Syftet med studien var att få en inblick i informationssäkerhet hos organisationer inom Gävleborg och kunna jämföra hur privata och offentliga sektorn arbetar. En kvalitativ studie utfördes för att samla in data från organisationer i Gävleborg. Fem respondenter deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna var på distans och genomfördes med hjälp av videokonferens-tjänster via nätet. Alla organisationer i studien följer ett antal lagar, regler och direktiv vid hantering av information. Det finns en skillnad i vad den privata sektorn behöver följa gentemot den offentliga sektorn. För att upprätthålla informationssäkerheten deltar alla medarbetare inom organisationerna i någon form av utbildning. Informationsklassificeringen sker på olika sätt inom organisationerna

This Bachelor's thesis in Library and Information Science (LIS) aims to investigate the uprising of the digital collection mainly focusing on e-books and audiobooks of the public libraries in Sweden. The study also aims to create an understanding of consequences that affects the public libraries in the age of digital transformation. The thesis hypothesis is how public libraries are affected by digital transformation and how public librarians view technological development and democracy. The theoretical framework that is used is Access to Information by Michael Keeble Buckland from his book Information and Information Systems. The method used is interviews with six public librarians. The findings show that the respondents are mostly positively inclined to the public libraries using digital services and most of them wish there were a national infrastructure developed specifically for e-books and audiobooks.

No description available.

Genom de senaste åren har världen bevittnat utvecklingen av ett flertal nya teknologier som ligger till grunden för dagens framträdande innovationer. Att driva digital innovation innebär att skapa något nytt och värdefullt genom digitala teknologier. Offentliga aktörer har en strävan efter att åstadkomma önskvärda politiska målsättningar genom innovation, dock besitter inte många av dessa aktörer kunskapen eller resurserna att leverera det som förväntas. Genom att ingå i ett gränsöverskridande innovationssamarbete kan offentliga aktörer i allt större utsträckning finna lösningar externt som inte kan lösas på egen hand. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer vid digitalt driven innovation mellan en offentlig aktör och en privat aktör. Studien har genomförts genom en fallstudie som metod där tolv semistrukturerade intervjuer, inom ett gränsöverskridande samarbete med en offentlig och en privat aktör, har utförts. Utifrån detta har sex framgångsfaktorer tagits fram, som vidare lett till studiens två bidrag baserade på de egenskaper och arbetssätt som identifierats genom studien. Vårt resultat visar att ett hybridiserat arbetssätt och vikten av beställarkompetens är centralt för att framgångsrikt driva och utveckla gränsöverskridande samarbeten. / Throughout the last couple of years the world has witnessed the development of several new technologies on which todays prominent innovations are based. To drive digital innovation means creating something new and valuable through digital technologies. Public operators strives to accomplish desirable political objectives through innovation, although not a lot of these operators possess the knowledge or resources to deliver what is expected. By taking part in a cross functional innovation collaboration public operators tries to an increasing extent create the possibility of finding external solutions that they are not able to develop themselves. The purpose of this study is to examine successfactors in the case of digitally driven innovation by a private and a public operator. The study has been carried through as a case study with a method of twelve semistructured interviews within the borders of a cross functional innovation collaboration between a private and a public operator. On that basis, six successfactors was defined, that collectively created two contributions that was based on the characteristics and work procedures that was defined through the study. Our results show that a work procedure that is hybridized and the importance of client knowledge is the heart to successfully drive digital innovation and developing cross functional collaborations.

