The purpose of this study is to analyze women’s use of digital media in their everyday life and how they reflect on their use. We chose this field of studies because of our interest in the differences and similarities within generational media usage. The study uses two qualitative research methods to receive the empirical material, in form of observations and interviews of twelve women of two different generations. We used theories by Marshall McLuhan and Mark Deuze to analyze the empirical material where we worked inductively to find three themes within the material. The main results in this study display that the use of digital media is not completely reliant on which generation one is born into. Rather, what shows in the results are that the use of digital media is individual and depends on the person. Although, the respondents’ reflections on their digital media use differs between the two generations. Further, there are both similarities and differences within the generations, as well as between them. This study has social relevance and it contributes with an understanding of the media use of different generations of women.

Denna rapport går igenom processen av att skapa ett säljande koncept och förklarar hur man genom att ta ett steg ut ur en organisations trygghetszon kan locka nya besökare och intressenter. I det här examensarbetet har vi skapat ett marknadsförandekoncept för Studiefrämjandets ledarutbildningar. Uppdraget var att väcka ett större intresse kring utbildningarna och verktygen vi har använt oss av är digitala medier. Tillsammans med en kortfilm har vi skapat en prototyp till ett modulverktyg som i kombination med filmen fungerar som en inspirationsplats för ledarutbildningarna. Modulen som helhet har tre uppgifter; att inspirera, att motivera och att uppmana till handling. Filmen är inspirationen som skapar ett intresse hos besökaren. Motivationen till att ta steget till att agera är modulens deltagarberättelser och genom att ha ett tydligt bokningsverktyg ska användaren enkelt kunna agera och söka utbildningen. / This paper focuses on the process of creating a selling concept and examines how toattract new participants after taking a step out of an organisations comfort zone. In this thesis work we have created a marketing concept for Studiefrämjandet’s leadership courses. The mission was to increase the interest for the course and the tool we have used to achive that is digital media. Along with a short film, we have also created a prototype for a website implement that is to work as an inspirational place for the course. This website implement has three objectives; To inspire, to motivate, and to exhort to action. The short film is the inspiration that creates interest among the visitors. The motivation is created thanks to short storys from former participants, and a calender creates an easy-to-use booking tool where users can apply for the course.

The purpose of this study was to examine the use of tablet computers in a Swedish language, classroom. This study aims to investigate student and teacher attitudes when using tablet computers for story writing. One fifth grade classroom was observed on three occasions and a total of six students and three teachers were subsequently interviewed. This study addresses the following questions: <ul type="disc">How are tablet computers used for writing stories in a Swedish classroom?   What opportunities and obstacles do teachers experience when using the tablet computers when it comes to writing stories? Which method was preferred by the students? Writing stories on tablet computers or writing by hand? This qualitative study was based on observations and interviews. Analysis of observations and interviews show that the tablet computers appear to help the students with language, organisation and structure in the writing of stories. However, teachers still need to incorporate both writing by hand and using the tablet computers to ensure competence for real-life situations which still use a mixture of both skills. The results also showed that tablet computers are a useful tool for communication when students help each other in their writing. Classroom observations suggest that tablet computers can act as a mediator tool in the Swedish elementary school classroom primarily as it makes the writing process easier for the students. Analysis of teacher interviews suggest that teachers prefer to have students use tablets as it makes the student’s texts clearer, facilitating assessment.

The purpose of this thesis is to investigate the communication within archaeology and cultural heritage through mobile applications, also known as apps. It brings up digital media and apps as a way of communicating and in what ways this could broaden the existing communication within cultural heritage and archaeology towards a changing and digitalized society. The thesis furthermore presents a study that was made with the purpose of investigating how three chosen apps communicating archaeology and cultural heritage are used and experienced and also if there was room for improvement within these apps The study showed that every app was following a similar design since every app was at least partly dependent on that the person testing it was located in a particular place. This was experienced as limiting and this feature got a high amount of negative response from the users. Even though the apps delivered knowledge through popular digital media they still could not reach all the way to the users and the conclusion was made that it most likely was because of the location-based design and because they did not give the users themselves the ability to be involved in the content. The conclusion is that it is not simply enough to digitalize communication because they also have to meet certain goals within quality and interactivity standards. This because modern smartphone users have higher expectations due to the high amount of apps avaliable on todays market. Suggestions are made about investments in working with the gaming inustries to make communication and learning via digital media interactive and with focus on the audience and the user.

