Uppsatsen Förändringsledande riktlinjer i en omfattande organisationsförändring är baserad på en stor organisation som genomgår ett omfattande förändringsarbete som berör samtliga delar i organisationen, kultur, kommunikation och arbetssätt. På uppdrag av organisationen är syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsarbetet Framgång uppfattas på alla nivåer i organisationen och vart man befinner sig i förändringsprocessen. Målsättningen är med hjälp av denna studie, att ta fram förändringsledande riktlinjer för hur organisationen ska gå vidare i sitt förändringsarbete. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade individuella intervjuer på distans. I kombination med tidigare teorier och forskning har den data som samlats in under studienan alyserats. Resultatet visar en engagerad organisation på alla nivåer med en generellt positiv inställning för förändringsarbetet, däremot har studien identifierat vissa svagheter i organisationen som i sin tur påverkar förändringsarbetet Framgång. Utifrån dessa svagheter föreslår vi olika utvecklingsmöjligheter för hur man kan gå vidare i Framgång.

Flerspråkighet är ett aktuellt ämne i skolans verksamheter på grund av ökad invandring till Sverige. Flerspråkighet har därav blivit vanligare i samhället och barn i de olika verksamheterna behöver stöd i både sitt första språk men även i deras andraspråk. Verksamheter kan se helt olika ut beroende på hur pedagoger arbetar med flerspråkiga elever i skolan och på fritids. Studien fokuserar på hur lärare i fritidshem arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga elever. Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem främjar lärandet för flerspråkiga elever för att uppnå god språkutveckling utifrån elevernas erfarenheter, bakgrund, kunskaper och vilka möjligheter samt hinder som finns för att uppnå god utveckling och stimulans.

Diploma thesis "Prayer in St. Benedict's monastic rule and interreligious dialogue" is focused on the St. Benedict prayer presentation and its importance in the interreligious dialogue. The prayer should be considered as an essential parts of each Christian religious life. Christian life represented and described by St. Benedict, is the life of prayer. Benedict monastic rule has application, however, thanks to the generally applicable principles outside the monastery and should be suitable part of the spiritual experience of every Christian. The main goal of this thesis it to show the importance of real prayer and way of life in prayer for interreligious dialogue by Benedictine monks in the time of Bede Griffiths, Thomas Merton, John Main and Laurence Freeman, representing experience regarding interreligious dialogue with Hindu and Buddhist monks about the contemplation, prayer and different religious traditions. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

The main purpose of the work is to theologically reflect a relationship between christianity and the selected phenomenons of alternative spirituality. Partial goal of this dissertation paper is a theological reflection of this relationship. Human being and its theological- anthropological base is a fundamental connection to this relationship. A uniting component is human dignity which structures an essential princip arising from revelation. The thesis reflects roots of human dignity and its relationship with Trinitarian God and christianity - and life without this bindings. For this purpose an interdisciplinary overlap to communication psychology is used - due to fact, that this model can be applied to revelation. Thanks to this communication model a proces of creating self-approach of person can be outlined and it opens a way to understand empirical perspective of alternativly spiritual followers. Using the model is good to understand the structure and its formation between christianity and alternative spirituality as well. This perspective can be helpful to gain a better view of inner structure of relationship of these phenomenons and its opportunities.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med utgångspunkt i relationell pedagogik undersöka förskolans pedagogiska måltid som en plats för relationsbyggande. I den nutida skolans ökade krav på effektivitet och mätbara resultat riskerar relationerna mellan lärare och barn att hamna i skymundan. Vi ville därför undersöka vad den pedagogiska måltiden ger för förutsättningar för relationsbyggande mellan lärare och barn. Vi har gjort en mikroetnografisk studie där vi genom observationer vid den pedagogiska måltiden och intervjuer med två förskollärare har samlat in vår empiri på två förskolor under tre veckors tid. I vår analys av den insamlade empirin har vi utgått ifrån ett relationellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har nära och förtroendefulla relationer till barnen, som fördjupas vid den pedagogiska måltiden. Förskollärarna är lyhörda för barnens behov, är måna om att alla ska bli sedda och få göra sig hörda samt kommunicerar i hög grad med barnen. Resultatet av vår studie visar även att måltidens förutsättningar för relationsbyggande präglas av förskollärarens förhållningssätt, gruppstorlek och antalet avbrott under måltiden.

