Syftet är att undersöka skapande verksamhet i några Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Mina frågeställningar är: •Vilken är förskollärarnas syn på barnens lärande i den skapande verksamheten?•Hur använder förskollärarna den skapande verksamheten i ett lärande och språkutvecklande syfte? •Vad betyder den fysiska miljön i en skapande verksamhet?Datainsamlingsmetoderna är kvalitativ intervju och deltagande observation. Materialet består av fyra intervjuer med förskollärare från fyra olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor och observationer vid tre av dem.Resultaten visar att den skapande verksamheten karaktäriseras av vägledning och lyssnandets pedagogik, där samspel och dialog används i ett språkutvecklande syfte. Ett annat tydligt resultat är hur den pedagogiska miljön ger plats för olika uttrycksformer och material. En viktig slutsats är att skapande verksamhet kan leda till samspel och dialog, som i sin tur kan leda till lärande och språkutveckling.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

Gymnasiets svenskämne präglas till stor del av samtal i olika former och som svensklärare är det vår uppgift att skapa förutsättningar för elevers muntliga såväl som skriftliga språkutveckling. Dock är de klassrumssamtal som till så stor del präglar svenskämnet inte alltid dialogiska och inkluderande. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån en fallstudie, beskriva och jämföra ett elev- och lärarperspektiv på klassrumssamtal i svenskämnet på gymnasiet. För att undersöka detta har vi tagit vår teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och Olga Dysthes (1996) begreppsapparat kring samtal och flerstämmighet. Med hjälp av vår metod, en elevenkät, en lärarintervju och tre klassrumsobservationer, har vi undersökt olika aspekter av hur man som lärare kan skapa förutsättningar för ett flerstämmigt klassrumssamtal och försökt ge svar på frågorna: ”Vilka faktorer menar läraren påverkar hur eleverna deltar i klassrumssamtal?” och ”Vilka faktorer menar eleverna påverkar hur de deltar i klassrumssamtal?”. Resultatet visar att det är en kombination av faktorer som deltagarstrukturer, lärarens frågor och feedback, intresse, trygghet, multimodalitet, klassrumsmöblering och förberedelse som påverkar hur elever deltar i klassrumssamtal. En slutsats vi drar är att ingen av dessa faktorer ensam är en garanti för elevdeltagande och flerstämmighet i klassrumssamtal. Det är genom att medvetet kombinera dessa olika faktorer som lärare kan skapa förutsättningar för flerstämmiga klassrumssamtal. En faktor förefaller dock vara överordnad de övriga, nämligen förberedelse. Genom att låta elever förbereda sig innan klassrumssamtal känner de sig tryggare och sannolikheten att de ska delta aktivt i dessa ökar.

Ute på våra förskolor får omsorgen om barnen stå tillbaka alltmer, efter att förskolan fick en egen läroplan och bytte från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Detta har resulterat i att det istället är lärandet som betonas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barns känslor i förskolan. Vilka dilemman står förskollärarna inför och vilka möjligheter och hinder finns för barnen att uttrycka sina känslor?Noddings omsorgsetik har varit vår teoretiska utgångspunkt i vår studie, vilken sedan har legat som grund till vidare analys. Vi genomförde vår empiri genom en kvalitativ metod, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med hjälp av sex förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna känner sig otillräckliga på grund av tidsbristen, då de vill kunna räcka till för varje enskilt barn, vilket medför att barnens olika känslor inte alltid blir uppmärksammade eller bekräftade. Barnen blir även avledda från framför allt känslor som upplevs obekväma för förskollärarna.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade. Resultatet visar att ämneskompetensen värderas högst av eleverna i undersökningen. Betydelsen av lärarens bedömningskompetens framstår också som viktig. Trots att den sociala kompetensen värderas lägst av eleverna i undersökningen utgör den en betydande faktor. Det framkom endast små skillnader avseende elevers genus och etnicitet. Genom elevers svar på enskilda frågor framkom det att lärarens sociala kompetens är av vikt i dagens skola.

Vårt syfte är att undersöka elevers perspektiv på muntlighet i svenskämnet. Vi utgår från Skolverkets kunskapskrav för årskurs 9 angående att samtala och diskutera, eftersom vi som blivande lärare har i uppdrag att skapa förutsättningar för våra elever att uppnå detta. Våra forskningsfrågor är: Hur ser elever på muntlighet och utveckling av muntlighet i svenskämnet? Hur talar elever om muntlighet i svenskämnet? Materialet omfattar sex olika informanter från två högstadieskolor och består av två samtal i fokusgrupper samt sex efterföljande enskilda intervjuer. Resultatet av elevernas syn på muntlighet i svenskämnet kan sammanfattas i följande tre huvudkategorier: helklassamtal, smågruppssamtal och förberett tal. Till dessa talsituationer förhåller de sig olika och upplever således olika typer av utveckling av muntlighet i svenskämnet. Vi ser också att eleverna gör metareflektioner kring muntlighet i svenskämnet men att de gör det på ett ostrukturerat vis och utan ämnesspecifika metabegrepp. En viktig slutsats är alltså att elevernas strategier för samtal och diskussion behöver utvecklas för att fler av eleverna ska vara muntligt aktiva i svenskämnet och således utveckla sin muntlighet. När det gäller metaspråk om muntlighet drar vi slutsatsen att metaspråk är en strategi som skulle kunna hjälpa eleverna att precisera sina metareflektioner kring muntlighet.

With a growing demand from the latest curriculum this study aims to investigate what classroom talk looks like at a school in Sweden. Through observations in different classrooms and interviews with experienced teachers I seek to investigate and map out classroom talk structures, how teachers relate to classroom talk, what kind of questions the teachers ask and how they follow up the students´ answers. Inspired by Vygotskij´s “zone of proximal development” the study takes on a sociocultural perspective and focuses on social interaction. Both qualitative and quantitative research methods are used. The focus of the study is on the type of questions the teachers are using and how they follow up the answers from the students. The results tell us that that the teachers are using a lot of open questions and the answers from the students are often long, something which differs from earlier research. The collected data from interviews as well as from observations hints that the teachers are aware and make conscious decisions when they decide what type of questionsthey ask their students. When looking at how the teachers follow up the students´ answers the results shows that it´s rare that the teachers follow up and further develop the students answers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.(Interaction - A comparative study between “I Ur och Skur” and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla. Studien bestod av observationer och uppföljande intervjuer med ett urval av pedagoger. Resultaten visar på fler likheter än skillnader i verksamheterna. De skillnader som framkommer är att det inom I Ur och Skur verksamheterna sker färre avbrott och att mer dialog förs. I de traditionella verksamheterna förekommer mer beröm och bekräftelse av barnen.

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat.  Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur.  Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresultatet visade att det finns utmaningar om chattbottens funktion blir att ersätta lärares olika roller att coacha, rapportera, processa och fostra, eller elevens sociala roll i resonser med andra elever. Utmaningarna är då också att chattbottens funktion blir social istället för lärande, så återkopplingen inte fungerar. Samtidigt visar resultatet att lärarens övertygelser, nya regler, ett tvunget skrivande och att eleven måste ha mycket kunskap är andra utmaningar med chattbotten. Vi balanserar dock detta med förtjänster med chattbotten om rätt förutsättningar råder. Skrivandet kan utvecklas eftersom språkvetare varit med och utvecklat programvaran, vilket gör att den kan hålla en hög metaspråksnivå. Eleven kan också få mycket träning i både snabbhet och självreglering, samt den kanske viktigaste förtjänsten för vår studie – att chattbotten kan påskynda faktisk användning av återkoppling. Avslutningsvis ger vi också förslag på vidare forskning.