Detta arbete har sin utgångspunkt från en matematikdidaktiks delkurs för blivande grundskolelärare i F-3. Där möter studenterna flera olika skriftliga och muntliga examinationsformer, men ingen som inkluderar digitala medier. Den här studien utgår ifrån en examinationsuppgift som examineras på två olika sätt. En grupp examineras genom en filmuppgift och en grupp examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Syftet med denna studie är att undersöka om variation av examinationsformer kan möjliggöra för studenterna att uttrycka sin kunskap på olika sätt, genom att använda de olika examinationsformerna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala nischbanker i Sverige använder relationsmarknadsföring.  Metod: Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ multipel fallstudie med en deduktiv ansats. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer utförda via Zoom hos fyra svenska digitala nischbanker. Intervjuerna har sedan transkriberats för att möjliggöra en tematisk analys.  Resultat och slutsats: De digitala nischbankerna satsar i helhet på att skapa en plattform som är användarvänlig och tillförlitlig för de befintliga kunderna vilket är deras främsta målgrupp med relationsmarknadsföringen. En digital plattform som främjar användarupplevelsen samt efterlevnad av lagkrav möjliggör skapandet förtroende. Genom att uppdatera och ständigt modernisera gränssnittet samt erbjuda nya tjänster hålls kunderna engagerade vilket över tid leder till lojalitet och gör dem immuna mot konkurrenter.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse gällande hur digitala nischbanker använder relationsmarknadsföring för att skapa förtroende och lojalitet.  Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ studie med kundperspektivet för att få en annan synvinkel på vad som är viktigt för bankernas relationsskapande. Även en kvalitativ studie likt denna fast med större urval för att få en ökad generaliserbarhet. / Aim: The aim with this study is to investigate how digital niche banks in Sweden use relationship marketing.  Method: The study was conducted using a qualitative multiple case study with a deductive approach. The empirical data is collected through semi-structured interviews conducted via Zoom at four Swedish digital niche banks. The interviews have since been transcribed to enable a thematic analysis.  Results and conclusions: The digital niche banks invest in creating a platform that is user-friendly and reliable for the existing customers, which is their main target group with relationship marketing. A digital platform that promotes the user experience and compliance with legal requirements enables the creation of trust. By updating and constantly modernizing the interface and offering new services, customers are kept engaged, which over time leads to loyalty and makes them immune to competitors.  Contribution of the thesis: The thesis contributes to a greater understanding in how relationship marketing is used by digital niche banks to create trust and loyalty.  Suggestions for future research: A quantitative study with the customer perspective to get a different point of view on what is important for relationship building in the banking sector. Also, a qualitative study, similar to this one, but with a larger sample to increase the generalizability.

The aim of this study was to examine young adults media behaviors during the times of the covid-19 pandemic. Qualitative interviews were conducted with five men and five women studying at Linnaeus University in Kalmar. The theoretical framework used are Uses and Gratification and New media theory.  The result shows that the young adults have increased their screen time, which is a direct effect of the fact that they are spending more time at home due to home education through zoom. Another conclusion is that the screen time has increased due to not being able to meet up with friends as they did before covid-19. Therefore their social needs are being filled with the use of social media and communication media such as zoom and facetime. It’s not a change persey, it’s more of an amplified use.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom fritidshem förankrar sina resonemang kring begreppen digitalisering och spelbaserat lärande, samt kartlägga användning av digitala hjälp- och läromedel i skolans verksamheter. I studien har vi en utgångspunkt att se från ett sociokulturellt perspektiv genom hela arbetet. Frågeställningarna som vi utgått från är: Vad anser lärare inom fritidshem om att använda digitala hjälp- och läromedel i fritidshemmet? Vad kan lärare inom fritidshem utifrån styrdokument göra för att bidra med en utbildning inför och i mötet med den digitaliserade omvärlden? Vilka former av spelbaserat lärande förekommer i undervisningssyfte på fritidshemmet?Genomförandet av undersökningen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare från fyra olika skolor, där alla är eller har varit i fritidshemmets verksamhet.Resultatet i undersökningen visar att lärarna hade olika uppfattningar om vad digitala hjälpmedel och digitala läromedel var för något, samt att digitala spel förknippades med rekreation för eleven. Alla respondenter hade koll på vad läroplanen och styrdokumentet sa om digitalisering i verksamheten, men det var endast en av åtta respondenter som förklarade att deras verksamhet planerar den digitala undervisningen i fritidshemmet. Alla skolor implementerade även detta olika, varpå eleverna sedan kommer komma ut i samhället med olika mycket kunskap kring digitalisering som leder till fortsatt ojämlikhet inom området.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.

This Master thesis concerns Swedish Academic libraries current lack of ability to offer interlibrary loans of e-books to their primary users. Today it is possible for university-and college libraries primer user to make request of inter library loan for physical books, however, they cannot make such request for e-books. We will argue for that this problem should not be viewed as a simple inconvenience for the users. Our argument will be built on the assumption that access to information is an essential part of a well working democracy, and that libraries therefore should prioritize the question of inter library loans.  In our study we have interviewed librarians who is currently working with interlibrary loans and digital media. After that we have interpreted the transcriptions of those interviews with a phenomenographical perspective. Our aim with the study has been to examine how librarians experienced the phenomenon of interlibrary loan of e-books. We have therefore attempted to answer three research question: How do librarians work with inter library loans and which values do they connect to them? What difficulties and possibilities do they see in making inter library loans of e-books possible in the future? How do they view interlibrary loans in the digital era and how do they view the future of inter library loans of e-books?  We have found that librarians connect inter library loans with a will of sharing information and that they believe that libraries will have to cooperate to make inter library loans of e-books possible. Furthermore, we have found that our informants believe that interlibrary loans will still be needed in the near future, even though they might become irrelevant in far future due to increase in open access publications. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.