Denna uppsats undersöker vilka stilistiska tekniker inomfilmklippning, filmdialog och filmfotografi som har använts och varför föratt framkalla känslan av stress i filmen Uncut Gems (2019). Uppsatsenförhåller sig till Karen Pearlmans och Walter Murchs filmklippningsteorierom rytm och tempo och David Bordwells kontinuitetsteori. Sarah Kozloffger fördjupning i dialogens betydelse. Edward Branigan och Blain Brownfördjupar teorier inom filmfotografi. Totalt analyseras sex stycken scenerfrån filmen som framkallar känslan av stress hos tittaren. Resultatet visarpå att när de stilistiska teknikerna ”intensifierad” kontinuitet, överlappandedialog och följande kamerarörelser samspelar skapas en situation somefterliknar en realistisk stress som tittaren känner sig närvarande i fysisktoch emotionellt.

KOMKIS Dialog: Chancen und Hürden interkommunaler Kooperationen in Sachsen

No description available.

Abstract Förskolans läroplan (2018) betonar att alla barn ska ges möjlighet att delta, utifrån egna förmågor och förutsättningar, i gemensamma lekar. Arbetslaget i förskolan ska vara närvarande för att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Arbetslaget ska även hjälpa barn i deras kommunikation, för att på så sätt hantera och förebygga konflikter samt utveckla ett arbetssätt där lek främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om situationer där exkludering förekommer och hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts och transkriberats. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för min analys av studiens empiri är Nel Noddings omsorgsetiska perspektiv. Under studiens gång har jag använt mig av omsorgsetikens teoretiska begrepp uppmärksamhet, dialog, ömsesidighet och bekräftelse för att analysera och tolka den sammanställda empirin. Studiens resultat visar att förskollärarna som deltog i studien har en enstämmig definition av begreppet exkludering och vad det kan innebära-, och hur det kan se ut i förhållande till förskolan. Förskollärarna har redogjort, genom intervjuerna, för olika situationer där exkludering kan förekomma och varierande orsaker som kan resultera till en exkludering i förskolan. Genom analys av studiens resultat tolkar jag det som att förskollärarnas förhållningssätt i situationer där exkludering förekommer grundar sig inom omsorgsetiken.

No description available.

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006). Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna. Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik. I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv. Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever. Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

The purpose of this study is to investigate whether and how three teachers’ ways of verbally asking questions and following up student’s utterances either create opportunities or hinderances for dialogue about religious related topics for grades 5-6. This study answers these questions: 1. What types of questions does the teacher ask in the classroom? 2. What types of response does the teacher give to the students’ answers? 3. Do the questions create opportunities or hindrances for dialogue in the classroom? The method used for this study is qualitative observations which were done in three different classes. Each class was observed three times. The theories used are Michail Bakhtin’s dialogic theory and Olga Dysthe’s theories about the monologic and dialogic classroom. Dysthe’s dialogic classroom is categorized into authentic questions, follow-up and positive assessment. IRE and IRU communication patterns are also used. The result differs in each class. Teacher A created opportunities for dialogue by asking authentic and closed questions, following up the students’ answers and giving a positive assessment. A reason for this could be that she sat down together with the students while initiating interaction and showing interest in students’ experiences. Teacher B created hinderances for dialogue by only asking closed questions and giving responses that indicated if students’ answers were right or wrong. Teacher C had possibilities to create dialogue by asking open questions. Instead, they hindered dialogue because the teacher gave a response that indicated if the students’ answers were right or wrong.

