• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 435
  • 4
  • Tagged with
  • 439
  • 439
  • 236
  • 201
  • 136
  • 118
  • 116
  • 107
  • 78
  • 74
  • 69
  • 64
  • 63
  • 61
  • 61
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Surfplattan i förskolan : Användandet och kompetensen i tre förskoleområden i södra Småland

Ivandius, Madelene, Qvist Svensson, Magdalena January 2015 (has links)
No description available.
52

Digital kompetens, från osäkerhet till förtrogenhet: En studie av lärares kunskaper och svårigheter i arbetet med interaktiva skrivtavlor i grundskolans senare år / Digital literacy, from insecurity to familiarity: A study of teachers' skills and difficulties in working with interactive whiteboards in secondary school

Arwidsson, Anna-Karin January 2014 (has links)
Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.
53

Lärplattan som ett pedagogiskt redskap : En kvantitativ studie om pedagogers syn på lärplattans pedgogiska roll i förskolans verksamhet

Sand, Johanna, Abrahamsson, Elinor January 2015 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken omfattning och hur lärplattan betraktas som ett pedagogiskt redskap i förskolans verksamhet. I takt med framväxten av lärplattor i förskolans verksamhet ställs ökade krav på digital kompetens hos pedagogerna i förskolan gällande exempelvis hur lärplattorna kan användas i ett didaktiskt syfte och bli ett pedagogiskt redskap. Studien bygger på en enkätundersökning där lärcoacher och andra pedagoger som aktivt arbetar med IKT i förskolan har deltagit. Studiens resultat visade följaktligen att pedagogers förhållningssätt är av betydelse då lärplattan används samt att lärplattan ses som ett mångsidigt redskap som underlättar många situationer i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet.
54

”Hallå, hur startar man surfplattan?” : En studie om förskolans arbete med digitala verktyg

Nduwimana, Bella, Mahamoud, Muna January 2018 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares arbete med surfplattan. Vidare ärsyftet att fördjupa förståelse för faktorer och konsekvenser som förskollärare upplever iarbete med surfplattan. Med frågeställningar i åtanke valde vi att göra en kvalitativanalysmetod i vilken sex förskollärare intervjuades.Studiens resultat visar på arbetet med surfplattan upplevs gynna bland annat barnssamspel. Ytterligare upplever förskollärare att med hjälp av surfplattans lättillgänglighetkan de vara mer närvarande i barngruppen. I resultatet framkommer även ett behov avutbildning för att kunna vidareutveckla i hur surfplattan ska användas. Slutsatsen är attanvändningen av surfplattan och satsningar i de olika kommunerna skiljer sig, men detvisar sig att förskollärarna har positiv inställning till surfplattan.
55

LUSTFYLLT LÄRANDE MED LÄRPLATTA : En kvalitativ studie om lärplattan som digitalt läroverktyg i förskolan

Abrahamsson, Mathilda January 2018 (has links)
Denna studie har haft som syfte att bidra med nya kunskaper om hur lärplattan används av barn och pedagoger i förskolan, samt att undersöka pedagogers syn på lärplattan. För att göra detta så har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fyra pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats. Resultaten har analyserats med meningskoncentrering och visar på att lärplattan kan och används på flertalet olika sätt tillsammans med barn och kreativa pedagoger. Resultatet har också visat att pedagogerna har uttryckt farhågor och svårigheter med lärplattan som skärmtid och möten med skadligt innehåll. Slutligen har också pedagogens roll i barnets möte med lärplattan undersökts och där har det visat sig att pedagogerna kan och, i informanternas tycke, bör spela en stor roll.
56

”Det är ett hallå hallabaloo” : En studie av pedagogers, barns och vårdnadshavares inställning till och användning av IKT i förskolan.

Ziewersson, Jan, Röjerås, Alexander January 2018 (has links)
Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka hur pedagoger, barn och vårdnadshavare ställer sig till användandet av IKT på tre förskolor, samt hur förskolans styrdokument ställer sig till IKT. Denna studie är en intervjustudie. Vi samlade in studiens data genom 22 semistrukturerade kvalitativa intervjuer, åtta intervjuer med pedagoger, åtta intervjuer med barn och sex intervjuer med vårdnadshavare. Den insamlade datan har sedan tematiskt analyserats och presenterats utefter studiens forskningsfrågor samt analyserats och diskuterats utefter ett sociokulturellt forskningsperspektiv. Resultaten som framkom i studien var att i överlag så är pedagoger positivt inställda, med vissa invändningar om att det ska finnas tidsbegränsningar samt att det ska balanseras med andra aktiviteter i förskolan. Barnen tyckte att användandet av IKT var roligt, främst när det gäller spel, men de hade även en förståelse kring att det gick att lära sig saker med hjälp av IKT. Vårdnadshavarna uttryckte att IKT används hemma på olika sätt och de var positiva till IKT så länge det fanns ett syfte med användandet. Gällande digital kompetens så ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt men att det inte fick bli för mycket fokus på att barnen skulle utveckla detta.
57

