The thesis analyzes ethical aspects of intercultural dialogue in the context of postsecular society and Western philosophy, as depicted in the novels and short stories of Dutch author Michel Faber. Analysis focuses on the theory of dialogue as presented in the works of Charles Taylor, Terry Eagleton, Olivier Roy and Ulrich Beck. The literary works of Michel Faber can be seen as examples of applying ethics in the context of personal and social narratives in contemporary culture. Faber does not proclaim his belief in Christianity; however, he works with religious motifs in the context of the postsecular situation of the globalized world, in which religion returns to take part in the public debate and affirmation of its legitimacy. Faber respects the legitimacy of religion the ethics of otherness, typical of the characters in Faber's works, is therefore the ethics of relationship quality, basic value orientation, and the search for the horizon of the meaning, which corresponds with the ethics of dialogue within the Christian tradition.

When building enterprise applications that need to be accessed through a variety of client devices, developers usually strive to implement most of the business logic device-independently while using a web browser to display the user interface. However, when those web-based front-ends shall be rendered on different devices, their differing I/O capabilities may require device-specific interaction patterns that still need to be specified and implemented efficiently. We present an approach for specifying the dialog flows in multi-channel web interfaces with very low redundancy and introduce a framework that controls web interfaces’ device-specific dialog flows according to those specifications, while keeping the enterprise application logic completely device-independent.

In Web-based applications, most user interactions take the form of navigating between Web pages. The structure of the navigation model thus has a strong impact on a Web application's usability. However, specifying a user-friendly navigation model for complex applications can be time-consuming, especially when designing for multiple presentation channels. We therefore present the formal semantics of the dialog flow notation (DFN) that provides constructs for the design of modular navigation models, and especially focus on constructs that reduce the specification redundancy within and between channels, thus reducing the design effort for Web-based user interfaces

Elever har skillnader i ordförrådets storlek vid skolstart. Bristerna består om inga åtgärder genomförs. Ordförrådet är viktigt för god läsförmåga och för att ta till sig kunskap. En bristfällig ordkunskap kan leda till svårigheter i vuxenlivet såsom att tillgodogöra sig studier i den högre utbildningen eller förstå viktig samhällsinformation. Forskning indikerar att faktaböcker i ordförrådsundervisning kan vara effektivare och mer motiverande än skönlitterära böcker. Studiens syfte är att ta reda på om högläsning av faktabok med dialog bidrar till F-3-elevers progression av ordförrådet. Empirin samlades in med hjälp av videodokumentation och analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet för att besvara frågeställningarna: -Vilket innehåll har dialogen som uppstår mellan lärare och elever i ett faktaboksamtal? -Hur kan faktaboken och dialogen bidra till elevers ordförrådsutveckling? Studiens resultat visar att lärarens följdfrågor gynnar elevernas inlärning av ord - eleverna ger då utförligare svar. När läraren bekräftar elevernas svar genereras utvecklande dialoger, eleverna lär av varandra och ordkunskapen blir djupare. Studien indikerade att bokens bilder engagerade och berörde eleverna, vilket främjar bestående ordkunskap. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka om elevers progression beror på boken som läses eller på hur läraren modererar dialogen? Ordförrådet är kunskapens källa!

Syftet är att undersöka papper som hantverksmaterial och de sinnliga erfarenheter som framträder i mötet med papper specifikt genom bokbinderi. Jag har sökt svaren på tre frågor som formulerats:Vilka moment är de mest grundläggande i arbete med papper?Vilka sinnliga erfarenheter framträder i den hantverksmässiga lärprocessen av att binda böcker?Hur kan processen att binda böcker beskrivas i termer av lärande?I undersökningen framstod fem moment som grundläggande i arbete med papper. Att mäta, skära, vika, göra hål och sammanfoga. De sinnliga erfarenheterna som framträtt i undersökningen har varit visuella, taktila/kinestetiska samt auditiva. Erfarenheterna kombineras i hantverksprocessen men bygger också på erfarenheter som gjorts i tidigare materialmöten och arbeten, inte enbart genom bokbinderi specifikt. De sinnliga erfarenheterna tillkommer genom uppmärksamhet i dialog med process och material. Exempel på moment som framträtt som i huvudsak sinnliga är mängd styrka som behövs vid tillskärning och håltagning, fuktighetsgrad i papperet vid limning och bedömning av papperets vikt. Jag fann begreppet transaktant användbart för att medvetandegöra hur både den lärande och materialet kan ses som aktiva i den hantverksmässiga lärprocessen. Processen som helhet kan ses som lärande men också att peka ut skeenden i processen som på ett konkret sätt varit avgörande för att förstå erfarenheten som gjordes.