Syftet med denna studie är att belysa lärares uppfattningar kring betydelsen av dialog och samspel i språkundervisning. Lärarens uppfattningar undersöks utifrån tre frågeställningar som ställs upp, nämligen: lärarens betydelse för det flerstämmiga klassrummet, vilka undervisningsformer som tillämpas för att skapa ett kommunikativt klassrum, samt vilka utmaningar som upplevs vid ett flerstämmigt klassrum. Åtta språklärare intervjuas för att besvara dessa frågor. Från intervjuerna tolkas det empiriska materialet. Resultatet visar att läraren har en stor betydelse för att dialog och samspel kan användas som viktiga redskap för att skapa flerstämmighet i språkundervisning. Diskussion i helklass och i smågrupper utnyttjas för att skapa en dialogisk undervisning, men framförallt tycks små grupparbete vara den mest tillämpade formen. Flera utmaningar identifieras från de intervjuade lärarna vid skapandet av ett kommunikativt klassrum, nämligen elevers olika kunskaps- och språknivåer. Dessutom beskrivs olika sätt för att hantera svårigheter och uppmuntra elever till att delta i diskussioner bland annat att stödja elever genom att ta nytta av smågruppsarbete.

Det är vår uppgift som lärare att skapa en verbal klassrumsinteraktion som främjar elevers inlärning och kunskapsutveckling. Det här examensarbetet grundar sig i tanken om att lärare behöver redskap för att kunna analysera sin egen undervisning i ämnet svenska och därmed främja klassrumsinteraktionen. Syftet med föreliggande studie är därför att med hjälp av analysredskapet Dialogic Inquiry Tool, DIT, dels identifiera i vilken omfattning dialog förekommer i fyra lärares svenskundervisning, dels synliggöra på vilket sätt DIT kan stödja lärarna i att utveckla den verbala interaktionen i klassrummet. Examensarbetet tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv om lärande med fokus på Zone of Proximal Development, ZPD, och mediering. Studien genomförs med kvalitativa metoder i form av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna föredrar en dialogisk undervisning men att det är svårt att komma ifrån den IRE-struktur som sedan länge dominerat klassrummen. Lärarna diskuterar hur ett klassrumsklimat där eleverna vågar dela med sig av sina tankar och åsikter påverkar interaktionen i klassrummet. Balansgången mellan att låta eleverna utveckla sina tankegångar och tiden kan vara en problematisk faktor eftersom lärarna måste hålla sig inom tidsramen för den föreliggande lektionen. Sammanfattningsvis ser lärarna analysredskapet DIT som ett tämligen enkelt sätt att kritiskt granska sin egen praktik. Genom DIT får lärarna bland annat en chans att uppmärksamma och bli medvetna om rådande interaktionsmönster, hur feedback och respons ges och hur de som lärare kan påverka graden av dialog i klassrummet.

