Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förekommer något samband mellan total distans, högintensiva löpningar och totalt inspelade poäng i damernas och herrarnas FIFA World Cup år 2015 respektive 2018. Vidare avser författarna att undersöka om damernas och herrarnas totala distans skiljer sig mellan respektive FIFA World Cup. Området är en viktig del av dagens fotboll och resultaten i studien är användbara för tränare, spelare och fotbollsverksamheter. Studiens frågeställningar är därför: Förekommer det något samband mellan poäng och total distans i damernas och herrarnas FIFA World Cup från 2015 respektive 2018? Förekommer det något samband mellan poäng och högintensiva löpningar i damernas och herrarnas FIFA World Cup från 2015 respektive 2018? Skiljer sig den totala distansen mellan damer och herrar under FIFA World Cup 2015 respektive 2018? Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod och en retrospektiv studiedesign. I studien analyserades 200st fotbollsmatcher, som motsvarar alla spelade matcher vid damernas och herrarnas FIFA World Cup 2015 respektive 2018. Data som analyserades var total distans, högintensiva löpningar och poäng. Datainsamlingen gjordes genom FIFAs officiellt publicerade rapporter gällande respektive FIFA World Cup. Resultat Resultaten visade en signifikant korrelation mellan total distans och poäng samt högintensiva löpningar och poäng för damernas FIFA World Cup. Inget samband upptäcktes med likadana analyser under herrarnas FIFA World Cup. Studien upptäckte en skillnad mellan damernas och herrarnas totala distans, där distansen var längre för damer jämfört med herrar (p= 0,003). Slutsats Studien påvisar skillnader mellan dam- och herrfotboll. Den fysiska förmågan verkar ha större betydelse för matchavgörande i damernas 2015 jämfört med herrarnas FIFA World Cup 2018. Resultaten som redovisas lämnar utrymme för argumentet att damfotbollen bör tillämpa träningsplaneringar som kopplas till spelares fysiska kapacitet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Detta arbete har gått ut på att spela in, producera och mixa en annan artists kommande singel på distans, till hennes debutalbum. Låten heter Springer Hem I Ösregn. Det utfördes och började med en färdig demo med alla instrument först gjorda i datorn och en slasksång insjungen av skribenten. Demon skickades till en trummis och basist som spelade in på distans. Sångerskan, Moa Silén, tog tåget till Arvika från Stockholm och spelade in all sång under en helg hemma hos mig. Gitarrer spelades in på egen hand i efterhand och låten producerade upp ytligare. Mixandet gjordes av mig och Anton Fagerberg. Mastern står även Anton för. Resultatet blev ett mer nytt och modernt sound än hennes tidigare singel. Vilket målet var redan från början och att kunna blanda akustiska instrument med digitala. Det uppstod problem då mycket gjordes på distans och även i mixnings-processen för att få bas och trummor att samarbeta, men med hjälp av Anton så löste det sig. I framtiden kommer detta projekt ske utan distans och med bättre arbetsförhållanden. Trots den långa resan blev resultatet av låten som förväntat. / This assignment has been about recording, producing and mixing another artist's upcoming single, remotely, for her debut EP. The song is called ”Springer Hem I Ösregn”. It was first created with a demo with all the instruments made in the computer and a demo-vocal sung by myself. The demo was sent to a drummer and bass-player who recorded it remotely. The singer, Moa Silén, took the train to Arvika from Stockholm and recorded all the vocals during a weekend at my place. Guitars were recorded on their own and the song produced more superficially afterwards. The mix was done by myself and Anton Fagerberg. The master was also done by Anton. The result was to get a more new and modern sound than her previous single. Which the goal was right from the start and to be able to mix acoustic instruments with digital instruments. There were problems cause a lot was done remotely and also during the mixing process to get the bass and drums to work together, but with some help from Anton it was solved. In the future, this project will be done without the distance and with better working-conditions. Despite the long journey, the result of the song was as expected.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