Syftet med min studie är att analysera hur kooperativt lärande kan leda till ett mer dialogiskt klassrum och huruvida det kan påverka elevernas förmåga att samtala. Det är en kvalitativ studie där fem klasslärare, på en grundskola i Malmö kommun, har intervjuats. Resultatet visar att genom att undervisa efter ett kooperativt förhållningssätt ger goda förutsättningar att få ett mer dialogiskt klassrum, och att högre elevdelaktighet påverkar elevers språk och förlängningen deras förmåga att samtala. Kooperativt lärande, anses av de som deltagit i studien, att vara ett förhållningssätt som ökar delaktigheten, höjer motivationen och förstärker inlärningsförmågan. Enligt respondenterna så passar metoden, eller snarare förhållningssättet alla, men de svagare eleverna gynnas mest och de starka eleverna får ut minst utav kooperativt lärande. Med tanke på att kooperativt lärande utgår från att eleverna samtalar, så valde jag ett sociokulturellt perspektiv som teori för studien. Det var svårt att mäta resultatet i min studie men utifrån den data jag fått in så tyder allt på att genom att arbeta kooperativt så får du ett mer dialogiskt klassrum där eleverna utvecklar sin förmåga att samtala i grupp.

Språket är en bärande del för elevens kunskapsutveckling under skoltiden. Det är genom språket vi kommunicerar med andra för att framföra tankar, åsikter och funderingar. I denna studie undersöks hur lärare använder sig av högläsning för att främja elevernas språkutveckling. Detta görs genom att analysera vilken typ av litteratur lärare vanligen väljer som högläsningsbok, vilket syfte läraren har med högläsningen samt på vilket sätt och med vilka strategier högläsningen genomförs. Studiens frågeställning är: Vilka didaktiska utgångspunkter har lärare vid litteraturval och högläsning? Semistrukturerade intervjuer med tio verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. I diskussionsdelen väger vi det insamlade materialet mot tidigare forskning. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv då språket används och utvecklas i samspel med andra människor.  Studien kommer fram till att dialogen med eleverna under högläsning är en viktig del i den språkliga utvecklingen. Utifrån diskussioner kan svåra ord och begrepp förklaras och sättas i andra sammanhang. Diskussionerna utmanar även elevernas kognitiva förmåga då de får sätta sig in i andras situationer eller ta ställning utifrån frågor. Lärare tenderar att välja skönlitterära texter under högläsningen. Den stora variationen av skönlitteratur möjliggör att lärare kan välja böcker så alla elever får lyssna till berättelser som de är intresserade av. Med hjälp av skönlitteraturen kanlärare lyfta situationer som uppstår i klassen eller mellan elever på ett enkelt och anspråkslöst sätt.  För vidare forskning vore det intressant att göra en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att högläsa speciellt utvald sakprosa i berättelseform för att se hur detta påverkar dels lärarnas syn på sakprosa, dels elevernas språkutveckling. Vi föreslår att tillfråga bibliotekarier för att ta fram lämplig litteratur. / Language is a key part of the student's knowledge development during school time. It is through language that we communicate with others to express thoughts, opinions, and reflections. This study examines how teachers use reading aloud to promote students' language development. This is done by analyzing what type of literature teachers usually choose as reading aloud books, what purpose the teacher has with reading aloud and in what way and with what strategies the reading aloud is carried out. The study's question is: What didactic starting points does the teacher have when choosing literature and reading aloud? Semi-structured interviews with ten active primary school teachers form the basis of our empirical data. In the discussion section, we weigh the collected material against previous research. We assume a sociocultural perspective when the language is used and developed in interaction with other people. The research concludes that the dialogue with the students during reading aloud is an important part of language development. Based on discussions, difficult words can be explained and put in different contexts. The discussions also challenge the students' cognitive ability as they get to understand other people's situations or take a stand based on questions. Teachers tend to choose fictional texts while reading aloud. The wide variety of fiction enables the teacher to choose books so all students can hear a story that they are interested in. With the help of fiction, the teacher can highlight situations that arise in the classroom or between students in a simple and unpretentious way. For further research, it would be interesting to do a qualitative study where teachers are given the opportunity to read aloud specially selected non-fiction in narrative form to see how this affects both the teachers view of non-fiction and the students' language development. We suggest consulting librarians who can recommend appropriate literature.

