Den här uppsatsens syfte är att undersöka och göra en hållbarhetsanalys över Lunds kommuns styrdokument vad gäller hållbar utveckling. Styrdokumenten utgörs av programmet för hållbar utveckling LundaEko, Lunds kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög. Analysen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en fallstudie och en dokumentstudie. Uppsatsen har tagit fram en egen analysmodell baserat på fyra relevanta indikatorer, de Globala målen och Agenda 2030 samt hur begreppet hållbar utveckling definieras och används i styrdokumenten. Undersökningen har ett större fokus på social och ekologisk hållbarhet i syfte att göra en mer djupgående analys. Kommunens fysiska åtgärder och definition av begreppet hållbar utveckling undersöks utifrån styrdokumenten. Resultatet visade att Lunds kommun inte har en enhetlig bild om vad hållbar utveckling innefattar. Kommunen har ett stort fokus på ekologisk hållbarhet, vilket resultatet visar bidrar till ett minskat fokus på social och särskilt ekonomisk hållbarhetsutveckling i stadsbyggnadsprojekten. De har därtill en fjärde dimension som de tar upp i sin översiktsplan, den kulturella dimensionen. Stadsbyggnadsprojektet i Brunnshög motiveras med sociala och ekologiska innovationer men flertalet av de policys och strategierna som presenteras i styrdokumenten realiseras inte i praktiken. Det råder en varierande tydlighetsgrad i vad som bör ingå i de båda översiktsplanerna. Begreppet hållbar utveckling är diffust, vilket kan vara en bidragande faktor till att kommunen har utrymme att använda sig av en kulturell dimension. Möjligtvis skulle framtagandet av en nationell mall för hållbar utveckling innebära att det inte lämnas utrymme för egna tolkningar. Detta skulle underlätta för stadsbyggnadsprojekt som Brunnshög. I nuläget slängs det med abstrakta strategier och policys samt nya hållbarhetsdimensioner, vilket leder till att fysiska åtgärder för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet krockar. / The purpose of this essay is to investigate and make a sustainability analysis of Lund Municipality's governing documents regarding sustainable development. The regulatory documents consist of the program for sustainable development LundaEko, Lund Municipality's comprehensive plan and the in-depth comprehensive plan for Brunnshög. The analysis is of a qualitative nature and consists of a case study and a document study. The thesis has developed its own analysis model based on four relevant indicators, the Global Goals and Agenda 2030, as well as how the concept of sustainable development is defined and used in the governing documents. The study has a greater focus on social and ecological sustainability to make a more in-depth analysis. The municipality's physical measures and definition of the concept of sustainable development are examined based on the regulatory documents. The results showed that Lund municipality does not have a uniform picture of what sustainable development entails. The municipality has a strong focus on ecological sustainability, which the results show contributes to a reduced focus on social and especially economic sustainability development in urban development projects. They also have a fourth dimension that they address in their master plan, the cultural dimension. The urban development project in Brunnshög is motivated by social and ecological innovations, but most of the policies and strategies presented in the governing documents are not realized in practice. There is a varying degree of clarity in what should be included in the two general plans. The concept of sustainable development is diffuse, which can be a contributing factor to the municipality having space to use a cultural dimension. It is possible that the development of a national template for sustainable development would mean that there would be no room for personal interpretations. This would make it easier for urban development projects such as Brunnshög. At present, abstract strategies and policies as well as new sustainability dimensions are being thrown away, leading to physical measures for social, ecological, and economic sustainability clashing.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur barnets bästa framställs i förvaltningsrättens domar av upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, samt att analysera hur socialnämnd, förvaltningsrätt, föräldrar och barnet själv argumenterar för barnets bästa. Studien syftar även till att undersöka hur föräldraförmåga sätts i relation till barnets bästa. I vår studie har 43 domar granskats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit barndomssociologi samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att barnets bästa inte framställs begreppsligt, utan i relation till den goda barndomen och det goda föräldraskapet. Den goda barndomen innefattar i det här sammanhanget att barn ska växa upp under trygga förhållanden som präglas av stabilitet, kontinuitet och känslomässig omsorg. Det goda föräldraskapet kännetecknas av insikt, samarbete och mottaglighet för förändring. Ett gott föräldraskap kännetecknas också av föräldrar som har förmågan att tillgodose barnets behov och kan sätta barnets behov i första hand. Föräldrar i domarna konstrueras av socialnämnd och förvaltningsrätt som föräldrar som saknar föräldraförmåga, och därmed inte har förmåga att tillgodose barnets bästa. Föräldrar argumenterar ifrån att föräldrarna själva erhåller ett gott föräldraskap. Både barn och föräldrar påtalar återföreningsprincipen och framför vikten av att barnet bor med sin biologiska familj. Barnets uppfattning av vad som är bäst för barnet kopplas till känslor av trygghet till barnets omsorgspersoner.