During the global covid-19 pandemic most organisations, in this case the banking industry, have had to adapt to the many government imposed restrictions to stop the spread of the virus. This means that there have been significant changes in how organisations conduct their communicative businesses and internal communication. Research has shown that a digitally based work environment is good for employees and managers to effectively execute tasks and communicate more smoothly, but a lack of physical presence in work has also had negative side-effects on communication in the workforce.This study aims to identify the changes in communication and the internal communicative consequences of the altered communication in one of Sweden’s major banks. Based on literature regarding pedagogy, communication and social distance consequences for organisations, several individuals who worked at the bank were interviewed by phone or by Zoom-meetings and were asked to respond to questions about how the communication at work was conducted and what the effects of the changed communications were. A thematic analysis of the answers from the participants demonstrated that over all work efficiency had been unchanged or changed for the better, but there were regularly gaps in the internal communication that was a result of the lack of physical presence when conducting tasks or meetings. A purely digitally based work environment has its positive aspects when increasing the effectiveness and flexibility of the workforce since most organisations conduct their businesses online, but when information about a task needs deeper explanation or concretization about accountability for tasks, information distributed online might be insufficient. / Under covid-19-pandemin har de flesta organisationer, i detta fall bankväsendet, varit tvungna att anpassa sig efter regeringens beslut om restriktioner i syfte att stoppa vidare spridning av viruset. Det innebär att det har skett märkbara förändringar i hur organisationer genomför sina uppgifter och hur den interna kommunikationen har påverkats. Tidigare forskning har visat att organisationer gynnas av digital kommunikation då medarbetarna blir utbildade inom att hantera teknologi och att effektivt kommunicera, men en minskad fysisk kommunikation har inneburit att den interna kommunikationen har fått särskilda negativa sidoeffekter. Denna studie har som syfte att identifiera de kommunikativa förändringarna och konsekvenserna hos den förändrade interna kommunikationen hos en bank i Sverige. Flera medarbetare blev intervjuade via telefon eller zoom-möten och fick besvara frågor som var relaterade till den förändrade kommunikationen och dess upplevda konsekvenser. Intervjuerna var baserade på litteratur inom pedagogik, kommunikation och konsekvenserna för organisationer under en pandemi. Genom en tematisk analys av resultatet visade det sig att deltagarna upplevde att den allmänna kommunikationen var mer begränsad till det digitala och arbetsprestationen var oförändrad eller förändrad till det bättre. Men det skedde ofta missar i kommunikationen som var konsekvenser av att ingen fysisk kommunikation hade genomförts. En digitalt baserad arbetsmiljö har sina positiva effekter när det kommer till att göra sina medarbetare mer effektiva och flexibla då de flesta organisationer genomför sina verksamheter online, men om en uppgift kräver mer extensiv information eller ansvarstagande av uppgifter behöver konkretiseras så är digitalt distribuerad information ibland otillräcklig.