The purpose of this independent work is, firstly, to gain a greater understanding of the complex cooperation between educators in the after-school programme and guardians, and secondly, to see how the collaboration affects the social development of pupils. The study is based on two stories about our own professional experience from situations which are difficult to assess. The first story describes how the perspective of the educator and that of guardian contradict each other. The second story is about the educator´s duty to provide problem-oriented information and to promote collaboration with guardians. The methods we have used are scientific essay writing and hermeneutical analysis. Theories and concepts of inter-subjective interaction, human learning and social development have been central to our analysis. The study shows how the speech at home and at school affects the collaboration and how the relationship between the guardian and the educator affects the pupil´s connection to the educator and his/her ability to promote social development. The strong connection between the guardian and the child can be seen to help complement the child's perception of an incident at school. The study highlights the educator's obligations to take responsibility for constructive collaborative processes, his/her expanded opportunities for student support through the utilization of guardians' perspectives, and limitations in the form of resources. Continued and further researches can be focused on looking at how the conditions for relational work and relational competence can be systematically ensured at different levels - political, local, within work teams and for individual educators. / Syftet med detta självständiga arbete är, för det första, att få ökad förståelse för det komplexa samarbetet mellan pedagoger inom fritidshemmet och vårdnadshavare, och för det andra, se hur samarbetet påverkar elevernas sociala utveckling. Arbetet utgår från våra yrkeserfarenheter av två svårbedömda händelser inom fritidshemmet. Den ena berättelsen beskriver hur pedagogens och vårdnadshavarens perspektiv blir varandras kontraster. Den andra handlar om pedagogens uppdrag att både framföra problemorienterad information och främja samarbete med vårdnadshavare. De metoder vi har använt oss av är vetenskapligt essäskrivande och hermeneutisk analys. Teorier och begrepp som beskriver intersubjektiv interaktion, mänskligt lärande och social utveckling har varit centrala i vår analys. Studien visar hur talet i hemmet och i skolan påverkar samarbetet samt hur vårdnadshavarens relation med pedagogen påverkar elevens anknytning till pedagogen och dennes möjlighet att främja social utveckling. Vårdnadshavarens och barnets nära anknytning kan ses bidra till att barnets bild av en händelse på skolan kompletteras. I studien synliggörs dels pedagogens skyldigheter att ta ansvar för konstruktiva samarbetsprocesser, dels dennes utökade möjligheter till elevstöd genom tillvaratagande av vårdnadshavares perspektiv, samt begränsningar i form av bristande resurser. Fortsatt forskning kan se över hur förutsättningar för relationellt arbete och relationell kompetens kan säkerställas systematiskt på olika nivåer - politiskt, lokalt, inom arbetslag samt för enskild pedagog.

Fairy tale as a space for an art reinterpretation Bc. Monika Švajková Abstract The thesis introduces authors view on the evolution of fairy tales in Europe and its transformation since 19th century in literature, visual arts and related field of knowledge. Its purpose was to create an art project that would connect cultures of Czech Republic and Finland through fairy tales and fine art. Resulting didactical tasks develop fairy tales of one country through contemporary art of the other. The tasks apply to several conceptions of teaching as the implementation took place at the primary art school, high school and lappish art gallery. The art project closes with authors art etudes that expand theme of the forest as an area for updating of fairy tales and simultaneously captures the authors view on the theme of fairy tales. The outcomes and benefits of the thesis were verification of the didactical tasks that would in contemporary art update the classic children literature in context of these two countries.

The thesis HateFree Culture: The importance of agonistic dialogue in mitigating Islamophobia is a case study of the Czech government's campaign against hate crime - HateFree Culture. The thesis deals with the current phenomenon of Islamophobia and identifies how the HateFree Culture initiative works with the topic of Islam in an attempt to alleviate Islamophobic manifestations in society. It examines the extent to which the primary tool of this campaign, a moderated Facebook discussion, can affect Islamophobic expressions and identifies the link between this discussion and deliberative forums. The thesis shows that the various techniques used in the project can positively influence the way in which the topic is discussed and can thus progressively lead to a reduction in the manifestations of Islamophobia in society. This process is discussed in relation to the theory of deliberative democracy. However, it also concerns the theory of agonistic pluralism and an agonistic dialogue. The thesis finds that the aim of the project is promoting the knowledge of Islam and Muslims that could lead to a better mutual understanding, but also to the cultivation of a conflict that is related to the topic in order to transform its character into a less harmful one. HateFree Culture is thus shown as an agonistic...