Digital teknik och media har kommit att bli en del av samhället vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar när det gäller digital teknik, dock är det få skolor som lyckats integrera tekniken med lärandet på ett bra sätt. Samtidigt är den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag. Syftet med studien är att får en större förståelse för hur elever anser digital medieanvändning påverkar språkinlärningen i engelska. Ur många teoretiska perspektiv på andraspråksinlärning är kommunikationen central. Forskare som Stephen Krashen betonar vikten av verklig kommunikation och naturligt tillägnande av språkinflöde. Tidigare studier visar att surfa på internet, spela datorspel och använda sociala medier påverkar elevers vokabulär positivt men den skriftliga förmågan negativt. I enkätstudien och intervjuerna framkom det att eleverna ansåg att hörförståelsen och läsförståelsen i engelska gynnades mest av den digitala medieanvändningen. Den muntliga förmågan och skriftliga förmågan gynnades inte i samma utsträckning. Även den bristande kvalitén på det språk eleverna mötte i digitala medier ansåg eleverna påverka inlärningen negativt. I användningen av digitala medier ansåg eleverna att de fick använda språket på riktigt. Språket de mötte i digitala medier hade kopplingar till deras tidigare erfarenheter, intressen och behov och därför ansåg de att språkinlärningen underlättades.

Onlinemedier och mobilteknik har idag större innebörd för de flesta branscher. En av de branscher där det har varit mycket påtagligt är musikbranschen. Ett exempel på detta är de digitala filernas intåg i musikbranschen som har skakat om skivindustrin, och skivbolagen visar numera resultat därefter. Den delen av branschen som det däremot går riktigt bra för i dagsläget är livemusikproducenterna, d.v.s. bokningsbolag, festivalarrangörer och andra scener med livemusik som huvudfokus. Nu befinner sig alltså livemusikproducenterna på topp, men som skivbolagen bland annat har fått erfara kan framtiden komma med överraskningar. Skivbolagen valde att reagera alldeles för sent när problemen uppstod och dessutom på fel sätt, och såhär i efterhand kan man konstatera att de snarare borde ha agerat i förebyggande syfte. Med det exemplet i bakhuvudet kommer vi i denna uppsats undersök hur väl livemusikproducenterna förbereder sig inför möjliga framtidsscenarion, med fokus på nya digitala medier.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ”Bakgrund och tidigare forskning” presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek. Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö. Teorierna lyfter fram tankar om att människan kommunicerar och tänker inom en social kontext med hjälp av kulturella redskap. För att analysera de kulturella redskap som framträder används begrepp ur Colin Lankshear och Michele Knobels teorier inom forskningsfältet New literacies. Metodens analysmaterial består av sex kvalitativa intervjuer, en observation och en dokumentanalys. Undersökningen svarar mot frågeställningar om hur ett vidgat textbegrepp uppfattas, hur Unggruppen agerar genom sina kulturella redskap och om bibliotekets kontext påverkar Unggruppens arbetsmetoder. Slutdiskussionen visar på att Unggruppen anser att ett vidgat textbegrepp kan leda till att stärka ungas självförtroende och läslust. Slutsatsen förklaras via en metafor där ett vidgat textbegrepp liknas vid ett kretslopp som ses gynna både individ och medium. En institutionalisering av ett vidgat textbegrepp sätts i relation till Uppsala Stadsbiblioteks möjlighet att fungera som en kommersiellt neutral zon för samtida text. Resultatet visar även att Unggruppen främst medierar eller förmedlar nya kulturella redskap genom andras kompetenser varvid följderna av en sekundär eller direkt mediering behandlas. För att folkbiblioteket som fysiskt rum och kontext ska kunna erbjuda en plats för ungas literacyaktiviter framhålls avslutningsvis vikten av att utgå från innehållet i aktiviteten och den sociala handling som uppstår. / The introduction of this two years master´s thesis points out the influence of various media on society, and subsequent effects on human behavior and self-awareness. The modern day librarian needs to take this into account when developing new tools, which correspond to society’s view of text. The purpose of this study is to investigate how librarians engage in promoting reading in the changing textual landscape of today’s society. The result is a qualitative case study examining the views of the workgroup Unggruppen at Uppsala Public Library on this topic. In the chapter “Background and prior research” a presentation of research on contemporary text, the promotion of reading among children and teenagers and public library outreach towards the young is presented. A sociocultural perspective as described by Roger Säljö supports the theoretical framework. These theories highlight the idea of human subjectivity and communication within a social context by means of cultural tools. In order to be able to analyze the featured cultural tools, notions of theories by Colin Lankshear and Michele Knobels in the field of New Literacies are used. The material of the analysis consists of six qualitative interviews, one observation and an analysis of a document. This study approaches questions of how an “expanded concept of text” is perceived, how Unggruppen mediates its cultural tools and how the context of the library affects the development of tools employed by Unggruppen. The final discussion indicates that Unggruppen considers that the “expanded concept of text” might increase the rate of reading and self-confidence of young people.  The conclusion is explained trough a metaphor depicting the “expanded concept of text” as a cycle benefitting both individual and media. An institutionalization of the ”expanded concept of text” is put in relation to Uppsala Public Library’s role as a non-profit zone of contemporary text. The result of the study also shows that Unggruppen mainly mediates new cultural tools through the competence of others. Thus the effect of a secondary or a direct mediation is discussed. Finally, the importance of considering the content of young people’s literacy activities while preparing a space for this within the physical context of the public library is emphasized.  The overall conclusion, looking at the case of Unggruppen, is the democratic empowerment of young people within the library. This is made possible by the librarians’ continuous notion of emerging cultural tools within and outside the context of the library.