Det rådande viruset covid-19 har orsakat radikala förändringar i samhället och för arbetsmarknaden. Detta har resulterat i att flera organisationer har varit tvungna att övergå till att arbeta på distans. Denna snabba och radikala övergång har inneburit att organisationer inte haft den kunskap som krävs för en framgångsrik övergång till distansarbete. Detta innebär att de anställda nu måste förhålla sig till nya arbetssätt och finna lösningar på problem de aldrig innan skådat. Denna påskyndade förändring har onekligen påverkat de anställdas ambitioner och motivation i arbetet då hemmet nu blivit arbetsplats.   Denna studie “Är hemma bäst?” syftar till att uppnå en fördjupad förståelse för hur anställdas arbetsmotivation påverkas i övergången till distansarbete. Den teoretiska referensramen baseras på en kombination av välkända teorier inom området motivation och arbetsmotivation. Dessa teorier är Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori, social identity theory samt self determination theory. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi valts, där materialinsamlingen inträffade enligt ett bekvämlighetsurval. Detta utvecklades till fjorton kvalitativa intervjuer med respondenter inom yrken som innebär en stor mängd social kontakt; managementkonsulter samt högskolelärare. Vidare analyseras och diskuteras det insamlade materialet i relation till de valda teorierna samt tidigare studier, detta ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Studiens resultat stödjer delvis tidigare forskning samt bidrar med nya kunskaper inom området arbetsmotivation i kombination med övergången till distansarbete.  Studien visar att övergången till distansarbete har resulterat i flera möjligheter och utmaningar för anställda. Resultatet visar att bland annat avsaknaden av den sociala samvaron i övergången till distansarbete kan vara en negativ faktor för arbetsmotivationen. På liknande sätt påverkas arbetsmotivationen av en otillräcklig teknologisk kunskap samt en otydlig separans mellan arbete och fritid. Däremot anses faktorer som utvecklingen av meningsfulla uppgifter, en professionell arbetsmiljö och kontinuerlig återkoppling på individnivå innebära en positiv effekt på arbetsmotivationen i distansarbete. Emellertid innebär distansarbete flexibilitet och frihet, vilka anses vara faktorer som höjer somliga individers arbetsmotivation i övergången till distansarbete.  Vi vill rikta denna studie till organisationer som ett verktyg i övergången till distansarbete i syfte att främja de möjligheter som finns, och framgångsrikt bemöta de utmaningar som övergången innebär. Vår aspiration är att den utvecklade konceptuella modellen kan bidra med insikter i området arbetsmotivation i övergången till distansarbete och även optimera organisationers effektivitet.

Studiens syfte var att undersöka vad ett optimalt distansledarskap var och hur olika individer i ledarpositioner upplevde sitt distansledarskap, samt påvisa vilka för- och nackdelar som togs upp i denna fråga. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där respondenterna hade en ledarposition. Respondenterna arbetade inom olika branscher och detta belyste en bred insikt i ämnet. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av relevanta artiklar samt väsentlig litteratur. Resultatet påvisade att distansledarskapet varierade i praktiken beroende på bransch, dock inte upplevelsen av distansledarskapet. Respondenterna berättade om deras upplevelse angående ett optimalt distansledarskap och hur detta kunde tillämpas i den bransch respondenten arbetade inom. Vidare kunde vi se en koppling till vår studie och den digitalisering som pågår i vårt samhälle. / The purpose of the study was to investigate what an optimal E-leadership was and how different individuals in leadership positions experienced their own E-leadership, and to demonstrate what advantages and disadvantages were addressed in this issue. The method used was semi-structured interviews where the respondents held a leadership position. The respondents worked in different industries and this shed light on a broad insight into the subject. The results were analyzed and interpreted with the help of relevant articles and essential literature. The results showed that E-leadership varied in practice depending on the industry, but not the experience of E-leadership. The respondents talked about their experience regarding optimal E-leadership and how this could be applied in the industry the respondent worked in. Furthermore, we could see a connection to our study and the digitalization that is going on in our society.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare upplevde sin motivation vid fysisktdistanserat ledarskap. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa delvisstrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval genererade 10 respondenter (N=10), niokvinnor och en man, som varierade mellan åldrarna 25–62 år. Den valda analysmetodenvar en induktiv tematisk analys, vilken genererade fem teman (arbetet med brukarna,arbetet med kollegorna, arbetsprestation, arbetets natur och chefens engagemang).Innehållet i samtliga teman upplevdes vara källor till motivation för respondenterna. Dethuvudsakliga resultatet av studien visade att det distanserade ledarskapet kunde försämraeller förbättra upplevelsen av motivation, men att det inte behövde göra varken eller. Dearbetstagare som upplevde en försämring, hittade ofta alternativa sätt för att upprätthållamotivation. Slutsatsen var således att upplevelsen av motivation vid fysiskt distanseratledarskap kan variera beroende på arbetstagarnas individuella skillnader i preferenser.

Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.