Studien syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar i undervisning i dansimprovisation med elever som studerar inriktningen dans på estetiska programmet. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från sociokulturell teori om lärande. Undersökningen genomförs i form av en fallstudie. Det empiriska materialet består av ljud- och videoupptagningar, fältanteckningar samt observationer av danslektioner i improvisation. Studiens resultat visar hur erfarenhet har en betydande roll för möjligheter och utmaningar i undervisningen i improvisation. Den kinestetiska empatin relaterades i studien till traditionellt bundna förmågor inom dansundervisning som uppmärksamhet, koncentration och initiativtagande. Studiens resultat visar på hur motivation och ansvarskänsla inom kontexten korrelerade med sociokulturell lärandeteoris begrepp proximal utvecklingszon.

Etwa zwei Drittel aller Verkehrsunfälle mit Personenschaden ereignen sich innerhalb von Ortschaften. Dabei sind besonders schwächere Verkehrsteilnehmer gefährdet. Problematisch sind vor allem die ungenügende Aufmerksamkeit der Fahrzeugführer und unangepasste Geschwindigkeiten. Prinzip von Dialog-Displays Eine neue Möglichkeit, Fahrer auf eine Gefahrensituation hinzuweisen, stellt das Dialog-Display dar. Im Gegensatz zu konventionellen Geschwindigkeitsanzeigen bekommt der Fahrer eine bewertende Rückmeldung über seine gefahrene Geschwindigkeit. Hält der Fahrer die zugelassene Höchstgeschwindigkeit ein, bekommt er eine positive Rückmeldung in Form eines freundlichen „Danke“. Beim Überschreiten der zulässigen Höchstgeschwindigkeit erhalten die Fahrer eine negative Rückmeldung in Form eines ermahnenden „Langsam“. Durch die dynamische Darbietung der Rückmeldung in Abhängigkeit von der gefahrenen Geschwindigkeit erhöht sich die Aufmerksamkeit der Kraftfahrer. Die unmittelbare positive oder negative Rückmeldung soll die Konsequenzen des eigenen Geschwindigkeitsverhaltens bewusst machen. Des Weiteren ist das Lob bzw. der Tadel für alle anderen Verkehrsteilnehmer ebenfalls deutlich sichtbar und ermöglicht eine soziale Kontrolle der individuellen Geschwindigkeit. Die Wirkungen von Dialog-Displays Bislang war die Wirkung von Dialog-Displays umstritten. Deshalb untersuchte die UDV Dialog-Displays an vier Berliner Standorten, bei denen die zulässige Höchstgeschwindigkeit zur Verbesserung der Verkehrssicherheit durchgesetzt werden sollte. Die angeordneten Höchstgeschwindigkeiten gelten dort im Nahbereich von Kindertagesstätten, Schulen, einer Freizeiteinrichtung und eines Krankenhauses. An allen Standorten wurde mittels Seitenradar am Dialog- Display die Geschwindigkeit der Fahrzeuge kontinuierlich erfasst. Es erfolgten Messungen über einen Zeitraum von einem Monat vor Inbetriebnahme des Dialog-Displays, während der mehrmonatigen Betriebsphase und einen Monat nach Abbau des Dialog-Displays. Insgesamt wurden etwa 9,4 Millionen Geschwindigkeitsmesswerte erhoben. Im Ergebnis zeigten sich folgende Wirkungen: ƒ D ie Rückgänge der Durchschnittsgeschwindigkeit während der Betriebsphase der Dialog-Displays lagen zwischen 2 und 6 km/h auf Werte zwischen 30 und 35 km/h. ƒ E s kam zu einer Harmonisierung des Geschwindigkeitsniveaus. ƒ E s wurden 42 bis 64 % weniger Überschreitungen der Höchstgeschwindigkeit festgestellt.

The implementation of chatbots and service services is becoming more common. The reason for this is that they are constantly available to answer questions, no matter what time it is. To make one chatbot is not just to write questions and specific answers. Communicating with one chatbot should, as much as possible, look like communicating with another human. The purpose of this report is to create a chatbot that will be used at Luleå university of technology and that will answer questions about system science. Furthermore, the goal is to investigate which design principles should be implemented, their possible concretization, when making chatbots, and possibly coming to new principles. The method used to make the chatbot is Design Science Research Methodology (DSRM). DSRM focuses on solving the problem by creating an IT artifact, which in this case is a chatbot. The result of this work is a created chatbot and design principles that were implemented during the development process.