och samhälleliga nivåer. Fördelarna och de höga förväntningarna ställs mot utmaningar. Vidare forskning kan bidra till att få bättre koll på hur läget ser ut i dagens undervisning.

This thesis explores the use of Information and Communication Technology (ICT) in English teaching in Swedish secondary and upper secondary school. The results highlight how teachers utilize these tools to enhance administrative efficency, meet student expectations, and support inclusivity. Additionally, the studiy investigates the factors influencing teachers' use of ICT, which include organization, administration, availability of resources, student-related factors, and person attitudes towards technology. Based on qualitative interviews analyzed through UNESCO:s ICT Competency Framework and the Frame Factor Theory, findings indicate that while ICT facilitates everyday teaching tasks and adresses digital expectations of students, it also raises concerns about potential skill loss. Furthermore, factors such as inadequate professional training and limited access to technological infrastructure impact the extent and effectiveness of ICT use in teaching.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares attityd till digitala verktyg genom att besvara följande frågeställningar:   1. Hur ser de tillfrågade lärarnas känslor ut kring digitala verktyg i undervisningen? 2. Hur upplever de tillfrågade lärarna sin kompetens gällande digitala verktyg? 3.På vilka sätt använder de tillfrågade lärarna sig av digitala verktyg i undervisningen?   Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där totalt sex lågstadielärare deltog och fick besvara frågor om sina känslor, kompetens och användning av digitala verktyg. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som baserades på studiens teoretiska utgångspunkt trekomponentsmodellen med de centrala begreppen affektion, kognition och beteende. Insamlandet av data analyserades därefter tematiskt för att finna likheter, skillnader och repetitioner i lärarnas svar.  Resultaten visade en variation i vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot digitala verktyg. Både den affektiva och den kognitiva komponenten spelar in och avspeglar användandet av digitala verktyg. Faktorer som påverkar är bland annat lärarnas positiva/negativa känslor, intresse, upplevda kompetens samt tillgången av digitala verktyg. Bland annat visade resultaten att lärarna eventuellt inte har den kompetens som behövs för undervisningen och att mer fortbildning behövs.  Studiens slutsats visade att lärares attityd till digitala verktyg är en personlig sammansättning av trekomponentsmodellens tre byggstenar: affektion, kognition samt beteende.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar och använder digitala verktyg i förskolan kopplat till undervisning. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Studien analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv samt bioekologisk systemteori. I vårt resultat framkom det att förskollärarna anser att det behövs mer utbildning och vägledning i hur digitala verktyg i förskolan ska användas samt att det är något som kommer att behövas då det är en stor del i barnensframtid. Studiens slutsats är att det behövs bättre riktlinjer och tydligare arbetssätt för förskollärare i sin yrkesprofession att använda digitala verktyg i undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om fenomenet digital teknik och dess betydelse i förskolan. Detta görs genom att försöka ta reda på vilket sätt förskollärare beskriver att digital teknik används med barnen på deras respektive förskolor och hur de resonerar kring begreppet digital kompetens. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografiskt inspirerad ansats, där vi urskilt förskollärarnas olika uppfattningar som presenteras i form av kategorier. Resultatet visar att den digitala tekniken är etablerad och har en betydelse i förskolan men att det finns en viss osäkerhet kring denbland förskollärarna samt ett behov att försvara användningen av den. Det framkom även en uppfattning om att digital teknik alltid måste ha ett lärandesyfte. Studiens slutsats är att digital teknik underlättade i verksamheten och i undervisningen men att det behövs en större förståelse för begreppet digital kompetens och vad detta kan innebära i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data, vilket möjliggör en djupare förståelse för lärarnas perspektiv och upplevelser. Urvalet av lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval och omfattade tio lärare som aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Dessa lärare valdes för att de representerar en bredd av erfarenheter och bakgrunder, vilket bidrar till en mångfacetterad bild av hur digitala verktyg integreras och upplevs i olika undervisningssituationer.  Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg på olika sätt för att förbättra lärandet, både genom att ge stöd i klassrummet och genom att möjliggöra fjärrundervisning. Dessa verktyg erbjuder många möjligheter, såsom att öka interaktiviteten och anpassa undervisningen efter individuella behov. Dock identifierades flera utmaningar i användningen av digitala verktyg. Lärare stöter ofta på tekniska problem och bristande digital kompetens, vilket kan hindra effektiv användning. Dessutom upplever många att de inte har tillräcklig tid för att utveckla sina färdigheter inom digital pedagogik. Slutligen kan användningen av digitala verktyg vara särskilt svårt för elever som inte använder det latinska alfabetet, vilket ställer ytterligare krav på lärarnas anpassningsförmåga.