The pace of urbanisation in less developed regions creates consequences which cause problems such as housing, overcrowding and lack of living standards in the urban areas. A problem connected more to developing countries than developed countries that earlier went through the same process. One of the reasons why urbanisation occurs is because of rural-urban migration. This study focuses on why men and women migrate and use migration as a tool to obtain personal development. The methodological framework used is qualitative with abductive reasoning, and the research design is a case study. The case study selected is Zambia, specifically the slum area Misisi in Lusaka. Ten semi-structured interviews are conducted to gather empirical data. A selection needs to be made to do the interviews, which is contrived on the snowball sampling method and delimitations. The empirical data is coded through thematic analysis, and three themes are found and described in the findings, personal economic and educational development, network and gender differences. These themes are analysed through the chosen sociological analytical framework; Bourdieu's class theory and West and Zimmerman's theory doing gender. The findings show that individuals use migration as a tool to climb in societal class and obtain personal development in different capitals. Furthermore, the differences between men and women are not as vast anymore, women have started to focus more on themselves than on the family. This research follows the lines of Agenda 2030, specifically number 11, and can inspire a more profound interest in the subject of sustainable cities and communities with the findings. Continuing research can increase the understanding of how personal development affects the fast-growing urbanisation in developing countries with rural-urban migration.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar och befäster praktisk kunskap hos elever med syfte att skapa livslång hälsa. Studiens frågeställningar: Hur arbetar gymnasielärarna praktiskt med hälsa i ämnet idrott och hälsa och hur bedöms de praktiska momenten i hälsa i ämnet idrott och hälsa? Teori och Metod Studien har en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där intervjuguiden skapats utifrån teorin om learning by doing samt begreppet healthying. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval där fem legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa deltog med ett spann mellan 18 och 42 år av undervisningserfarenhet inom ämnet. Fyra av intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplats och en intervju genomfördes på videokonferensprogrammet Zoom. Det transkriberade datainsamlingsmaterialet analyserades genom en tematisk analysmetod bestående av sex steg. Resultat Resultatet av studien visar på att undervisningen i hälsa tendrar att fokusera på den fysiska hälsan med konditions- och styrkemoment. Den psykiska hälsan undervisas främst teoretiskt genom att skriftligt och muntligt reflektera över relationen mellan det fysiska och det psykiska, men det kan även undervisas praktiskt genom yoga, mental träning och mindfulness. Den sociala hälsan undervisas genom samarbetsövningar för att föra ihop elevgrupperna, men även genom lekar och dans. Lärarna har som målsättningen att undervisa praktiskt i hälsa men trots det sker mycket av undervisningen teoretiskt för att hantera tidsbrist, en otydlig och patogen kursplan samt bedömningssvårigheter. Bedömningen i hälsa sker formativt då eleverna ges flera möjligheter att utveckla och visa sina kunskaper, därtill sker den över en längre tid och examinationsformerna varierar. Fokus ligger på att bedöma elevernas förståelse och begriplighet av hälsa och inte på att genomföra tester för att bedöma deras hälsostatus. Slutsats Alla lärarna ser ämnet idrott och hälsa som praktiskt där de starkt tror på att livslång hälsa skapas genom upplevelsebaserad undervisning. Deras syn på hälsa påverkar undervisningens utformning med tanke på kursplanens otydligheter. För att uppnå livslång hälsa krävs en förståelse som skapas över tid och därav anser lärarna att formativ bedömning bidrar till detta. / Aim and Research Questions The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education (P.E.) convey and consolidate practical knowledge in students with the aim of creating lifelong health. The study´s research questions: How do secondary school teachers work practically with Health in P.E. And how are the practical lessons about health assessed in P.E.? Theory and Method The study has a qualitative approach, with semi-structured interviews as data collection method where the interview guide was created based on the theory learning by doing and the concept of healthying. The selection was made through a convenience selection where five certified teachers in P.E. participated with between 18-42 years of teaching experience. Four of the interviews were conducted at the participants’ workplace and one interview was conducted over Zoom. The transcribed data have been analyzed through a thematic analysis following six steps. Results  The result of this study showcases that health education tend to focus on physical health through cardio and strength. The psychological health is mainly educated theoretically through written and verbal reflections about the correlation between physical activities and psychological, but it can also be taught practically through yoga, mental training, and mindfulness. Social health is taught through collaborative exercises to get the student group closer together but can also be taught trough games and dance. The teachers have the aim to educate practically about health, however big parts about health education are taught theoretically to handle lack of time, unclear and pathogen syllabus and assessment difficulties. The grading in health is made through formative assessment where the students are given multiple occasions to improve and show their abilities over a long period of time, and the examination format varies. When assessing, the focus is to assess students’ understanding and comprehensibility of health and not to conducting tests to assess their health status. Conclusion All the teachers view the subject P.E. as practical where they strongly believe that lifelong health creates through experienced-based teaching. Their view on health is reflected on the design of their lessons, given the ambiguities of the curriculum. To achieve lifelong health requires an understanding that is created over time and therefore the teachers believe that formative assessment contributes to this