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Purpose: Our main task is to find out how the Swedish government deals with media and information literacy (MIL) among the general public, and which key actors it identifies in this process. More specifically we want to know whether public libraries are considered to be such key actors – which is the common view within library and information science (LIS). Method: This is a document study, applying Carol LeeBacchi's WPR approach, on a selection of Swedish government assignments published 2018–2022. Findings: From earlier looking at digitalization in positive connotations, today the Swedish government talks more alarmistically about the dangers of digitalization and attributes MIL as a safeguard and as a means in the protection of democracy, leading to the presence of MIL in practically all of the governmental offices. Major joint investments are emphasized to achieve high MIL. But due to the shifting and situation-dependent understanding of the MIL concept, the results of the investments run the risk of being ineffective. In 2019 the government therefore assigned The Swedish Media Council (Statens medieråd) to coordinate the promotion of MIL. As for the apparent urgency of MIL issues in our research material, LIS and the public libraries extensive MIL expertise should be taken into account. How the Swedish Media Council perceives the library field's competence within MIL can have a major impact on public libraries' future promotion of MIL. The result raises the question of how the library field can mediate its solid knowledge of MIL to the outside world.

Motivation till att lära är viktigt i skolan. Trots det så nämns ordet motivation varken i skollagen, läroplanen för gymnasiet eller ämnesplanen i matematik. Skolverket presenterar åtta moduler i matematikdidaktik för gymnasielärare genom allmänt tillgängliga dokument som kan ses som förslag på praktisk tillämpning av styrdokument och aktuell forskning. I det här arbetet studeras tre av de modulerna och syftet är att beskriva motivationsaspekterna i det materialet för att öka kunskapen om vilka drivkrafter för lärande som lyfts fram där. Som teoretiskt ramverk för att analysera dokumenten används självbestämmandeteorin (SBT) och tematisk analys används som analysmetod. Resultatet av studien blev fyra teman som besvarar frågeställningen om vilka typer av drivkrafter för lärande i matematikämnet som framträder i dokumenten. Där blir det tydligt att inre motivation premieras framför yttre motivation; att motivation främjas genom känslor av kompetens, självbestämmande och delaktighet; att infärgning och väl vald kontext är viktigt som motivationsskapare samt att elevens mål med matematiken fungerar som motivationsskapare.  Några slutsatser av studien är att Skolverkets moduler i matematikdidaktik för gymnasiet använder självbestämmandeteori som förklaringsmodell till motivation, att infärgning tar stor plats och blir en sorts motpol till självbestämmandeteorin och att eleven ansvarar för sin egen inre motivation när läraren har implementerat en effektiv lärandemiljö.

The aim of this Master thesis is to examine the challenges public libraries face when implementing makerspaces into their library services, focusing on organizational issues. Our empirical material was derived from document analysis and semi-structured interviews with public library employees connected to makerspace activities in five libraries throughout Sweden. Our chosen subject emerged from a perceived lack of critical studies connected to introducing makerspaces in a public library setting, and also a scarcity of literature that speak of how the implementation needs to be organizationally sustainable long term. We have identified organizational challenges such as policy strategies, allocation of resources, as well as societal views on the changes in public library activities that makerspaces contribute to, and through qualitative content analysis based on our theoretical framework of organizational theories, the empirical material is analyzed. The results of the study show that long term planning of both financial and human resources is needed for public libraries to implement makerspaces that are sustainable in the long run. We can also conclude that it is of importance for public libraries to include makerspaces in official policy documents, to avoid questioning and to show how the connection to the Swedish library law is evident.

Studiens syfte är att undersöka hur förarbeten gällande tvångsvård för personer med missbruksproblematik konstruerat dessa personer över tid och vad som framställs som viktigt i tvångsvården av individer med denna problematik, samt hur tvångsvård har rättfärdigats i dessa förarbeten. Studien är en dokumentstudie med en kvalitativ innehållsanalys, och materialet består av proposition till 1913 års Alkoholistlag, SOU till 1988 års LVM och Samsjuklighetsutredningen från 2023. Bearbetningen av materialet resulterade i tre teman: Medikalisering av missbruk, Missbruk som samhällelig och social avvikelse samt Rättfärdigandet av tvångsvård och dess syfte. Resultat och analys visar att konstruktionen av personer med missbruksproblematik har förändrats. I proposition till Alkoholistlagen framhålls moralism och bristande karaktär som ett kännetecken för personer med missbruksproblematik. LVM-utredningen konstruerar att personer med missbruksproblematik inte vet sitt eget bästa i relation till vårdbehov. Samsjuklighetsutredningen konstruerar personerna som självständiga aktörer med inflytande över sitt liv och sitt vårdbehov. Den sociala och medicinska vårdens roll skiljer sig också mellan förarbetena. Propositionen till Alkoholistlagen framställer missbruksproblematik som en sjukdom som behöver botas, LVM-utredningen framställer ett helhetsperspektiv på missbruk med sociala skadeverkningar och Samsjuklighetsutredning påvisar en medikalisering av missbruk där det benämns vara en beroendesjukdom. Samtliga förarbeten framställer missbruk som ett samhälleligt problem. Propositionen till Alkoholistlagen benämner även missbruk som en samhällsfara. LVM-utredningen benämner missbruk som ett socialt problem, och Samsjuklighetsutredningen benämner det vara främst ett medicinskt problem. Tvångsvård rättfärdigas av samtliga förarbeten som en nödvändig och livsuppehållande åtgärd.

Studien studerar vilka olika politiska inriktningar som kan finnas i relation till integration. Det görs främst genom att ett antal valmanifest och motioner från de olika riksdagspartierna analyseras. Materialet hämtades från svensk nationell datatjänst och riksdagens egna arkiv. En riktad innehållsanalys genomfördes sedan på delar av texterna hämtade från motionerna och valmanifesten. Studien visar att det i stora drag finns skillnader i hur de olika riksdagspartierna uttrycker sig i relation till integration och flyktingmottagande. Många partier uttryckte sig i termer av inkludering och delaktighet genom att betona öppenhet, arbete och ett bidragande till samhället. Däremot visade det sig finnas varianter av den inriktningen innehållandes mer eller mindre av formuleringar kring krav. Studien redogör även spekulativt för vilken påverkan de olika inriktningarna eventuellt skulle kunna få för de som arbetar med integration.

Barns rätt till delaktighet i ärenden som rör dem själva är en av grunderna i FN:s barnkonvention som ratificerades av Sverige år 1990. Tidigare forskning visar dock på brister dels när det gäller att föra fram barns åsikter och barns perspektiv, dels när det gäller att tillskriva barns åsikter betydelse i beslut som påtagligt berör deras tillvaro. I denna kvalitativa studie granskas tio förvaltningsrättsliga domar enligt Lag (1990:53) med särskilda bestämmelser om vård av unga rörande icke-processbehöriga barn. Genom en innehållsanalys undersöks de skriftliga domarnas innehåll utifrån teorier om barns perspektiv, barnperspektiv och maktbegrepp. Studiens resultat visar att vuxnas tolkning och tillskrivning av barns åsikter och behov dominerar över det utrymme barnen själva uttryckligen tillåts ta. Detta har tolkats via kategorier av subjektpositioner och objektpositioner, där domarnas olika aktörer uttryckt sig om barnet som objekt 384 gånger kontra uttryck om barn som subjekt som bara framträdde 55 gånger. Vidare fick barn ur barns perspektiv ett begränsat utrymme i de skriftliga domarna, där barnets representant i rättsprocessen också intog en tillbakadragen roll. I det analyserade materialet dominerade vuxna som intog ett vuxet barnperspektiv eller ett samhälleligt barnperspektiv. Ofta fick vårdnadshavarna ta plats på bekostnad av barnets utrymme. Det är de vuxna som bestämmer vilket utrymme barn tillåts ta vilket ofrånkomligen leder till frågan om barns perspektiv överhuvudtaget existerar i LVU-domar för ickeprocessbehöriga barn, där vuxna aktörer för talan för barnet

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.