De slutsatser vi har kommit fram till i vårt arbete bland de förändringar som har skett under Corona-pandemin är att revisorerna fick utföra kontrollinventering digitalt med hjälp av digitala hjälpmedel såsom surfplatta, mobiler och datorer. Kunderna fick filma lagret och kontrollräkna i stället för revisorerna. Det digitala arbetssättet har inte haft någon direkt påverkan på kontrollinventeringens kvalité eller revisorns oberoende. Det ansåg inte heller en större påverkan i hur respondenterna upplevde att kontrollinventeringen har försämrats på grund av digitala arbetssätt under pandemin. Detta förklaras av att kontrollinventerings processen kan genomföras utan vissa konsekvenser om den ska utföras digitalt eller på plats. Men slutsatsen kom fram till att revisorns personliga deltagande vid kontrollinventeringen kommer fortsatt att vara en 4oumbärlig och obligatorisk faktor för att upprätthålla hög kvalitet och trovärdighet i revisionsprocessen. / The conclusions we have reached in our work among the changes that have taken place during the Corona pandemic is that the auditors had to carry out control inventory digitally with the help of digital aids such as tablets, mobile phones and computers. The customers were allowed to film the warehouse and check count instead of the accountants. The digital way of working has had no direct impact on the quality of the control inventory or the auditor's independence. It also did not consider a major impact in how the respondents felt that the control inventory has deteriorated due to digital working methods during the pandemic. This is explained by the fact that the control inventory process can be carried out without certain consequences if it is to be carried out digitally or on site. But the conclusion was reached that the auditor's personal participation in the control inventory will continue to be an indispensable and mandatory factor to maintain high quality and credibility in the audit process.

Studiens forskningsfält innefattar ledarskapsforskning med lärande i arbetslivet och beskrivs utifrån teoretiska utgångspunkter som utgår från Bernard M. Bass ledarskapsteori från år 1985 om den pedagogiska aspekten transformativt (utvecklande) ledarskap. Ledarskapsteorin bygger på att chefer involverar medarbetare i utvecklingen av verksamheten och lyfter varandra till en hög nivå av engagemang och värderingar. Teorin grundades som begrepp av James MacGregor Burns år 1978. Syftet är att undersöka på vilka sätt chefer kan motivera och underlätta lärande för medarbetare genom ett transformativt ledarskap på distans. En enkätundersökning med öppna frågeställningar till chefer har genomförts och intervjupersonerna (respondenterna) har fått svara på frågor utifrån den pedagogiska transformativa ledarskapsteorin. Det framkomna materialet har analyserats genom en tematisk analysmetod, diskussion kring resultatet sker med stöd i tidigare forskning och genom de teoretiska utgångspunkterna. De möjligheter med arbete på distans som resultatet påvisar, är utveckling av självstyrande medarbetare och att kunna öka den intellektuella stimulansen för att generera ny kunskap. De begränsningar som påvisas i resultatet är chefers delaktighet, insyn och handledning (även kallat coachning) av medarbetare. Medarbetares behov och visad uppskattning anses vara av betydelse för att frambringa motivation, vilket ökar medarbetares förmåga kring problemlösningar, det vill säga styrkan i att ta egna beslut och komma på nya lösningar i fråga om arbetsuppgifter.  Kommunikation bedöms avgörande för chefer att kunna förmedla delmål och mål och för att kunna förmedla mål uppges det vara av betydelse för chefer att visa engagemang. För att vara förebilder, behöver chefer visa intresse för att få sina medarbetare motiverade och tillit anses väsentligt för att få medarbetare att våga dela med sig av kunskap. För att åstadkomma stimulerande arbetsmiljöer, bedöms det vara betydelsefullt att se till att det finns goda samarbeten i arbetsgrupper. Chefer betraktas kunna påverka förutsättningar för lärandeaktiviteter genom att bidra till en miljö och arbetstrivsel som främjar lärandet hos medarbetare. Detta skapar en dialog och en interaktion mellan varandra för att säkerställa kunskapsdelning.

Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

No description available.

I denna studie undersöks ett svenskt företag vid namn BAM AB som använde sig av franchise som etableringsstrategi för att inta marknaden i Dubai. Studien undersöks utifrån en kartlagd referensram med noga utvald teori inom marknadsinträde, kulturellt och psykisk avstånd, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning. Dessa teorier presenteras sedan i en egenkonstruerad analysmodell med tre huvudteman: marknadsinträde, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning, som utgör grunden i empiri- och analysavsnittet. Studiens fokus syftar i att undersöka vilka möjligheter och hinder som det svenska företaget har stött på samt hur man såg på de kulturella skillnaderna som kan uppstå när man gör ett marknadsinträde på ett land som inte endast skiljer sig åt i avstånd utan även kulturellt. För att skapa en bred empiri har tre informanter som var delaktiga i BAM AB:s etablering i Dubai och en informant från etableringsavdelningen i företaget intervjuats. Den generella slutsatsen visar på att BAM AB mötte kulturella utmaningar vilket kan ha varit bidragande faktorer till varför företaget avvecklade sin verksamhet i Dubai.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

År 2019 fick Corona-pandemin fäste i Sverige och som en åtgärd för att motverka smittspridning och sjukdom tillämpade Sverige social distansering. Skolorna har därför i perioder under år 2019, 2020 och 2021 med kort varsel behövt övergå till att undervisa på distans. Detta har medfört betydande förändringar för elever och lärare varpå mitt intresse för motivation vid distansundervisning stärktes. Det självständiga arbetets syfte är att undersöka om och hur motivationen påverkas när undervisning inom ämnet teknik på gymnasiet utförs på distans. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ induktiv tematisk analys och undersökte forskningsfrågorna genom fyra intervjuade lärares perspektiv. Forskningsfrågorna som besvaras är:1. Hur påverkas elevernas motivation för ämnet teknik när undervisning sker på distans? 2. Vilka är de faktorer som påverkar elevernas motivation för lärande i teknik? De teman som analysen föreslår är behov, studiemiljö och kommunikation med tillhörande underteman. Elevernas behov tillfredsställs sämre i jämförelse när undervisning sker i en fysisk miljö såsom skolan. Lärarna uppfattar att elevernas beteende förändras och sinnesstämningen försämras och motivationen blir sämre. Kommunikationen begränsas mellan elever till elever och lärare till elever vilket försvårar lärarens arbete med att gå elevernas behov tillmötes och ge stöttning och feedback till den enskilda individen. Som konsekvens till den begränsade kommunikationen försämras motivationen. I och med att studiemiljön förflyttas från skolan till hemmet medför det positiva och negativa konsekvenser. Vissa elever har lättare att fokusera hemma vilket höjer studieresultaten medan vissa elever inte har rätt förutsättningar i hemmet vilket sänker studieresultaten och försämrar elevens motivation. Skolmiljön besitter värden och beteenden som går förlorade när undervisning istället sker i hemmet. Undersökningens resultat är sannolikt påverkat av rådande pandemi då social distansering gäller även under elevens fritid och övriga liv vilket kan påverka studiens tillförlitlighet. Förslag på förbättringar är att utveckla plattformar för kommunikation som tillfredsställer elev och lärares behov bättre. / In 2019, the Corona pandemic gained a foothold in Sweden and as a measure to counter the spread of infection and disease, Sweden applied social distancing. The schools have therefore in periods during the years 2019, 2020 and 2021 at short notice had to switch to distance learning. This has led to significant changes for students and teachers, whereupon my interest in motivation for distance learning was strengthened. The purpose of the independent work is to investigate whether and how motivation is affected when teaching in the subject technology at upper secondary school is carried out at a distance. The study was conducted using qualitative inductive thematic analysis and examined the research questions through the perspectives of four interviewed teachers. The research questions that are answered are:1. How is the students' motivation for the subject technology affected when distance learning takes place? 2. What are the factors that affect students' motivation within technique? The themes that the analysis suggests are needs, study environment and communication with associated sub-themes. The students' needs are less satisfied in comparison when teaching takes place in a physical environment such as the school. The teachers perceive that the students' behaviour changes and the mood deteriorate, and the motivation deteriorates. Communication is limited between students to students and teachers to students, which makes it difficult for the teacher to work to meet students' needs and provide support and feedback to the individual. As a consequence of the limited communication, motivation deteriorates. As the study environment is moved from school to home, it has positive and negative consequences. Some students find it easier to focus at home, which raises study results, while some students do not have the right conditions at home, which lowers study results and impairs the student's motivation. The school environment possesses values and behaviours that are lost when teaching instead takes place at home. The results of the survey are probably affected by the prevailing pandemic as social distancing also applies during thestudent's leisure time and other circumstances, which can affect the study's reliability. Suggestions for improvements are to develop platforms for communication that better satisfy the needs of students and teachers.