Detta examensarbete undersöker vilka kvaliteter som ”temporär användning” skapar inom kommunal svensk stadsutveckling, men även hur temporär användning används. Idag finns det regelverk enligt reglering av Plan-och bygglagen (PBL) som styr hur offentliga miljöer på gator och torg får användas och går under begreppet "tillfällig användning" enligt anvisningar för bygglov och detaljplaner. En alternativ användning i staden är temporär användning som är ett nyare verktyg inom stadsutvecklingen, men som inte används mycket i Sverige, iallafall vad gäller begreppets användning. På senare år har kommunal stadsutveckling i Sverige vågat testa och göra om offentliga rum till olika alternativa sådana. Det handlar om att arbeta med stadsutvecklingen på en mer demokratisk nivå där invånarna är mer involverade i stadsutvecklingen och på en nivå för att kunna nå olika kommunala mål. Att använda temporär användning är ett demokratiskt verktyg för att invånarna själva ska kunna få möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av vad som behövs och inte i den offentliga miljön. Detta för att spegla stadens behov och skapar underlag för kommunen att arbeta med stadens stadsutveckling. Genom temporär användning i den offentliga miljön sker stadsutvecklingen på ett friare sätt till skillnad från att bara förhålla sig till beständiga regelverk och traditionell stadsutveckling. Temporär användning är, till skillnad från en traditionell storskalig och långsam planeringsprocess, ett sätt för kommunen att stegvis bygga upp viktiga underlag tillsammans med människor i staden för kommande stadsutveckling. Att förändra offentliga miljöer genom aktivering på olika sätt, skapar förutsättningar för att generera nya tankesätt i stadsutvecklingen där invånare i en stad är mer involverade i hur staden används och utvecklas. Detta examensarbete beskriver att temporär användning kan ses som ett verktyg och ett test i kommunal stadsutvecklingen där ekonomiska investeringar för temporär användning kan gynna en eventuell ”permanent användning” eller återkommande användning vid senare utveckling i staden. I dagsläget arbetar kommuner med budgetar som är begränsade och skiljer sig mellan städer. Att använda temporär användning inom kommunal planering kan även skapa bättre förutsättningar för utökat förtroende mellan invånare och kommunen. Arbetet omfattas av fallstudier mellan Halmstads kommun och Malmös kommun med innehåll av enkätundersökning, teorier och intervjuer av tjänstemän från respektive kommun. Enkätundersökningen utgörs av ställda frågor till tio slumpvis olika kommuner runt om i landet om huruvida temporär användning och tillfällig användning ställer sig mot varandra och hur de används inom kommunal stadsutveckling. Fallstudierna består av ett fall i Halmstad och fyra fall i Malmö. De olika fallstudierna är exempel på temporära användningar som tillämpas i olika former. Båda städerna har långsiktiga mål som behöver uppnås enligt städernas översiktsplaner där det finns målsättningar och visioner om städernas framtid. Arbetet omfattas även av dokumentanalys med teorier från arkitekterna Jan Gehl, Bruno Latour, Malin Zimm, Peter Bishop och forskaren Lesley William. / This thesis examines the qualities that “temporary use” creates in municipal Swedish urban development, but also how temporary use is used. Today, there are regulations under the regulations of the Planning and Building Act (PBL) that govern how public environments on streets and squares can be used and goes under the concept of "temporary use" according to instructions for building permits and detailed plans. An alternative use in the city is temporary use, which is a newer tool in urban development, but which is not widely used in Sweden, at least in terms of the use of the concept. In recent years, municipal urban development in Sweden has dared to test and transform public spaces into various alternative ones. It is about working with urban development on a more democratic level, where residents are more involved in urban development and on a level to achieve different municipal goals. The use of temporary use is a democratic tool for the inhabitants themselves to have the opportunity to participate in and influence the development of what is needed and not the public environment. This is to reflect the city's needs, which creates the basis for the municipality to work with the city's urban development. Through temporary use in the public environment, urban development takes place in a freer way, as opposed to only relating to permanent regulations and traditional urban development. Temporary use, unlike a traditional large-scale and slow planning process, is a way for the municipality to gradually build up important substrates together with people in the city for future urban development. Changing public environments through activation in different ways creates the conditions for generating new ways of thinking in urban development where residents of a city are more involved in how the city is used and developed.This thesis describes that temporary use can be seen as a tool and test in municipal urban development where financial investments for temporary use can favor any "permanent use" or recurring use in later development. At present, municipalities work with budgets that are limited and differ between cities. Using temporary use in municipal planning can also create better conditions for increased trust between residents and the municipality.The work is covered by case studies between Halmstad municipality and Malmö municipality with content of a survey, theories and interviews of officials from each municipality. The survey consists of posed questions to ten randomly different municipalities around the country about whether temporary use and temporary use contrast with each other and how they are used in municipal urban development. The case studies consist of one in Halmstad and four in Malmö. The various case studies are examples of temporary use applied in different forms. Both cities have long-term goals that need to be achieved according to the cities 'overall plans, where there are goals and visions about the cities' future.

