Denna vetenskapliga essä, som utgår från det personliga med två inledande gestaltningar, undersöker språket i socialt arbete och vilken betydelse ett enkelt och begripligt språk har för klienters delaktighet. Essän undersöker faktorer som kan försvåra för socialarbetaren att vara enkel i sitt språk. Användandet av mallar, kravet på produktion och effektivitet är några faktorer som kan leda till oklokhet i skrivandet som i sin tur leder till oklokhet i pratandet. Det blir inte lättare av att det näst intill enbart är dokumentation som diskuteras, sällan språket. Retorikens betydelse med ethos, logos och pathos har förpassats till historien. Makt, särskilt den dolda, behovet av att kunna distansera sig mot det svåra, viljan att vara objektiv och komplexa möten mellan skrivspråkliga och talspråkliga personer är ytterligare faktorer som kan försvåra det enkla språket. Essän mynnar ut i frågan vart i författarens praktiska kunskap som språket hör hemma. Svaret blir inte bara i hela författarens professionalism utan det som är författarens jag. / This scientific essay, based on the personal view with two introductory representations, examines the language of social work and the meaning of simple and understandable language for clients' participation. The essay examines factors that can make it difficult for the social worker to be simple in his or her language. The use of templates, the requirement for production and efficiency are some of the factors that can lead to unwiseness in writing which in turn leads to unwiseness in talking. It does not get any easier because it is almost exclusively documentation that is discussed, rarely the language. The importance of rhetoric with ethos, logos and pathos has been relegated to the history. Power, especially the hidden, the need to be able to distance themselves from the difficult, and the will to be objective and the complex encounter between writing linguists and colloquial linguists are additional factors that can make the simple language more difficult. The essay culminates in the question of where in the author's practical knowledge the language belongs. The answer will be not only in the professionalism of the entire author but in the author's self.

The purpose of this thesis was to investigate how the distance between real estate manager and the managed item influenced the real estate management process. The overall real estate management within Lantmännen Fastigheter AB was investigated to give suggestions on how to improve the quality of the real estate management within the company. To do this, questionnaires, interviews and observations was performed within the Lantmännen Fastigheter AB organization. Real estate managers answered questions about their role as real estate manager, maintenance planning, decision processes, leasing and strategies within the company. The analysis of the questionnaires, interviews and observations showed that the real estate managers wants to rearrange their spent working hours around on working tasks to spend more time on the tasks that brings income and spend less time on tasks that are unsatisfying and unnecessary. The analysis also shows in which areas the real estate managers want more support and education and that they mostly work with unplanned maintenance. The real estate managers are very much dependent on that the caretaker of the property to provide information about the property itself and maintenance work. The questionnaires also shows that there is a lack of a clear strategy and direction on how to work with real estate management within the organization which leads to troubles with budgeting for individual properties and to that the real estate managers work very individually within the organization. This thesis gives propositions to how the organization can work more efficiently with their real estate management when the distance between the manager and the managed object is large. / Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur avståndet mellan fastighetsförvaltare och förvaltningsobjekt påverkar förvaltningen inom Lantmännen Fastigheter AB. Utöver detta så undersöktes även förvaltningen inom företaget i stort för att kunna ge förslag till effektivitetsförbättringar. Detta gjordes genom att med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer inom Lantmännen Fastigheter AB. Fastighetsförvaltarna fick i enkäten besvara frågor om sin roll som förvaltare, om underhållsplanering, beslutsfattandet inom organisationen, uthyrning samt strategier inom bolaget. Analysen av enkäterna, intervjuerna och observationerna visade att fastighetsförvaltarna i organisationen till stor del vill omfördela spenderad arbetstid kring de olika arbetsuppgifterna som tillhör fastighetsförvaltningen och därmed minska tiden man lägger ned på uppgifter som är otillfredsställande och onödiga. Analysen visar också inom vilka områden som fastighetsförvaltarna själva anser att de vill ha mer stöd och utbildning och att man inom organisationen mestadels arbetar med oplanerat underhållsarbete. För information om fastigheten i sin helhet eller nödvändiga underhållsåtgärder är fastighetsförvaltarna till stor del beroende av att fastighetsskötarna på plats på fastigheten tillhandahåller denna information. Enkäten påvisar också tydligt att det inom organisationen saknas en tydlig riktning och strategi kring hur beståndet i portföljen ska förvaltas. Detta leder till att budget för enskilda fastigheter inte speglar verkligheten och att det därför är svårt att leva upp till mål och framförallt att fastighetsförvaltarna inom organisationen arbetar väldigt olika och med olika principer. I denna uppsats ges förslag på hur man inom organisationen kan arbeta mer effektivt med ett fokus på att avståndet mellan förvaltare och fastighet är stort.