Podcast : Ett digitalt verktyg för att öka elevers möjligheter till delaktighet på fritidshemmet / Podcast : A digital tool to increase students’ possibilities of participation in afterschool-programs

Sundenäng, Tobias, Olivares, David January 2018 (has links)
Syftet med utvecklingsprojektet var att öka elevernas möjligheter till delaktighet på fritidshemmet genom att bedriva en podcast tillsammans med eleverna. Arbetet tog utgångspunkt i aktionsforskning där Tripps aktionsmodell låg till grund för processen. Genomförandet gjordes på ett fritidshem bestående av 46 elever i årskurs 3-6 samt två lärare. Totalt deltog 15 elever och två lärare i projektet som erbjöd möjligheter till delaktighet för elever och lärare i form av inspelning, redigering och publicering. Elevernas kommunikation samt relationen mellan lärare-elev var av vikt för att uppnå projektets syfte. Utvecklingsprojektet förväntades bidra till att öka den digitala kompetensen på fritidshemmet. Genom samtal, observationer och förenkäter anpassade för lärare respektive elever på fritidshemmet framkom att både lärare och elever hade bristfälliga kunskaper inom digital kompetens. Av efterenkäterna som fylldes i efter avslutat projekt kunde utläsas att både elevernas möjligheter till delaktighet samt den digitala kompetensen på fritidshemmet hade ökat i och med arbetet med podcast som pedagogiskt verktyg.
58

Få lärare att knäcka koden : exempel från programmeringsundervisning i årskurserna 1-3

Johansson, Angelica January 2018 (has links)
Till hösten ska en reviderad läroplan implementeras i Sveriges grundskolor. I revideringen har digital kompetens fått en större betydelse och programmering har skrivits in i det centrala innehållet i ämnena matematik och teknik. Digitaliseringen har pågått under en lång tid men skolan har inte riktigt hängt med. Till hösten blir som sagt programmering ett obligatoriskt inslag och i den här studien har jag valt att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen. Både observationer och intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Totalt har 8 lektioner observerats och 7 lärare intervjuats med en spridning från årskurserna 1-3. Resultatet visade återkommande arbetssätt och gemensam tanke kring progression som dessutom överensstämmer med den litteratur som presenteras i studien. Resultatet visade också att lektionens struktur är viktigt för elevernas delaktighet och engagemang under lektionen.
59

Digital teknik i matematikundervisning : Användande, tillgång, kompetens och erfarenheter hos lärare i årskurs 1-3 / Digital Technology in Mathematics Education

Karlsson, Jens, Hägg, Amanda January 2018 (has links)
I föreliggande studie söker vi kunskap om lärares användning, tillgång, digitala kompetens såväl som erfarenheter och uppfattningar angående digitala verktyg inom matematikundervisningen för årskurs 1-3 genom en enkätstudie. Studiens data analyserades med hjälp av de kvantitativa analysmetoderna univariat analys och innehållsanalys. Vårt resultat indikerar att; 1. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag för eget bruk och för elevers bruk men inte inom matematikundervisningen 2. Tillgången till digitala verktyg bland respondenterna ser olika ut, där tillgången till vissa verktyg är god men andra bristfällig 3. Kompetensutvecklingsbehovet är stort när det gäller digitala verktyg även om respondenterna överlag anser sig ha god digital kompetens 4. Erfarenheter och uppfattningar av digitala verktyg skiljer sig stort beroende på vem som tillfrågas men att vikten bör ligga på hur man som lärare använder och implementerar digitala verktyg i matematikundervisningssammanhang. Vår slutsats är att lärares användning, tillgång och kompetens angående digitala verktyg är bristfällig och att det kommer bli en utmaning att implementera nya skrivningar (Skolverket, 2017a) angående digitalisering i praktiken.
60

Digital kompetens i Lgr 11 : En kritisk diskursanalys

Bengtsson, Martin January 2018 (has links)
Inför höstterminen 2017 gav Skolverket ut en reviderad version av läroplanen Lgr 11. Syftet med att revidera läroplanen var att Regeringen bestämt att svenska elevers digitala kompetens skulle stärkas. Utgångspunkten för den reviderade läroplanen var digitaliseringskommissionens arbete och deras rekommendation till Skolverket att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet. Den här uppsatsen utgår från kunskapssyner, skolpolitiska diskurser och olika sätt att definiera digital kompetens för att visa på de problem som finns i digitaliseringskommissionens definition av digital kompetens och hur den grundar sig i en syn på kunskap som en samling av arbetsgivare eftertraktade kompetenser. Samtidigt visar jag på problem med att infoga digitaliseringskommissionens definition i läroplanen eftersom läroplanen utgår från en annan kunskapsdiskurs. Avslutningsvis kopplas digitaliseringskommissionens kunskapssyn till de internationella policydokument som till stor del formar europeisk och internationell skola idag.

Page generated in 0.1157 seconds