Syftet med detta arbete var att utarbeta och testa en modell förutvärdering av ett e-learningprogram i ett stort internationellthandelsföretag. Storleken på organisationen och avstånden mellan många avorganisationens delar, innebar att det var svårt att göra kvalitativautvärderingar och medarbetarna på de lokala enheterna hade lågt förtroende bådeför programmet och organisationens förmåga att ta till sig deras återkoppling.För att anpassa utvärderingen till dessa förutsättningar, utan att förlora den kvalitativadimensionen i ett riktigt möte, gjordes en modell baserad på träffar viavideolänk. Modellen innefattade strukturerade, förberedda workshops som leddefram till ett videolänk-möte mellan medarbetare och utvecklarna av e-learning-programmet. Vid detta möte kunde feedback överlämnas, följdfrågorställas och diskussioner föras. Modellen baserades på arbetssätt och filosofininom Offensiv kvalitetsutveckling.Forskningsmetoden var en tillämpning av ActionResearch, en metod där forskaren är en aktiv deltagare i självaprocessen och där uppnådda resultat och reflektioner under resans gång påverkardet vidare händelseförloppet. Resultaten var positiva, och visade att aspekterinom Offensiv kvalitetsutveckling såsom skapa delaktighet och engagerat ledarskap hade storbetydelse för medarbetarnas engagemang för förändringsprocessen. Slutsatsen varatt modellen innebar en förbättring av den nuvarande återkopplingsprocessen ochatt den dessutom skapade ett ökat engagemang både hos medarbetare och ledning. / The   purpose of this paper was to design and test a model for evaluation of an   e-learning program in large, international retail company. The size of the   organization and the distance between many of it’s divisions and units, meant   that it for practical reasons was difficult to perform qualitative   evaluations. Many co-workers had low confidence in the organization’s ability   to receive and absorb their feedback. As an attempt to adjust the evaluation   to these premises without losing the dimension of qualitative assessment one   can have in a live meeting, a model for evaluation, based on communication   via video link, was designed. The model contained prepared, structured   workshops leading to a video link meeting with the developer of the   trainings. In this meeting, feedback was given, follow-up questions were   asked and discussions held. The model was based on working methods and   philosophy within the Total Quality Management framework. The research   method was an adaption of “Action Research”, a method based on the active   participation of the researcher and in which obtained results and reflections   made during the process, will influence the upcoming course of actions. The   results were positive and showed that aspects of Total Quality Management such   as inclusion and engaged leadership had great impact on how the   co- workers perceived the process of change. The conclusion was that the   model was an improvement of the existing feedback-process and that it also   created a higher level of perceived engagement amongst participating   co-workers and managers. / <p>2019-06-27</p>