The pace of urbanisation in less developed regions creates consequenceswhich cause problems such as housing, overcrowding and lack of livingstandards in the urban areas. A problem connected more to developingcountries than developed countries that earlier went through the same process.One of the reasons why urbanisation occurs is because of rural-urbanmigration. This study focuses on why men and women migrate and usemigration as a tool to obtain personal development. The methodologicalframework used is qualitative with abductive reasoning, and the researchdesign is a case study. The case study selected is Zambia, specifically the slumarea Misisi in Lusaka. Ten semi-structured interviews are conducted to gatherempirical data. A selection needs to be made to do the interviews, which iscontrived on the snowball sampling method and delimitations. The empiricaldata is coded through thematic analysis, and three themes are found anddescribed in the findings, personal economic and educational development,network and gender differences. These themes are analysed through the chosensociological analytical framework; Bourdieu's class theory and West andZimmerman's theory doing gender. The findings show that individuals usemigration as a tool to climb in societal class and obtain personal developmentin different capitals. Furthermore, the differences between men and womenare not as vast anymore, women have started to focus more on themselves thanon the family. This research follows the lines of Agenda 2030, specificallynumber 11, and can inspire a more profound interest in the subject ofsustainable cities and communities with the findings. Continuing research canincrease the understanding of how personal development affects the fastgrowing urbanisation in developing countries with rural-urban migration.

Studien behandlar vad sex studenter och tre arbetsgivare har för uppfattning och syn på praktiken en fastighetsmäklarstudent måste genomföra för att registreras som fastighetsmäklare. Studien behandlar också hur kunskapsöverföringen upplevs av såväl studenter som arbetsgivare. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer utreda studenters och arbetsgivares uppfattning och syn inom centrala områden vad gäller en mäklarstuderandes praktik. Områden som behandlas är bland annat kunskapsöverföring och anställning. Vårt resultat visar att praktiken generellt uppfattas som positiv och givande ur både studenters och arbetsgivares perspektiv. Resultatet visar också att det kunskapsgap som finns vad gäller teoretiska kunskaper som studenten får genom skolan och den kunskap studenten får genom praktiken, inte täcks fullt ut. De tio obligatoriska veckorna är för korta för att en fullständig kunskapsöverföring ska ske. / This essay deals with the perception of the mandatory practice of the real estate students in Sweden that must be accomplished to become a certified real estate agent. The goal is to investigate the matter through qualitative interviews with six students of Malmö högskola and three major employers in the Malmö area. Key areas that are scrutinized are the transfer of knowledge, employment and engagement. Our findings demonstrate that the general view of the practice within the real estate brokerage business is good and rewarding for both students and employers. The findings also show that there is a gap of knowledge between the theoretical education and the practice based education which is not fully covered. The obligatory ten weeks of practice may be considerd too short for a complete knowledge transfer to occur.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex verksamma lärare i årskurs 1–3 ser på sitt arbete för att elever ska våga tala i klassrummet och hur de arbetar för att stötta elever till att våga tala. Utifrån syftet har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka strategier rapporterar lärare att de använder för att få eleverna att våga tala i klassrummet? Kan klassrumsklimatet påverka elevernas förmåga att våga tala inför varandra? Vilken plats ges förmågan tala i lärarnas undervisningsplanering? Den tidigare forskningen belyser hur klassrumsklimatet, trygghet och relationer påverkar elevernas förmåga att våga tala. I studien beskrivs även betydelsen av lärares arbete och syn på att utveckla elevernas förmåga att tala. Teoretisk bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet och pragmatismens Learning by doing-modell. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare samt ett observationstillfälle. Resultatet av studien visar att lärarna har en viktig roll för att stötta eleverna och arbetar med olika strategier för att eleverna ska bli trygga och våga tala i klassrummet. Resultatet visar också att lärare planerar in förmågan tala i undervisningen på ett varierat sätt.

