Skolverket har som ett mål att skolan skall forma digitalt kompetenta elever. Det innebär atteleverna ska lära sig behärska entreprenörskap, kreativitet samt förmåga att förstå hurdigitaliseringens påverkan på samhället (Skolverket, 2020). För att uppnå detta krävs det attlärarna har tillgång till digitala verktyg men även en didaktisk plan för att lära ut digitalkompetens. Syftet med denna kunskapsöversikt är att granska aktuell forskning om läraresdigitala kompetens. Utifrån ovan formulerade syfte har följande forskningsfråga skapats: hur tarlärares digitala kompetens sig uttryck didaktiskt. För att analysera den data som ligger till grundför vår kunskapsöversikt så har vi använt oss utav en tematisk analysmetod. Efter en bredsökning efter granskade vetenskapliga artiklar valdes nio stycken ut. Kunskapsöversikten rymmerartiklar om hur utbildning kan utformas och hur skolledare ska agera för att uppnå en skola somär digitalt kompetent. Det finns en hel del forskning att tillgå om hur skolor och lärare generelltkan bli mer digitalt kompetenta. Resultatet visar att elever och lärare har god tillgång till digitalaverktyg, men att de inte alltid används på ett som gynnar lärandet rent didaktiskt. Samarbete ochen öppenhet för förändring på skolan är något som är viktigt för att uppnå en digital kompetentskola och något som flera artiklar lyfter. Lärare (oavsett ämne) är generellt osäkra på hur de skaimplementera digitala verktyg i sin didaktik och ämnet som studeras. Slutsatsen är att en del lärareinte ser eleven för all teknik. En lärare måste lägga fokus på elevens lärande och didaktiken - inte på de digitala verktygen som ofta adderas utan att den didaktiska frågan varför har ett svar.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskningen säger kring tillämpandet av digitala verktyg i de samhällsorienterande ämnena F-3, vilken verkan de digitala verktygen för med sig i SO-undervisningen för både lärare och elever samt hur man som lärare kan använda det på ett givande sätt. I olika databaser har vi har funnit relevant forskning i form av artiklar, avhandlingar och böcker. Med hjälp av den forskning vi funnit har det belyst olika perspektiv, bland annat för-och nackdelar med digitala verktyg. Forskningen visar att arbetet med digitala verktyg i SO-undervisningen främjar alla elever oavsett behov och stärker lärandet. Ett annat perspektiv som forskningen lyft fram är den digitala kompetensens betydelse för lärare i deras profession och hur den påverkar undervisningen, både utifrån lärar- och elevperspektiv. Forskningen visar att däremot ställer tillämpningen av digitala verktyg stora krav på lärare vilket innebär att de bör besitta datorkunskaper i en viss mån. Något som framkommit i kunskapsöversikten är också att kravet inte endast ställs på läraren, utan även på skolans ledning och organisation. Med detta som utgångspunkt hoppas vi på att i vår framtida lärarprofession kunna arbeta med digitala verktyg i undervisningen på ett kritiskt och genomtänkt sätt.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur teknik- och NO-lärare på en skola arbetar med digitalisering och om de ändrat sitt arbetssätt utifrån förändringarna i styrdokumenten. Syftet är också att undersöka lärarnas uppfattning om digitalisering och digital kompetens. Fem lärare på en skola intervjuades för att besvara frågeställningarna. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna hade en positiv uppfattning om digitalisering men att det fanns hinder i form av exempelvis tidsbrist som gjorde att inga större förändringar skett i deras arbetssätt. Då resultaten är svåra att generalisera behövs det göras mer forskning inom området.