Denna fallstudie som är baserad på Malmöfestivalen år 2017, har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt Malmöfestivalens interna ambitioner vad gäller extern kommunikation, tar sig uttryck på Instagram. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av teorier kring public relations, social marknadsföring, offentlighet, virtuella gemenskaper samt the medium is the message har vi genom kvalitativa djupintervjuer och innehållsanalyser fördjupat oss i en kommunikationskedja. Denna startar i tre av Malmö stads kommunikationsdokument, löper genom intervjuer med medarbetare och slutar i publicerat material på Malmöfestivalens Instagramkonto. Detta har givit oss djupare förståelse för Malmöfestivalens externa och digitala kommunikation. Våra resultat pekar på vilka olika vis Malmöfestivalen som organisation medvetet utför strategiska kommunikationsinsatser för att bjuda in publiken till festivalen. / This case study about Malmöfestivalen the year of 2017, is intended to examine how Malmöfestivalens internal ambitions, regarding their external communication are expressed on Instagram. Using a theoretical framework consisting of theories about public relations, social marketing, public sphere, virtual communities and the medium is the message, we have been able to examine the communication chain by using qualitative interviews and content analysis. This chain starts with three communication documents from Malmö stad, runs through interviews with coworkers and ends with the published material on Malmöfestivalen’s Instagram account. This has given us a deeper understanding of Malmöfestivalen’s external and digital communication. The result of our analysis points to the various ways that Malmöfestivalen as an organization, consciously perform strategic communication efforts to invite the audience to the festival.

Kollektivtrafik är en stor del av mångas vardag och en självklar del av staden. Internationellforskning visar att möjligheten för medborgare att delta i kollektivtrafikplaneringen är tämligenlåg. Däremot saknas det kunskap kring hur detta ser ut i Sverige. Syftet med denna studie varatt öka kunskapen kring hur medborgardeltagande kan se ut inom planeringen avkollektivtrafik. Studien syftade även till att skapa en förståelse för hur planering av kollektivtrafiksker i praktiken. För att undersöka detta har en fallstudie av bussprojektet HelsingborgsExpressen iHelsingborg genomförts. Genom en analys av policydokument och intervjuer medtjänstepersoner har det skapats en nyanserad bild av HelsingborgsExpressen samtmedborgardeltagande inom kollektivtrafik.Studien visar att kollektivtrafikplanering utgår från en rationell planeringsmodell som följertydliga planeringsprinciper för att bidra till uppsatta mål. Målet om en ökad andelkollektivtrafikresenärer förekommer ofta inom denna diskurs. Planeringsprocessen förHelsingborgsExpressen har i mångt och mycket liknat detta tillvägagångssätt. Studien visardock att det inom HelsingborgsExpressen till viss del skett en kombination av rationell ochkommunikativ planering. I planeringen genomfördes en dialog på stadsdelen Råå där syftet varatt få reda på hur medborgarna ställde sig till tre olika alternativ för bussens sträckning. Studienvisar också på att en dialog inom kollektivtrafikplanering kan syfta till att informeramedborgare, få tillgång till den lokala kunskapen samt som ett verktyg för en ökad inkluderingav medborgarna. Inom HelsingborgsExpressen framgår det att medborgarnas lokala kunskapär betydelsefull, däremot finns det tvivelaktigheter angående hur kunskapen har använts samtvilken betydelse den har haft i den beslutsfattande processen. / Public transportation is an essential part of many people’s everyday life and a natural segmentof the city. Research outside Sweden shows that the possibility for citizens to participate withinthe planning of public transportation is rather limited. There is a lack of knowledge whetherthis statement applies to a Swedish context or not. The purpose of this study was to contributewith knowledge and understanding to the discourse of citizen participation and the planning ofpublic transportation in Sweden. This has been achieved by a case study of a Bus RapidTransportation project called HelsingborgsExpressen (The Helsingborg Express) in the southernpart of Sweden. A content analysis and interviews with planners has resulted in a nuancedpicture of HelsingborgsExpressen and citizen participation within the public transportationplanning.The study shows that the planning of public transportation is based around a rational planningdiscourse that follows established planning principles and set goals. The goal of a redoubledmarket share for the public transportation occurs frequently within the discourse in question.The planning process for HelsingborgsExpressen is, in many regards, an example of this. Withinthe planning, one opportunity for citizen participation occurred in the district Råå. The purposeof this citizen participation was to let people prioritize amongst three possible routes for the bus.The study also shows that citizen participation within the planning of public transportation canbe used to inform the citizens, access their local knowledge as well as a tool for including thecitizens to a greater extent. Within HelsingborgsExpressen, the study shows that the citizens’local knowledge is valuable, but the question regarding how this local knowledge has been usedin the decision-making process still exists.