This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.

A written work about the process of working with the experimental film Carina.

Since Islam and Muslims are often portrayed in connection with terrorism, female oppression and security in Swedish news media, I decided I wanted to write my study on the subject “Islam and Swedish media”.   The aim with this study was to examine whether SVT’s documentary series Jag är muslim (I am Muslim in English) portrays Muslims differently from Swedish news media, and if so – how? To find out whether there was a difference, I used following questions: How are Islam and Muslims portrayed in the documentary series Jag är muslim? Does this documentary series give a different picture of Islam and Muslims than what previous studies have shown? i.e. how Islam and Muslims have been portrayed in Swedish news media according to previous studies. How can the variety and complexity that exists within Islam that is shown in Jag är muslim contribute to reducing the stereotypification of Islam and Muslims in Swedish media? What could explain that Jag är muslim gives a different picture of Islam and Muslims than Swedish news media, if that is the case? The methods I used were qualitative content analysis and abductive method, and the theories used are social constructivism, news logic, news criteria, and the human-interest frame. The conclusion shows that the Muslims participating in Jag är muslim are portrayed as any other Swede, but with some exceptions, such as that many Muslim women wear a veil. Because of this, they are portrayed in a very different way from how they are portrayed in Swedish news media, which is probably caused by the fact that they are shown from a human-interest frame perspective in the series, but from a news criteria perspective in Swedish news media. The Muslims participating in the series do most of the time share opinions, but the fact that Muslims with very different opinions exist are also brought up and discussed.

The vaccine issue is on the agenda and is widely discussed in the public debate. The reason is the ongoing corona pandemic which has led some people to refuse vaccination while others have been patiently waiting for their turn to receive their vaccination dose and it is clear that the topic divides the population into three different groups; pro- vaccine, anti-vaccine and those who have doubts about the issue. In SVT's Dokument inifrån: Vaccinkrigarna the journalists behind the documentary invites the viewer through infiltration into the anti-vaccine movement that works agianst vaccine by highlighting its disadvantages and possible harms. But how are the problems of vaccines portrayed in the documentary and how do the journalists present themselves? That is what this study aims to investigate by anchoring a rhetorical narrative analysis in a narratological approach. The theoretical starting point that forms the basis for the analysis work of the documentary in this study is Bill Nichols – Dokumentärfilmen som genre och Bengt Nermans Massmedieretorik, and previous research by Magnus Danielson Den granskande makten, Piotr Urniaz Redigering och skuld and Jesper Strömbäcks study on the need for investigative journalism. Methodological concepts, based on theoretical starting points, that are pertain to the study are observation and tracing.By using a rhetorical narratological analysis method and support from previous research and the selected theoretical starting points, the study has clearly shown the position of the documentary and the journalists behind it in the matter of vaccines. The problem of stopping vaccination is clearly highlighted and backed up by experts and healthcare professionals, something that gives the recipient an obvious idea that the purpose of the documentary is to encourage vaccination. It is also clear that the journalists and other participants who are in favor of vaccines stand for the good, those who want to get the viewers and all the inhabitants of society to do what they think is right; continue to vaccinate. While the participants in the resistance movement the journalists infiltrate are pointed out as the ignorant and evil, those whom the World Health Organization WHO classifies as one of the greatest threats to global health.Keywords: vaccine, documentary, journalists, vaccine resistance movement, experts

Syftet med mitt arbete är att undersöka och synliggöra hur två lärare försöker bedriva filmundervisning på skolans senare år och på så sätt förverkliga kursplanen i bild. Undersökningen, som är kvalitativ, sker i form av inspelade intervjuer. Mitt resultat, dvs. lärarnas röster och åsikter, presenteras i en leranimerad dokumentärfilm och på så sätt åskådliggör det konstnärliga i min KME-utbildning. Då antalet deltagare i min undersökning är litet jämförs mitt resultat med en rapport från Skolverket. Rapporten presenterar olika aspekter av bildämnet och tar bl.a. upp de undervisande lärarnas behörighet, materialbrist och undervisningstiden. Jag har medvetet valt att bara intervjua två lärare då gestaltningsformen är tidskrävande. Jag lyckas skapa en leranimerad dokumentärfilm som jag döper till Film i skolan –Är det möjligt? Den är 8 minuter och 40 sekunder kort och tog över 91 timmar att producera. Mitt resultat när det gäller lärarnas situation går i linje med Skolverkets undersökning. Filmen kan ses på: http://homeweb.mah.se/~ll011235/examensarbete06.wmv

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen. De flesta kan endast identifiera sig socialt, kulturellt eller nationellt ibland och de anser att det inte är så vikigt att kunna identifiera sig med en karaktär i en historisk film. / The purpose of this essay is to find out how students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries are, but also how historical movies and dokumentaries are used in education of history. Students identities in historical movies are also pointed out in this essay. The research consists of quantitative and groupinterviewes which have been completed of literature. The results showed that the students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries were quite neutral, when students often believe that historical movies are historically correct and that the teachers seldom work with source criticism with the students conserning historical movies and dokumentaries. Students and teachers talk about the demonsrated movie before and after it is shown. According to the research, students identities in historical movies play a minor role in their life. Most of the students could only sometimes identify themselves socially, culturally and nationally and they think that it is not that important to identify themselves with a character in a historical movie.