Sveriges regering presenterade 2017 en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, där målet är att Sverige ska bli det främsta landet i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Tillgången till pedagogiskt samt tekniskt stöd har visat sig variera kraftigt och det finns fortfarande en osäkerhet kring den digitala kompetensen och hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Denna studie har syftat till att undersöka hur skolor bedriver sitt digitaliseringsarbete i relation till den nationella digitaliseringsstrategin samt vilka utmaningar och möjligheter som finns med det. Detta har genomförts utifrån digitaliseringsledares perspektiv. Inriktning har varit på digitaliseringsstrategins två första fokusområden. Det har sedan tidigare genomförts kvantitativa undersökningar utifrån elevers, pedagogers och skolledares perspektiv, men digitaliseringsledares perspektiv har inte undersökts. Digitaliseringsledaren är en viktig roll som har en stor betydelse för integrationen av digitala verktyg inom skolväsendet för pedagoger. Därav har denna studie utgått från digitaliseringsledares perspektiv. Detta för att bidra till en mer komplett förståelse för arbetet av skolans digitalisering. Kvalitativa intervjuer med digitaliseringsledare har genomförts för att skapa en mer djupgående förståelse inom området. I resultatet presenteras digitaliseringsarbetet på två nivåer: organisatorisk samt individnivå. På en organisatorisk nivå är digitaliseringsstrategin välkänd, men används inte överallt. Skolledaren visar sig även spela en stor roll, då de ansvarar för att rätt förutsättningar finns ute i skolverksamheterna. Detta, tillsammans med olika resurstillgångar kan skapa problem för den önskvärda likvärdigheten av skolan. På individnivå bedrivs digitaliseringsarbetet genom digitala arbetsgrupper för att sprida kunskaper ute i skolverksamheterna. Utmaningar för digitaliseringsarbetet är bristen på ekonomiska förutsättningar samt avsatt tid för digital kompetensutveckling. Möjligheter är att vissa skolverksamheter ser digitaliseringsarbetet som en naturlig del i sin budgetering. Detta, tillsammans med pedagogers alltmer positiva attityder gällande användning av digitala verktyg, är ett steg i rätt riktning för skolans digitalisering.

Inledning I den här studien har vi fokus på eventuella förändringar som den nya läroplanen (Lpfö18, 2018) haft på förskollärares arbete med digitalisering och digitala verktyg. Digitalisering och digitala verktyg är viktigt att arbeta med i förskolan för att ge barnen en förberedelse inför ett allt mer digitaliserat samhälle. I denna studie belyser vi förskollärares perspektiv kring digitaliseringsuppdraget i förskolans verksamhet och vad som behövs för att implementera det. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förstärkta digitaliseringsuppdraget i förskolans nya läroplan förändrat förskollärares arbete med digitala verktyg på de förskolor som vi studerat inom ramen för studien. Metod Studien är genomförd med metoden kvalitativ datainsamling. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare på två förskolor i olika kommuner i västra Sverige Resultat I resultatet av de semistrukturerade intervjuerna kunde vi notera att respondenterna har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Samtliga respondenter beskriver att de använder sig av digitala verktyg tillsammans med barnen. Samtliga respondenter anser också att digital kompetens till stor del handlar om källkritik och hur man hanterar olika digitala verktyg. Majoriteten av respondenterna uttrycker en önskan om mer tid för planering av de digitala verktygen i förskoleverksamheten. I resultatet visas även att respondenterna inte upplever någon större förändring i arbetet med digitala verktyg i relation till den nya läroplanen utan menar att förändringen redan har skett i samhället

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på digitaliseringen i svenskämnet iförhållande till revideringen av ämnesplanen från Skolverket och annan litteratur.Frågeställningarna som ska besvaras är tre och lyder: Hur använder tio svensklärare digitalaverktyg i undervisningen? Hur påverkas tio lärares pedagogiska roll av den nya revideringen iämnesplanen för ämnet svenska på gymnasiet? På vilket sätt anser lärare att elever påverkasav digitaliseringen i klassrummet. Resultatet visar att några lärare använder dator som ettkomplement till undervisningen och andra använder den mindre. Några lärare är positiva tilldigitala verktyg för att de ser en utveckling i hur eleverna skriver och resten av deltagarnatyckte att det var ett störningsmoment.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna i ett livslångt lärande, enligt Europa kommissionen och Sveriges regering. Den här rapporten undersöker hur lärare själva definierar digital kompetens, hur de utvecklar sin egen digitala kompetens och hur information och kommunikationsteknik (IKT) används inom matematikundervisningen i grundskolan. Data har inhämtats dels kvantitativt genom enkät samt kvalitativt genom intervjuer. Databearbetning och analys av enkät och intervjuer har gjorts kvalitativt genom Grounded theory med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet digital kompetens ses främst som en teknisk förmåga och en förmåga att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. För utveckling av sin egna digitala kompetens krävs ett personligt intresse, fortbildning och rätt utrustning. Syften till användning av IKT i matematikundervisningen är främst för att motivera eleverna på ett lustfyllt sätt och för att individualisera undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver definiera begreppet digital kompetens och medvetandegöra vad det innebär att vara digitalt kompetent.

I föreliggande uppsats kommer läsaren att möta en undersökning om hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens under coronapandemin. Detta görs utifrån tre utgångspunkter. För det första har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin digitala kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. För det andra har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattat målsättningar relaterade till digitalisering och samhällskunskap. För det tredje har det undersökts hur samhällskunskapslärare uppfattar sin kompetens att använda digitala metoder i sin undervisning.    Metoden som har använts i uppsatsen för att besvara forskningsfrågorna är kvalitativa intervjuer med fem lärare i samhällskunskap. Samtliga lärare undervisar i samhällskunskap mot grundskolans senare år.    Resultatet av undersökningen visar att samhällskunskapslärarna uppskattar sin digitala kompetens som ganska god eller medelmåttig förutom när det handlar om programmering. På området programmering uppfattade samhällskunskapslärarna att de hade en dålig kompetens. Vidare visade resultatet att samhällskunskapslärarnas tillämpning av digitaliseringen som ett innehåll i undervisning var varierande. Det visade sig också att en effekt av coronapandemin är att samhällskunskapslärarna uppfattar att deras digitala kompetens har blivit bättre. / This essay includes a study of how teachers in social studies in Swedish schools rate their digital competence during the corona pandemic. This is done based on three perspectives. First, it has been studied how teachers in social studies perceive their digital competence to treat digitization as a content in teaching. Second, it has been studied how teachers in social studies perceived perceptions related to digitalisation and social studies. Thirdly, it has been investigated how social studies teachers perceive their competence to use digital methods in their teaching.   The method that has been used in the essay to answer the research questions is qualitative interviews with five teachers in social studies. All teachers teach social studies towards the later years of compulsory school.    The results of the survey show that teachers in social studies grade their digital competence as quite good or mediocre except when it comes to programming. In the field of programming, teachers in social studies perceived that they had poor skills. Furthermore, the results showed that the teachers in social studies use digitalisation as a content in teaching in varied forms. Also, one effect of the corona pandemic is that teachers in social studies perceive that their digital skills have improved.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas användande av digital teknik i förskolans undervisning samt deras uppfattningar om och beskrivningar av digitala verktyg. De frågeställningar som studien utgått ifrån är vad innebär digital kompetens för förskollärarna, hur använder förskollärarna digitala verktyg i sin undervisning samt vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärarna med digitala verktyg?  Till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för studiens datainsamling. Förskollärarna valdes utifrån ett kriteriebaserat urval där kriterierna om legitimerade förskollärare som arbetar inom olika delar i en kommun i Västra Götaland skulle uppfyllas.  Studiens analys har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som samspel, situerade, mediering och den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att förskollärarna har god tillgång till digitala verktyg och ett intresse att vilja arbeta med digital teknik. Behovet av kompetensutveckling efterfrågas av samtliga förskollärare för att känna trygghet i undervisningen om och med digitala verktyg. Förskollärarna är i behov av en adekvat digital kompetens som följer samhällets digitala utveckling.