The purpose of this essay is to explore how educators are supposed to prioritize their work at the preschool so that all children are listened to and the conditions necessary for kids to dare to express their feelings and thoughts are in place. How is the relationship important for the child's learning? How do I become a committed educator who knows how to interpret and prioritize my work so it benefits children's learning? I am developing these questions in two parts in my following text. Firstly I am writing about why it is important that we who work as pedagogues meet the child on the child’s own terms. In this part I am discussing security, closeness and distance between child and pedagogue and what that relationship might mean for child development. Then I turn to how to prioritize in order to be the best pedagogue for the benefit of the child's learning. My method is to reflect and question the knowledge I acquired during my work at the preschool. Together with various theories such as related theory, relationship skills and philosopher John Dewey, I have tried to have a discussion. In the text, I use two events from my work that illustrates the problem. With these as a foundation, I am discussing various opposed concept pairs such as control – initiative and their importance to be able to explore my problem of how to interpret the curriculum and prioritize my work. I have come to the conclusion that if we are to meet all people in a democratic and equal way, we ourselves need to some extent adapt to the one we face. The quality of the meeting between teacher and child affects whether the child will dare to express its thoughts and feelings. When teachers assume the child's thoughts and development, we can easily see the curriculum and the child's learning in a holistic perspective. The child finds it easier to learn new things when we as teachers assume the child's own thoughts. The relationship between child and teacher is important for the child's learning. In order to be capable of meeting these goals teachers are required to have an emotional maturity and development and the need to develop throughout life. We educators need to be better able to discuss and raise issues about how we handle our own emotions at work and what skills we need to be able to achieve these objectives. It can help us become a "bubbly enthusiast" who likes to work as a preschool teacher's, and finds the work developing and fun. / Syftet med den här essän är att undersöka hur pedagoger ska prioritera sitt arbete på förskolan så att alla barn blir lyssnade på och vilka förutsättningar som krävs för att barnen ska våga uttrycka sina känslor och tankar. På vilket sätt är relationen betydelsefull för barnets lärande? Hur ska jag bli en engagerad pedagog som vet hur jag ska tolka och prioritera i mitt arbeta så det gynnar barnens lärande maximalt? Jag utvecklar dessa frågor i två delar i min text. Först, skriver jag om varför det är viktigt att vi pedagoger möter barnet på sina egna villkor. I den delen, diskuterar jag tryggheten, närheten och distansen mellan barnet och pedagogen och vad den relationen kan betyda för barnets utveckling. Sedan tar jag upp hur jag ska prioritera för att kunna vara den bästa pedagogen för att gynna barnets lärande. Min metod är att reflektera och ifrågasätta den kunskap som jag tillägnat mig i mitt arbete på förskolan. Tillsammans med olika teorier som t.ex. anknytningsteorin, relationskompetens och filosofen John Dewey har jag försökt föra en diskussion. I texten använder jag mig av två händelser från mitt arbete som belyser problematiken. Jag utgår utifrån dem och diskuterar olika begrepps motsatspar som t.ex. kontroll – initiativ och dess betydelse för att kunna utforska mitt problem hur jag ska tolka läroplanen och prioritera i mitt arbete. Jag har kommit fram till att om vi ska kunna möta alla människor på ett demokratiskt och likvärdigt sätt behöver vi själva till viss del anpassa oss till den vi möter. Mötets kvalitet mellan pedagogen och barnet påverkar om barnet ska våga uttrycka sina tankar och känslor. När vi pedagoger utgår från barnets tankar och utveckling kan vi lättare se läroplanen och barnets lärande i ett helhetsperspektiv. Barnet har lättare att lära sig nya saker när vi som pedagoger utgår från barnets egna tankar . Relationen mellan barnet och pedagogen är viktig för barnets lärande. För att klara att uppfylla målen behöver vi pedagoger ha en känslomässig mognad och utveckling och den behöver utvecklas under hela livet. Vi pedagoger behöver bli bättre på att diskutera och lyfta problem som handlar om hur vi hanterar våra egna känslor i arbetet och vad vi behöver för kompetens för att kunna uppnå målen. Det kan hjälpa oss att bli en ”sprudlande eldsjäl” som tycker att arbetet som förskollärare är utvecklande och roligt.