The aim of this thesis was to gain insight into how children's librarians, at public libraries, work to promote reading towards children between the ages of 6 and 16. The two main purposes were to study the view of reading and investigate how they   approach the multimodal world where digital media and tools make a complement to traditional media and how the work with  them can be related to reading motivation.  The methods used in this study were semi structured interviews and qualitative content analysis. Five children's librarians were interviewed. To analyze the responses from the interviews, we used a motivational theory to study how motivational factors are used in reading promotion. We also used a theory which includes different views of reading. Our results show that the view of reading reflects how the librarians perform their reading promotion. The respondents are mostly positive to both traditional and digital media and tools. They appreciate various media and tools and tend to use several formats. One of the respondents describes her work, with different media to promote reading, in terms of “having a toolkit to work with” and that different media inspire the use of another. The study also shows that motivation is an important factor to be considered in the work of reading promotion. Motivation can, for example, be reached within the children’s and young adults´ own interests and the media formats that they prefer.

Syftet med vår studie var att få kunskap om hur lärare i årskurserna 1–3 definierar informationssökning och källkritik samt hur de arbetar med dessa två begrepp i svenskämnet. Vi valde att fokusera på den informationssökning och källkritik som sker via digitala medier. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet men även förhållningssättet media- and information literacy (MIL). För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. Resultaten av studien visar att de intervjuade lärarna definierar källkritik som förmågan att värdera och kritisk granska information. Gällande informationssökning definierar samtliga lärare detta begrepp som sökprocesser där eleverna inhämtar ny information via digitala medier. Våra frågeställningar inriktar sig på svenskämnet, däremot visar resultatet på att undervisningen gällande den digitala informationssökningen och källkritiken i årskurserna 1–3 sker ämnesövergripande och inte isolerat i svenskämnet.

Malmström Amanda och Stigson Ulrika (2017). Ett nytt kapitel - lärares tankar om och reflektioner av digitalt- och traditionellt läsande i svenskundervisningen.A new chapter - teachers’ thoughts on and reflections of digital and traditional reading in the Swedish classroom. Malmö Högskola. Ämneslärarprogrammet. Denna studie undersöker högstadielärares erfarenheter av och kunskaper om läsning i digitala och traditionella medier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två skolor med totalt insamlat material från fem informanter. Vi ville undersöka vilka olika medier som används i svenskämnets läsundervisning och vilken funktion och roll de tillskrivs. Vidare ville vi undersöka hur kunskaperna kring de olika medierna är. Resultatet av vårt insamlade material visar att våra informanter anser att det finns tydliga för- och nackdelar med både digital och traditionell läsning. Detta i sin tur, präglar läsningens funktion och roll i undervisningen. Bland annat upplever de att elevernas inställning till läsning över tid, och i takt med det allt mer digitaliserade samhället har förändrats. De anser också att elevers läsning skiljer sig betydligt åt beroende på vilket medium som används. Resultatet pekar också på en uppfattning om att läsundervisningen har fått fler möjligheter till variation, något som informanterna anser har både för- och nackdelar.

Syftet med studien är att belysa hur förskolebarn samarbetar, interagerar och kommunicerar när de arbetar med den interaktiva tavlan på förskolan. Vidare sätts detta i relation till tidigare studier gjorda kring barns samarbete vid vanliga datorer.Studiens frågeställningar:- Hur ser samarbetet vid den interaktiva tavlan ut på förskolan?- På vilka sätt interagerar barnen med varandra när de arbetar med den interaktiva tavlan?- Vilka intentioner har pedagogerna med arbetet vid den interaktiva tavlan?- Hur ser pedagogernas roll ut i praktiken?I studien använde jag mig av kvalitativa, ostrukturerade observationer där jag själv inte var delaktig i det som hände. Det föll sig naturligt att jag valde kvalitativa observationer då mina frågeställningar syftar till att få en djupare förståelse kring hur barns samarbete, interaktion och kommunikation kan te sig vid arbete med IKT. Vidare genomförde jag även en kvalitativ intervju med en av de förskollärare som arbetar på den aktuella avdelningen för att få med pedagogernas tankar.Den interaktiva tavlan kan endast styras av en person åt gången, den som har pennan i sin hand. Dock uppstår det samarbete mellan barnen ändå i och med att barnen hjälper varandra och ger tips och råd hur man ska komma vidare. I vissa fall tar det barn som har ägarpositionen åt sig av dessa råd och gör som kompisarna vill, ibland bestämmer ägaren själv hur den ska gå vidare. Pedagogernas intentioner och deras roll i verkligheten stämmer inte överens. Pedagogerna saknar både tid och teknisk utbildning för att kunna genomföra det de skulle vilja göra med tavlan. Pedagogernas roll vid tillfällen av fri lek blir att styra över vem som står på tur för att använda tavlan och även att hjälpa barnen med tekniken.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att lärarrollen utmanas och är i behov av en omdefiniering i och med ett ökat IKT-användande. Lärarna uttrycker också hur det processorienterade skrivandet förbättrats när eleverna arbetar digitalt, medan läsning och förståelse lyfts upp som ett problemområde. I deras svar är informationssökning på internet också en aktuell fråga. Elevernas förmåga att sovra bland källor och hitta rätt sökord är många gånger bristfällig och därför något som lärarna måste arbeta aktivt med.

Skolans satsning på en-till-en undervisning har gjort att datorns plats i klassrummet har fått en allt mer självklar plats i klassrummet. I ett klassrum där varje elev sitter med en egen laptop eller surfplatta som tillhandahålls av skolan byggs en del problem automatiskt in. Förutom att nästintill varje elev sitter med en smartphone i fickan har de nu också ett lättillgängligt sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra saker än lektionen eller sina uppgifter. Det finns en uppsjö av studier och rapporter som visar på att datorn i en-till-en undervisningen i många fall bidrar till att distrahera eleverna i klassrummet och det är något som både elever och lärare rapporterar om. Detta kan i många synvinklar ses som misslyckande i en-till-en satsningen, eller åtminstone ett ”kalibreringsproblem”. Lärarna som jag låtit svara på en enkät ger en bild av hur de ser på hur de ser på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och vilken riktning de ser att utvecklingen med en-till-en undervisningen behöver ta. Skolan i undersökningen har kommit en lång bit på vägen i förändringsprocessen som en-till-en är för skolan, även om det fortfarande finns tekniska problem som påverkar skolarbetet på ett negativt sätt. Allmänt är dock attityden gentemot datorn som pedagogiskt redskap positiv samtidigt som det finns visioner om hur den i framtiden kan förbättras.

This study examines how journalists view the impact of podcasts on traditional radio, with focus on the growing popularity of podcasts and their influence in the radio industry. The study uses a qualitative research method with semi structured interviews with journalists who have experience with both radio and podcast. Throughout the interviews where five central themes identified:  Podcast as an opportunity and challenge Changed listening behaviorAdaptation and restructure of radio production Continued relevance of traditional radio  The future for radio and podcast  The results show that while podcasting offers new possibilities for content creation and audience engagement, it also presents challenges for traditional radio, especially when it is about keeping the audience and adapting to a changing media landscape. The study contributes with insights into how the radio industry evolves alongside digital trends and changes listening preferences, and how the professionals in the field handles the integration of traditional and new media forms.  This research is of importance to understand convergence culture in media and medialization theory, by exploring the relation between traditional radio and podcasts. The study also gives deeper insight into how media landscape affects producers and consumers of contents, it also emphasizes the need of flexibility and innovation in traditional radio to compete and coexist with the growing podcast industry.

Digitala bilder och föräldrars betydelse för barnets språkutveckling har uppmärksammats av forskare de senaste åren. Barn lär sig genom socialt samspel då mimik, gestik, ord, fonetik och handlingar sammankopplas i hjärnan. Delade meningar råder kring vad är bra och mindre bra för barnets språkutveckling. På barnavårdscentralen startades ett förbättringsarbete, ett utökat 8 månaders besök, med syfte att kommunicera kring vikten av och öka kunskapen hos föräldrar kring barns språkutveckling. Syftet med studien var att studera och beskriva faktorer för ökad kunskap för föräldrar och personal. Förbättringsarbetet innebar ett utökat 8 månaders besök med bokläsning och samtal kring skärmvanor. Föreläsning och workshop för föräldrar erbjöds. Enkät med slutna frågor genomfördes av personalen på barnavårdscentralen. Intervjuer, enskilda och i fokusgrupper genomfördes för att besvara syftet. Datamaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Förbättringsarbetet ökade föräldrars kunskap kring tidig läsning och vikten att ordstimulera samt använda sig av TAKK tecken. Studien visade att faktorer som dialog, interaktion och påverkan ökade föräldrarna och personalens kunskap om tidig språkstimulering. Personalens kunskap och det tvärprofessionella samarbetet stärktes. Tydlighet i kommunikation till personal och föräldrar om vikten av tidig läsning, praktisk tillämpning, visualisera samt att följa upp var en viktig slutsats. Barnavårdscentralens viktigaste uppgift är att sprida kunskap om barns språkutveckling, stötta föräldrar då tidiga insatser hjälper. / Speak more with your child! Digital images and the importance of parents for the child's language development haveattracted the attention of researchers in recent years. Children learn through social interactionbecause of facial expressions, gesticulations, words, phonetics and actions are connected in thebrain. There are divided opinions about what is good or less good for the development of the child's language.At the Child Health Center an improvement work was started, an extended eight-months visit,with the aim of communicating about the importance of and increasing knowledge amongparents about children's language development. The purpose of the study was to study anddescribe factors for increased knowledge for parents and staff.The improvement work meant an extended eight-month visit with book reading andconversations about screen habits. Lecture and workshop for parents were offered. A closedended questionnaire was conducted by the staff at the child welfare centre. Interviews,individuals and in focus groups were conducted to answer the purpose. The data material wastranscribed and analysed with qualitative content analysis.The improvement work increased parents' knowledge of early reading and the importance ofword stimulation and the use of TAKK signs. The study showed that factors such as dialogue,interaction and influence increased parents' and staff's knowledge of early language stimulation.The staff's knowledge and interprofessional cooperation were strengthened.Clarity of communication to staff and parents about the importance of early reading, practicalapplication, visualizing and following up was an important conclusion.The most important task for the child health centre is to spread knowledge about children's language development and support parents when early intervention helps.

Med anledning av att ingen riksomfattande forskning gjorts över i vilken form samt hur frekvent förskolebarn i Sverige får del av musik under sin utbildning, har vi valt att utföra denna studie. Syftet med studier är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera musikens tillgänglighet på förskolor i Sverige.   Studiens datainsamling utgörs av en webbenkät som delgivits förskolor runt om i Sverige. Resultatet visar att musik förekommer i hög grad i svenska förskolor, men att dess tillgänglighet kan variera. Vi har även undersökt förekomsten av musik i samband med fri lek samt musik som kulturupplevelse. Resultaten vi erhållit visar att barns musikskapande i samband med fri lek förekommer i väldigt låg grad, vilket kan bero på hur musikinstrument är tillgängligt för barnen. Vidare visar resultaten att en stor andel av barn i svenska förskolor inte ges möjlighet till musik som kulturupplevelse vilket barn i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18, 2018) ska ges.

No description available.