På senare år har det diskuterats mer och mer huruvida bestämmelsen om fast driftställe i 2 kap. 29 § IL behöver utvidgas för att även kunna vara tillämpbar på digitala tjänster. I nuläget krävs det en sorts fysisk närvaro i landet för att ett fast driftställe skall uppstå vilket gör att t.ex. försäljning av varor över internet till ett land inte blir beskattat i det land som köparen befinner sig i. I och med den ökade framfarten av den digitala ekonomin har både EU-kommissionen och OECD tagit fram varsitt förslag, som har en del gemensamma drag, med bestämmelser om hur beskattningen av digitala tjänster skall ske. Med anledning av en ökad digitalisering uppstår det också nya sätt att generera intäkter, speciellt vad gäller det värde som användarna skapar vid användandet av digitala tjänster. Som ett resultat av detta har EU-kommissionen ansett att det föreligger en obalans mellan vart värdet är skapat och vart skatterna betalas. Till att börja med syftar förslaget till att förändra bolagsbeskattningen för företag inom EU. Detta innebär att de vinster som uppstår i ett medlemsland där företaget har en betydande digital närvaro i också skall beskattas i det landet. Vidare syftar förslaget till att klargöra uppdelningen av beskattningen av de vinster som genereras genom en digital verksamhet. Den 29-30:e januari 2020 antog de 137 länderna som är en del av BEPS-projektet det förslag som OECD tagit fram om hur beskattningen av digitala tjänster skall regleras på ett internationellt plan. Förslaget utgår ifrån två pelare där den första riktar sig mot företag som säljer digitala tjänster till privatpersoner eller företag utan något fast driftställe i det land som konsumenten är hemmahörande i och det andra innebär att en slags minimibeskattning skall tas ut på vissa koncerner. Vad gäller OECD:s förslag om beskattning av digitala tjänster kommer det troligtvis att bli förverkligat och införlivas i modellavtalet under 2021. Vid ett införande av förslaget kommer det att ske en förändring av de nuvarande nationella bestämmelserna om fast driftställe samt den reglering som återfinns i artikel 5 i OECD:s modellavtal så att även en betydande digital närvaro kan omfattas av begreppet.

Världen har en åldrande befolkning vilket innebär att kroniskt sjuka patienter i framtiden kommer attöka. Detta ställer krav på sjukvården att snabba på utvecklingsarbetet med digitala tjänster för att kunnastötta patienternas känsla av egenmakt, att de har kontroll och makt i sin vårdprocess. I detta arbete varsyftet att undersöka vilka strategier från IKT4PEM kan stötta egenskaper för egenmakt hos kronisktsjuka patienter. I denna studie har metoden som används varit fallstudie och genom intervjuer med fempatienter har empiri samlats in. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av teori och ramverketinformations- och kommunikationsteknologi för egenmakt hos patienter (IKT4PEM) som används närdet ska designas digitala tjänster för att stötta egenmakt hos patienter. Från IKT4PEM var egenskaperoch strategier det centrala som analysen genomfördes utifrån. Det identifierades att alla egenskaper frånIKT4PEM var något patienterna i dagsläget kände på olika nivåer och hade olika behov av. Dessaegenskaper var kontroll, psykologisk hantering, självförmåga, förståelse, legitimitet och stöd. Genomanalysen identifierades det att patienterna idag inte kände sig delaktiga i sin vårdprocess och att de villedelta i designprocessen. Idag finns det några få tjänster främst för kommunikation mellan sjukvårdenoch patienter men det är något som behöver förbättras. Studien visade ett behov hos patienter avdigitala tjänster för att stötta deras känsla av egenmakt. Via digitala tjänster kan de få information ochstöttning att själva hantera sin sjukdom.

Hidden advertising is becoming increasingly common in today’s digital environment. This underscores the importance of reviewing the allocation of responsibility for how advertising should be labeled on social media platforms. The purpose of this essay is to examine the distribution of responsibility in cases of improper marketing concerning advertising identification/advertising labels on social media in the context of influencer marketing, based on the swedish marknadsföringslag (2008:486), the Digital Services Act (DSA), and ethical rules such as the International Chamber of Commerce (ICC) rules of advertising and marketing communication. The focus will be on the requirements and responsibilities regarding advertising labels for influencers, advertisers, and platforms. Additionally, the essay has also described and examined potential solutions and problems for how primary responsibility could be applied to influencers when marketing on social media platforms.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.

Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.