Den här uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgår jag från att även en naturdokumentär som Planet Earth är en subjektiv text vilken präglas av kulturella värderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlägga de värderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man använder sig av en berättande struktur som innebär fokus på individuella karaktärer, tydliga händelseförlopp och en applicering av gott och ont på djuren. Man koncentrerar sig främst på vissa arter, vilka görs till filmkaraktärer genom ett förmänskligande, och man har avlägsnat människor, teknik och andra historiska referenspunkter ur avsnitten. Att Planet Earth är en kommersiell produkt innebär att potentiellt kontroversiella inslag omöjliggörs, så trots att serien handlar om hotade naturområden ryms ingen direkt debatt kring miljöpolitik.Det slutresultat som vi får levererat till oss genom TV-skärmen är en strukturerad, ordnad bild av naturen, där den förklaras utifrån vår ideologi så att vi lätt kan ta den till oss. Att kritiskt analysera naturfilm är viktigt eftersom naturfilmens version av verkligheten ofta tas som autentisk, och gränser mellan vad som ses som ”naturligt” respektive ”onaturligt” dras. / This Bachelor Thesis focuses on the wildlife documentary TV-series Planet Earth. The documentary is analysed as a cultural text, inevitably influenced by cultural values and ideological interests. The purpose is to examine how the series’ depiction of nature and wildlife reflects these interests and values. How is the series constructed, what choices are made with what consequences? What is the series’ purpose and message? Planet Earth follows certain criteria which is typical for this type of wildlife documentary. A dramatic narrative structure is used, which leads to a focus on individual characters with certain anthropomorphising traits such as good/bad, and chain of events are created through editing. Most traces of civilisation, such as humans or technical equipment have been edited out, along with any historical points of reference and political aspects. The result is a commercially ‘safe’ and emotionally engaging documentary. It is clear that the nature we experience through our TV-screens is a heavily dramatised and arranged version, structured and interpreted from our own ideology so that we easily can understand it. A critical approach to nature documentaries is important, since what we see in these documentaries often is accepted as the truth. This may lead to a naturalisation of the norms and ideological values reflected, as wildlife documentaries is one of the arenas where boundaries between ‘nature’/ ‘culture’, and ‘natural’/ ‘unnatural’ are drawn.

This bachelor’s essay sets to create a prototype analysis model that can be used to analyse radio documentaries. The purpose is to develop a new tool to understand radio documentary storytelling from a listener’s perspective.To create the analysis model we have used Mia Lindgren’s doctoral thesis Journalism as research: Developing radio documentary theory from practice (2011) and film theorist Bill Nichols Introduction to Documentary (2010).The result, a prototype of an analysis model, is a list of questions that is to be used with the help of the essays theory chapter. In short the model looks at the aspects of the story idea, motif, scenes, sounds, narrator, music, interviews, dramaturgy and the six modes of documentary storytelling as explained by Bill Nichols.The analysis model is then tested, with aim to find ways to improve it in future research. The test takes form as two analyses of two radio documentaries, Granaten Excalibur - och den svenska vapenexporten by Måns Mosesson and The Rhino Hunter by Simon Adler.The results of the test shows that the analysis model functions well in giving insight to the storytelling of the analysed radio documentaries. Though, the test also shows that the analysis model has to be complemented with deeper explanations of dramaturgy, scenes, music and narrator. Also, the used film theory by Bill Nichols has to be tested on more radio content to determine its functionality on radio.In conclusion the research shows that the analysis model works and can be tested on more material and developed further.