Annonsörer upplever en förändring i medielandskapet och det är svårare att konkurrera om tittarnas uppmärksamhet. Uppsatsen inriktar sig på hur välgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjälpande beteende i det förändrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjär TV.

Syfte och frågeställningar: Studien ämnar undersöka socioekonomiska skillnader och dess påverkan för individers förhållningssätt till nyhetskonsumtion och samhälle. Frågeställningarna är följande: Hur förhåller sig unga vuxna till nyheter beroende på uppväxt och utbildningsnivå? Hur kan skillnaderna mellan unga vuxnas förhållningssätt till nyheter förklaras med hjälp av klassteori? Metod och material: Studien är genomförd med kvalitativ metod där empirin insamlats genom djupintervjuer. Huvudresultat: Individer med hög socioekonomisk status är i större utsträckning mer motiverade till att konsumera nyheter, jämfört med individer med låg socioekonomisk status.

Denna uppsats bygger på en empirisk studie. Dess syfte är att undersöka hur bildlärare idag arbetar med digitala redskap samt vilka för- och nackdelar de har i bildämnet. Syftet är också att undersöka bildlärares synpunkter och erfarenheter om digitala medier stimulerar respektive hämmar lärandet i bildämnet. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, som bandas och transkriberas till text. Fyra lärare ingår i studien, varav en med undervisning på grundskolan och resterande tre på gymnasiet. En innehållsanalys används som metod för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att bildlärarna vill att eleverna ska använda både digitala och traditionella verktyg för att ge variation i elevernas bildskapande. En fördel med digitala verktyg är att de ger eleverna möjligheten att leta efter information och inspiration. En nackdel är att digitala medier är tidskrävande och ibland kunde tekniken inte fungera som den skulle. Flera av bildlärarna ansåg att digitala medier var stimulerande för de bildskapande eftersom de gav elevernas möjlighet att variera och utveckla olika sätt att lösa olika problem.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för fenomenet digital detox och hur problem knutna till det alltmer digitalt uppkopplade samhället framställs samt hur dessa är tänkta att lösas inom detox-trenden. Följande frågeställningar är utformade för att besvara syftet: 1. Hur framställs problem knutna till det alltmer digitalt uppkopplade samhället inom digital detoxtrenden? 2. Hur är dessa problem tänkta att lösas? Det vill säga, vad innebär det egentligen att göra en digital detox? Uppsatsens teoretiska ramverk kretsar runt det accelererande samhället samt de effekter som de digitala medierna har inneburit för människan. Däribland redogörs det för upplevelsen av tid, tidspress, medierad interaktion och digital bundenhet. Studien genomfördes med en deltagande observation på digital detox-lägret Villa Insikt i norra Sverige den 17-19 november 2017. Materialet består bland annat av en intervju med kursledaren, informella samtal med densamme och övriga deltagare, fältanteckningar samt analys av broschyrer och lägrets hemsida. Resultatet visar att digitala medier, enligt detox-lägret, har inneburit en rad olika problem för människor. Trots detta ges inga konstruktiva förslag för hur dessa problem ska lösas. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är således att detoxen enbart fungerar som ett konstaterande över att människors bundenhet och förhållningssätt till de digitala medierna är problematisk samt att detoxen inte innebär någon större förändring för deltagarna som istället individuellt måste försöka att lösa de problem som detoxen påvisar genom insikt och digital strategi.

Studien kommer att behandla svenskämnet i skolan och syftet är att granska hur digitala verktyg påverkar läsförståelsen hos elever i svenskämnet i årskurs 4-6. Samhället har blivit mer digitaliserat vilket svenska skolan har tagit vara på och många använder sig av digitala verktyg i undervisningen för att gynna elevers lärande. Vi har därför utgått från frågeställningarna “vilka möjligheter och utmaningar utgör digitala verktyg för ökad läsförståelse” samt “vilka utmaningar kan digitala verktyg medföra för undervisningen av läsförståelse”, för att skapa större förståelse inför vår framtida yrkesroll. Litteraturen som analyserats i studien är vald utifrån kriterierna: informationen är vetenskaplig beprövad, behandlar läsförståelse och digitala verktyg och information från 2000-talet och var tvungen att innehålla minst två av dessa tre kriterier. Studien är skriven utifrån olika publikationer och är grundad i nationell och internationell forskning. Resultatet visade att digitala verktyg har en positiv påverkan på läsförståelse, forskning visar dock att de orosmoment som skapas när man använder sig av digitala verktyg kan medföra en negativ effekt för koncentrationen under inlärningsmomenten.

This thesis examines the professional role of the music journalist today, how it has been affected by the development of Internet and formats as social media.The aim of this study is to examine the music journalist point of view of how their profession is possibly affected by the expansion of Internet and social media. Through qualitative research interviews with seven, all active music journalists with analysis based on the gatekeeping theory combined with research on the subject music journalism and social media I have seen a development of the profession. The most important conclusion was that social media is becoming a major influence in reporting no matter format of music journalism but in different ways for journalists with different aims of publishing themselves as profiles or not. The advantages of the digital expansion conquers the concequences and the profession aim to develop - not transform or lose its relevance.