På senare tid har ett ökat intresse uppkommit för distansarbete. Med nya arbetsformer krävs nya redskap för att underlätta dessa. Detta projekt var att, på uppdrag av SAAB Dynamics, utveckla en produkt som tillåter användaren att strömförsörja testkretsar på distans. Produkten som togs fram är en Raspberry Pi-baserad relämodul som kopplas in till ett labbaggregat och vars funktioner styrs via en webbserver. Ifrån webbservern kan användaren kontrollera spänning och strömbegränsning med en upplösning på 10 mV/mA samt stänga av och sätta på utmatningen till labbaggregatet och upp till tre anslutna testkort. Relämodulen är försedd med spänning-, ström-, och effektövervakningskretsar som kontinuerligt uppdateras live på webbservern för tydlig information över hur mycket som går till varje testkrets.  Projektet blev lyckat och en produkt som mötte de ursprungliga kraven blev framtagen. Det finns bra underlag för vidare utveckling då produkten konstruerades för att enkelt kunna expandera dess användningsområde för framtida ändamål. / In later years there has been a rising demand for working at home and with new working standards new tools need to be developed to make this easier. This project, which has been a commission from SAAB Dynamics, has been to develop a product that lets users supply test circuits with power remotely. The product that was developed is a Raspberry Pi-based relay module that is connected to a lab bench power supply with its functions operatable from a webserver. From the webserver a user can change desired voltage and current limit with a resolution of 10 mV/mA as well as change the output status for the connected power supply and up to 3 test circuits. The product is also equipped with voltage, current and power monitoring devices which continuously feed live data to the webserver where it is dynamically updated.  In the end a successful product was developed that met the initial requirements. There is a good foundation for further development since the product was designed to easily expand its functions into other areas.

Till följd av den snabba spridningen av coronaviruset, Covid-19, beslutade Uppsala universitet att all utbildning och examination skulle utföras på distans. Det fattades ett snabbt beslut om detta som trädde i kraft omgående. Beslutet tvingade lektorer och kursansvariga att omvandla sina kurser till ett digitalt format och examinera sina studenter med tillgängliga digitala verktyg såsom Zoom, Inspera, Studentportalen och Canvas. I den här uppsatsen undersöks hur en institution på universitetet anpassat examinationer utifrån det tvingande kravet om social distansering. Även styrkor och svagheter i digitaliseringsprocessen belyses. I studien undersöks detta genom att skapa en heltäckande bild av en digital verksamhet, ett digitalt klargörande, baserat på ett teoretiskt ramverk bestående av nio dimensioner av en digitaliserad verksamhet. Datainsamling har skett dels genom dokumentanalys hämtad från universitets hemsida, dels genom intervjuer med intressenter som är involverade i att digitalisera examination och studenter. Det digitala klargörande visar en komplett bild av verksamheten, som därefter analyseras utifrån intervjuerna och teorier om viktiga faktorer för digitala examinationer. Den huvudsakliga upptäckten är att digitaliseringen på många sätt har fungerat bättre än förväntat, men att den inte varit perfekt. Det är bland annat av vikt att redan från början strukturera och planera kursinnehåll och examination för att det ska fungera väl i ett digitalt format. Detta var dock något som inte var möjligt i den uppkomna situationen, eftersom det finns lagar som begränsar ett sådant förfarande. Dessutom hade kursernas innehåll bestämts innan de digitaliserades och de kunde därmed inte ändras. Utöver detta står det klart att kommunikationen till framförallt studenterna om beslut och riktlinjer hade kunnat varit bättre. Sammanfattningsvis anpassade sig dock Uppsala universitet mycket snabbt till en extrem situation med digitala examinationer och kan sannolikt dra lärdom av och göra förbättringar som gör det möjligt att applicera detta på utbildningar framgent när universitetet öppnar som vanligt.

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

Bakgrund: Ensamhet uppstår vid många stadier i livet, där vi människor upplever ensamhet på olika sätt. Men ensamhet uppstår även vid användandet av sociala medier. Människor kommer ifrån varandra genom att den fysiska kontakten medan den sociala interaktionen på sociala medier ökar. Frivillig ensamhet och många som upplever ensamhet kan oftast uppleva positivt eller negativt av upplevd ensamhet. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå och undersöka hur ensamheten förekommer i relation till sociala medier användning. Studien är avgränsat till att studera ensamhet och avskildhet för att kunna få olika uppfattningar om upplevelsen av ensamhet som uppstår med användandet av sociala medier. Metod: 10 människor i olika åldrar har djupintervjuats med semistrukturerade intervjuer för att få en bättre förståelse för hur ensamhet upplevs av olika människor. Jag har använt mig av kvalitativ dataanalys. Resultat: Studiens resultat visar att människor har olika upplevelser av ensamhet när de använder sig av sociala medier. Många kan känna att det är bra att komma från varandra medan andra kan känna att det är jobbigt att komma ifrån sammanhållningen som finns. / Background: Loneliness occurs at many stages in life, where we humans experience loneliness in different ways. But loneliness also arises when using social media. People get apart by increasing physical contact while social interaction on social media. Seclusion is a loneliness that is selfchosen and many who use loneliness can often experience positively or negatively from perceived loneliness. Aim: The aim of this work is to study the loneliness that arises when using social media. How loneliness arises with the use of social media arises. The study is limited to studying loneliness and seclusion to get different perceptions about the experience of loneliness that arises with the use of social media. Method: 10 people of different ages have been interviewed in depth with semi- structured interviews to gain a better understanding of how loneliness is experienced by different people. I have used qualitative data analysis. Results: The study concluded that people have different experiences of loneliness when they use social media. Many may feel that it is good to get away from each other while others may feel that it is difficult to get away from the cohesion that exists.

Forskningsfråga:  - Hur har modebranschen i Sverige anpassat sina strategier under och efter pandemin? Vilka åtgärder har vidtagits för att hantera de utmaningar och påfrestningar som uppstått?  Syftet: Syftet med studien är att analysera modebranschens strategier i Sverige under och efter pandemin. Dessutom vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera utmaningar och påfrestningar.  Teorier: Studien bygger på dessa teorier: SOSTAC, RACE, köpprocess, ZMOT, varumärkesbyggande, varumärkeskapital, förespråkare samt CRM.  Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex olika företag inom klädebranschen och dessa företag är: Dojostock, JD sport, H&M, Lyckliga jag, Collection of Brands & Jack & Jomes.  Empiri: Studien presenterade resultaten från de genomförda intervjuerna, där respondenterna undersöktes för att tyda sina olika strategier och åtgärder som implementerades på grund av pandemin.  Slutsats: Covid-19 har haft stor inverkan på modebranschen med övergången från fysiska butiker till online närvaro. Dessutom anpassade företag genom kreativa kampanjer och mer fokus på kundlojalitet. En annan aspekt är att e-handel och digital marknadsföring ökade och utformade modebranschens framtid efter pandemin.

With the growing load demand, Ultra high Voltage (UHV) transmission lines are utilized in many countries around the world for bulk power transmission from remote locations over long distance. UHV transmission lines have typical features and it poses a challenge to the power system design with respect to protection, insulation and reactive power compensation, etc. Protection is a key issue in UHV transmission since a relay failure can interrupt and damage the power system. There are distance and differential protection schemes in the transmission line which account for security of the power system.  This thesis report is based on analysis carried out to find out the typical features associated with the UHV transmission systems. Also the impacts of the UHV transmission line characteristics on line distance protection scheme are observed. The traditional distance relays based on the lumped line parameters are not suited for the UHV transmission lines of very long distances. In this case a simulation is carried out for a 765 kV transmission system modeled in PSCAD. In such a case the non-linearity is even more prominent and the relay is less dependable. In line with the simulation and the analysis for the challenges in UHV transmission system, it is observed that the fault impedance of the line is non-linear and this non-linearity causes the failure of relay operation for a fault location at the boundary of the zone of protection. The fault simulation was carried out in PSCAD and the quadrilateral distance relay characteristics were plotted using MATLAB. From the simulation and results, it is finally concluded that traditional distance protection relays with lumped parameter line modeling is not suitable for UHV transmission liens due to non-linearity in fault impedance and it leads to relay failure. / Ultra high voltage (UHV) transmissionsledningar används i många länder till följd av ett växande behov av överföra hög effekt från avlägset belägna produktionsanläggningar till konsumenter. UHV-transmissionsledningar har speciella egenskaper som innebär utmaningar vid designandet av kraftsystem. Några utmaningar är systemskydd, isolation, och reaktiv effektkompensering. Systemskydd är en viktig aspekt för UHV-transmission eftersom haveri av reläskydd kan orsaka driftstopp och även skada ett kraftsystem. Det finns distans- och differentialskydd i transmissionsledningar som utgör skydd för kraftsystemet.  Denna avhandling är baserad på analyser som har utförts för att åskådliggöra de typiska egenskaperna som är sammankopplade med UHV-transmissionssystem. Även inverkan på distansskydd orsakad av karaktäristiken av UHV-transmissionsledningar utvärderas. De traditionella distansreläskydden som baseras på de sammanslagna ledningsparametrarna är inte lämpade för UHV-transmissionsledningar som stäcker sig över långa avstånd. I detta fall har en simulering utförts i PSCAD för ett transmissionssystem med spänningen 765 kV. I ett sådant fall är karaktäristiken ännu mer olinjär och reläskydden ännu mindre pålitliga. Det observeras att felimpedansen för ledningen är olinjär och till följd av detta orsakas problem med reläskydden då ett fel uppkommer vid utkanten av den skyddade zonen. Denna observation överensstämmer med simuleringarna och de förväntade utmaningarna kopplade till UHV. Simuleringar av felfall utfördes i PSCAD och karaktäristiken av reläskydden plottades med hjälp av MATLAB. Från resultat presenteras i rapporten, konkluderas det att konventionella distansskyddsreläer med modellering av sammanslagna ledningsparametrar inte är lämpliga för UHV-transmissionsledningar på grund av att den olinjära felimpedansen leder till att reläskydden havererar.