Denna studie undersöker hur unga transpersoner representeras i media, närmare bestämt inom genren reality tv. De två program som valts för ändamålet är amerikanska I am Jazz och ryska TransReality, där den första fokuserar på 15-åriga Jazz Jennings liv medan den andra följer ett antal unga transpersoners vardag. Valet av program bygger på att de båda släpptes under det gångna året, att samtliga huvudpersoner är ungdomar och att de har sitt ursprung i två vitt skilda kulturella kontext. Syftet är att granska hur serierna representerar transpersoner utifrån frågor som biologiskt kön, genus och könsidentitet. Frågeställningarna rör ungdomarnas sociala relationer och samhället, vad det är som serierna problematiserar och hur programmets utformning bidrar till att berätta deras historier. Inledningsvis förklaras olika definitioner av kön, samt genus och könsidentitet. För att närma mig materialet har jag valt teorier utifrån programmens utformning såväl som innehåll. Teorierna omfattar reality tv, stereotypier, Judith Butlers idéer om genus i kombination med transgender studier och transfeminism. De senare två är relativt nya akademiska ämnen/teorier i Sverige, men välbehövliga sådana då de tar transpersoners liv och erfarenheter på allvar. Studierna jag tagit del av inom tidigare forskning visar på att transpersoner ofta förbises även i queerteoretiska sammanhang. Feminismen har även inkorporerats i metodologin, för att bättre belysa det som studien avser att undersöka. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin politiska betoning utgör stommen för det analytiska arbetet. Detta har applicerats på tre avsnitt av varje program: det första, mittersta och sista. Genom att analysera dessa framkommer att bakom den överlag positiva framställningen av de unga transpersonerna i TransReality ligger konservativa värderingar om kön, genus och könsidentitet. I am Jazz är mer progressiv, men även den visar ibland på liknande tendenser som TransReality. De sociala relationerna är det som problematiseras, istället för de unga transpersonerna själva. Reality tv ger prov på att den vuxit till sig som genre i att den med dokumentär ambition berättar de unga transpersonernas historier. Denna autenticitet kan vara av vikt för samhällets förståelse av transpersoner.

Frånvaro (av något, beskrivningar, tolkningar, svar) föder ett sökande, och sökandet innebär en engagerad närvaro. Allt konstnärligt arbete handlar i grund och botten om samma sorts ställningstaganden. Att lägga till eller lämna ifred. Att hitta balansen mellan beskrivningar och frånvaro av beskrivningar. Bildrutor och frånvaro av bildrutor. För mig har frånvaron kommit att betyda mycket. Det som är öppet tilltalar mig mer än det som är stängt. Frågor är mer intressanta än svar. I den här texten undersöker jag – med bas i mitt praktiska arbete med animation, teckning, video och ljud – relationer mellan närvaro och frånvaro, insida och utsida, rörelse och stillhet och också mellan ljud och bild. Jag beskriver hur jag har arbetat praktiskt med ett antal verk, hur tankarna rört sig i olika riktningar under arbetet och hur min mentala process ser ut, något jag ägnat mycket tid åt att försöka förstå själv. Intuition, rationalitet, beslut och tvekan. Texten, precis som mina verk, utgör ett både personligt och publikt arbete med att öva på att lyssna inåt, och att fokusera på process i motsats till resultat. Inom animationsbranschen där jag länge befunnit mig siktar man ofta långt, långt fram och arbetet innebär mikroskopiska steg mot det planerade resultatet. Här söker jag istället efter intuitiva och dynamiska metoder för att arbeta med film, animation och med rörelse i teckningar. Ett sorts kontinuerligt skissande, ett sökande utan slut, eller som Maria Sá Cavalcante skriver "...förberedelser utan ände, som förberedelser som inte strävar mot något annat än att fortsätta förbereda." (Sá Cavalcante Schuback - Att tänka i skisser, 139). Att spela in naturliga samtal mellan människor har alltid intresserat mig. Jag tycker om samtal och är intresserad av relationer, och att arbeta med inspelade dialoger gör att jag kan djupdyka i människors samspel. Det är komiskt, poetiskt, sorgligt, pinsamt och rörande. Att bildsätta inspelningarna fungerar som ett sätt att belysa dem, vända och vrida på dem. På samma sätt, men ändå så annorlunda, fungerar det att ljudlägga inspelade bilder. Jag har utforskat de här två olika arbetsordningarna, att börja med bilden och att börja med ljudet, och också att låta dem uppstå parallellt eller i samspel. Mitt arbete med filmen "Like, what do you sing to your children?", har varit ett frö till många av de här tankarna. Filmen uppstod ur ett slumpmässigt inspelat material som jag kommit att kalla Fårömaterialet, eftersom det spelades in på Fårö. Arbetet med filmen har fått mig att slita mitt hår, förlora mig i filosofiska avgrunder, ge upp, komma tillbaka, göra om. Det är ett arbete som ständigt leder mig vidare. Det är talande för hur jag vill arbeta. Att börja med att göra något, något som känns ovidkommande i stunden, kan visa sig bli avgörande för ett helt konstnärskap. Det som är till synes litet innehåller så mycket om man tittar noga. / <p>Opponent: Marius Dybwad Brandrud, doktorand på SKH</p>