Regulatory frameworks, such as gender quotas, have emerged as crucial tools in promoting gender equity within organizations. This paper investigates the interplay between gender equity policies and organizational culture in German companies. Drawing on a legislative landscape that includes the 2015 German law mandating a quota of at least 30 % women on supervisory boards, this study employs qualitative semi-structured interviews to explore the relationship between gender quotas and organizational culture. Findings reveal a nuanced landscape where organizational values and artifacts reflect both progressive and conservative influences. While initiatives like dual leadership models show promise, traditional gender roles remain and are reflected in organizational processes.   Despite the positive impact of gender quotas in driving change, concerns about tokenism and pressure on women persist. The study underscores the need for consistent policies and a fundamental shift in organizational culture to achieve genuine gender equity. Moreover, it identifies avenues for future research, including the exploration of industry-specific variations in gender equity relevance and the long-term effects of regulatory frameworks on organizational dynamics.

Paare und Paarbeziehungen sind – in westlichen, paarnormativen Gesellschaften – eine hegemoniale Lebensform. (Heterosexuelle) Paare (re-)produzieren in ihren Interaktionen und Aushandlungen – ihrem doing couple und doing inequality – nicht nur Geschlecht (im Sinne von Gender), sondern wesentlich auch gesellschaftliche Ungleichheiten. Paarbeziehungen sind daher ein wichtiges Untersuchungsfeld der Geschlechterforschung; die Paarbeziehung wird hierbei als eigenständige Analyseeinheit betrachtet. Paare werden in der (soziologischen) Geschlechterforschung aber auch auf die Frage hin untersucht, ob sich mit dem Brüchigwerden des männlichen Ernährermodells im globalen Norden ein Wandel der Paar- und Liebesleitbilder abzeichnet und sich u.a. auch dadurch Ungleichheiten im Geschlechterverhältnis verändern, verringern oder neue entstehen.

本文以最適控制理論證明，獎勵再生能源產出之政策，應以再生能源淨能源產出做為獎勵的基礎，而非現行以再生能源總能源產出做為獎勵基礎之模式。這裡的淨能源產出，指的是再生能源廠商生產出之再生能源，減去生產再生能源時所用的能源投入。本文首先將社會最適情況下的總能源產出分別與以淨能源產出和總能源產出為獎勵政策基礎之價格與數量政策下之總能源產出作比較，提出獎勵再生能源產出的政策，需以淨能源產出做為獎勵的基礎，而非現行以總能源產出作為基礎的政策，接著，在以淨能源產出為基礎的政策下，探討環境外部性與防治成本以及研究發展的議題。 / By the optimal control theory, this paper proves that policies on encouraging the production of renewable energy should be based on its net output or net energy instead of on its gross output or gross energy. Here net energy is defined as the surplus of renewable energy output minus energy input from its production. This paper first compares the optimal gross output of the renewable energy under the social optimal condition with the gross outputs under the price-based policy instrument and the quantity-based policy instrument based on net energy output and gross energy output, respectively, suggesting that policy instruments used to encourage the production of renewable energy should be based on its net output instead of on its gross output. Finally, it probes the cases of environmental externality and R&D based on the net output of renewable energy.

Die Prozesse der stetigen, interaktiven und lokalen Herstellung der Alltagswirklichkeit zu untersuchen, ist das Anliegen der Ethnomethodologie, die dem interpretativen Paradigma der Soziologie zugerechnet wird. Ihre leitende Frage lautet: Welcher Praktiken bedienen sich Gesellschaftsmitglieder, um die geordnete Struktur ihrer Alltagswelt interaktiv hervorzubringen? Geschlecht wird entsprechend als ein interaktiv hergestelltes Merkmal sozialer Ordnung begriffen.

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.