AbstractSyfte. Att: beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i glesbygd med jour på distans.Bakgrund. Jour på distans innebär att sjuksköterskor, med stöd av läkare på di-stans, omhändertar patienter med olika slags akuta symtom. Frånvaron av nationella studier, rörande sjuksköterskors erfarenhet av jour på distans i kombination med behovet av att hitta nya sätt att bedriva vård i glesbygd, borde medföra ett intresse för studien.Design: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Intervjuer genomfördes med 9 sjuksköterskor, vilka arbetar vid 2 olika häl-socentraler belägna i nordligaste delen av Sverige. Intervjuerna genomfördes våren 2017. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Analysen resulterade i de 4 kategorierna rollutveckling, fördelar för pati-enten, stöd samt osäkerhet. Sjuksköterskor beskriver sig ha ett arbete som på olika sätt medför rollutveckling. Fördelar för patinten framställs bestå av exempelvis mins-kat behov av resor samt möjlighet att få snabb bedömning utan att alltid behöva åka till sjukhus. Kategorin stöd belyser betydelsen av tillit från läkare och fungerande teknik. Sista kategorin påvisar att vissa situationer medför känslor av osäkerhet hos sjuksköterskan, som exempelvis när läkare har dålig kunskap om jour på distans.Slutsats. Resultatet påvisar att jour på distans, sett ur sjuksköterskornas perspektiv, är ett bra sätt att tillvarata befintlig personal och teknik i syfte att tillhandahålla vård under jourtid i glest befolkade områden. Arbete med jour på distans kräver sjukskö-terskor med god kunskap och erfarenhet och studien påvisar även betydelsen av ut-bildning samt stöd från läkaren.

Studien handlar om hur tittare och producenter upplever intervjusekvenser i 360°-video i en VR-miljö och syftet är att synliggöra tittares upplevelser av produktion för att skapa bättre förutsättningar för journalistiska 360°- produktioner. Studien fokuserar på tittarens upplevelser av 360°-video i olikheter i gestaltningsval, utifrån gestaltningskomponenterna: point-of-view, distans till intervjupersonen, intervjupersonens blickriktning och hur reporter används i 360°-video, samt på vilka olika sätt man som producent kan gestalta intervjusekvenser i journalistisk 360°-video och hur det skiljer sig cinematografiskt och berättartekniskt från traditionell videoproduktion. Studien har utgått från ett egenproducerat testmaterial bestående av sex olika 360°-videor. Detta material har använts i en tittarstudie där testpersonerna har tittat på materialet i VR-headset, tänkt högt enligt thinking aloud-metoden och medverkat i en simulated recall-intervju med kortsortering. För att få ett producentperspektiv har även yrkesverksamma 360°-producenter intervjuats. Testpersonernas upplevelser har analyserats utifrån hur vi traditionellt gestaltar intervjuer i rörliga medier. Studien visar hur individuellt tittare upplever grundläggande parametrar i gestaltningsval i intervjusekvenserna, att tittarna vill känna sig delaktiga och uppleva ett förstahandsperspektiv med stabilitet och kameran placerad i ett för dem normalt perspektiv i höjdled, vara nära intervjusituationen men inte för nära och känna sig bekräftade av blickar från samtliga medverkande. Samtidigt påverkar närhet till intervjuperson och dennes blickriktning hur villig tittaren är att utforska miljön. En synlig reporter kan upplevas som en konkurrent om uppmärksamheten eller fungera som en bra guide. Studien visar också hur all 360°-produktion i möjligaste mån bör efterlikna verkligheten och hur en intervjusituation också bör efterlikna en verklig situation där tittaren upplever illusionen av att vara delaktig. Intervjusituationen i 360°- video konkurrerar många gånger om tittarens uppmärksamhet med den rena miljöupplevelsen och intervjupersoner blir väldigt utlämnade i 360°-formatet. Det är därför av stor vikt att man har en överenskommelse om produktionens stil innan inspelningen.