No description available.

In den Anfängen der Cultural Studies in der Birmingham School spielte Geschlecht eine eher untergeordnete Rolle. Bald wurden jedoch auch feministische Positionen herangezogen, um Ungleichheiten der Alltagspraxis zu erklären, die nicht klassentheoretisch zu fassen waren. In den Arbeiten von Rubin und Mulvey beispielsweise werden Geschlecht bzw. Geschlechtsunterscheidungen und -ungleichheiten durch makrosoziale Wissensstrukturen und kollektive Praktiken reproduziert.

There is a high demand for competent Information Systems (IS) / Information Technology (IT) graduates in a globalised knowledge-driven economy with rapidly evolving Information and Communication Technology (ICT). However, becoming a competent IS/IT graduate is not a once-off event because rapid technological changes require that IS/IT graduates continually strive to be up-to-date and relevant. Continuous updating of knowledge, keeping up-to-date, acquiring a diverse set of IS/IT/ICT competencies, and being competent is a problematic task globally, and requires building competencies comprising knowledge, skills, abilities and values. This thesis employs Classic Grounded Theory Methodology (CGTM) with a single case to identify the main concern of senior IS undergraduates during their learning process, and how they resolve the concern. Data were obtained from two diverse groups of senior IS undergraduate classes using multiple data collection methods, embedded in constant comparative analyses. Understanding what was going on in the substantive research area and explaining how the senior IS undergraduates' main concern was resolved was the focus of the data collection and conceptualisation. Through the single case exploratory CGTM study, the senior IS undergraduates' main concern emerged as a perceived lack of IS Competency, and the main concern was explored. A substantive theory of Competency Maturing conceptualises and explains how these students attempt to resolve their perceived lack of IS Competency. A substantive theory of Competency Maturing is a Basic Social Process (BSP) which involves engaging in learning by doing, and spontaneous learning within an organic learning environment. Three phases of the BSP of Competency Maturing are student engagement, self-awareness of competency, and self-development. This thesis recommends a Framework for a South African senior IS undergraduates' programme and offers a set of conceptual propositions developed from empirical data. The thesis makes theoretical and practical contributions to the IS education body of knowledge of student engagement, learning environment, senior IS undergraduates' curriculum development and competency development. A substantive theory of Competency Maturing is relevant to IS educators who wish to break away from traditional, teacher-centred approaches in higher education, and are willing to create learning environments where senior IS undergraduates are motivated to learn in rich, relevant and real-world contexts. The thesis contributes to IS educators who seek to understand how the learning environment and IS educational content influence and support student engagement and Competency Maturing. This thesis also offers IS educational practitioners an understanding of the educational content and a delivery style that can provide senior IS undergraduates with strong theoretical and practical foundations. The thesis's findings suggest that creating an organic learning environment can be a useful approach to developing more competent IS graduates.

Die Dissertation untersucht anhand von qualitativ geführten Interviews und Fragebogenerhebungen zur Lebenswirklichkeit von Beamtinnen und Beamten der Polizei Niedersachsen und umfangreicher Literaturrecherche die Erfordernis zur Umsetzung der Strategie Gender Mainstreaming als eine der Maßnahmen zur Herstellung von Geschlechtergerechtigkeit. Auf der Grundlage von Überlegungen zum sozialen Geschlecht Gender als interessengeleitetes Konstrukt männlich dominanter Denkstrukturen werden bereits vorhandene Frauenfördermaßnahmen in Beziehung zu Gender Mainstreaming positioniert. Reflexionen zur Lebenswirklichkeit von Polizeibeamten und Polizeibeamtinnen öffnen Einblicke in die Realität des Arbeitsfeldes Polizei als Beruf für Frauen und Männer. Eine Analyse vorhandener gesellschaftlicher Rahmenbedingen verdeutlicht individuelle und soziale Ursachen der Reproduktion eben dieser Rahmenbedingungen, denen beide Geschlechter unterworfen sind. Diskutiert wird die Zielsetzung von Gender Mainstreaming, Männern und Frauen Möglichkeiten zu öffnen, anstelle von geschlechtsbestimmten Zuweisungen von Lebensinhalten geschlechtsneutrale soziale Lebensräume zu gestalten. Verdeutlichend wird herausgestellt, dass hierzu sowohl Implementierung rechtlich verbindlicher Grundlagen innerhalb der Organisation Polizei (top down) als auch Herstellen individueller Denkbereitschaft aller Akteure im Sinne ihres beide Geschlechter tagtäglich einbeziehenden doing gender (bottom up) notwendig sind. Im letzten Teil werden praxisrelevante Vorschläge zu Gender Trainings und zur methodischen Umsetzung aufgezeigt.

Även om Sverige rankas bland topp tio av världens mest jämställda länder så dominerar män bland chefspositionerna. Studier visar att individer oavsett kön föredrar män som chefer framför kvinnor. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur det är att vara kvinna och chef genom att uppmärksamma upplevda motstånd, utmaningar och svårigheter vilka relaterar till stereotypa uppfattningar om kvinnliga egenskaper. Utifrån de primära teoretiska utgångspunkterna “att göra kön”, “tokenism” och “rollkongruens” har datamaterial insamlat via intervjuer med sex kvinnor i chefsrollen analyserats. Studiens resultat visar att kvinnor i chefsposition stöter på utmaningar och motstånd vilka kan kopplas till stereotypa uppfattningar om den kvinnliga könsrollen. Ett av studiens viktigaste fynd som kan vara en förklaring till detta är att könsstereotypa strukturer är djupt rotade varför de ofta går obemärkt förbi och reproduceras via social interaktion. / Even though Sweden is ranked among the top ten of the world's most equal countries, men dominate among the managerial positions. Studies show that individuals regardless of gender prefer men as managers over women. This qualitative study based on interviews aims to create an in-depth understanding of what it is like to be a woman and a manager by paying attention to perceived resistance, challenges and difficulties which relate to stereotypical perceptions of female characteristics. Based on “doing gender”, “tokenism” and “role congruity theory” as primary theoretical perspectives, data-material collected through interviews with six women in the managerial role has been analyzed. The results of the study show that women in managerial positions encounter challenges and resistance which can be linked to stereotypical perceptions of the female gender role. An important finding that may be an explanation is that gender stereotyped structures are established, which is why they go unnoticed and are reproduced in social interaction.

Studiens intention är att bidra med en inblick i hur förskollärare talar om sin roll när de deltar i barnens lek och förskollärares perspektiv om hur undervisning kan utgå från barns erfarenheter. Detta då undervisningsbegreppet är nytt i läroplanen för förskolan (2018) samt att det genom Skolinspektionens (2017) rapporter framkommer att det finns en osäkerhet om begreppet undervisning bland förskollärare. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat analyseras utifrån Deweys perspektiv samt tre teoretisk begrepp. Utifrån den insamlade empirin resulterade studien i att studiedeltagarna talar om sin roll i barns lek och om undervisning på ett medvetet sätt men att deras roll i barns lek inte är självklar. Resultatet visade också utmaningar med lek och undervisning samt undervisningsbegreppet. Slutsatsen blev att förskollärare talar om sin roll och delaktighet i barns lek som stöttande och medforskande. Samtidigt som studiedeltagarna talar om att förskolläraren ska vara observerande och skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga.

Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande