381 |
A contribuição das relações públicas no processo de humanização nas organizações: estudo de caso do Grupo BIOFAST / The public relations can contribute in the organizations humanization processSolange Aparecida de Moura 31 August 2012 (has links)
O presente trabalho teve como objetivo identificar como as relações públicas podem contribuir no processo da humanização das organizações. A humanização é uma dimensão que propõe a construção coletiva de valores que resgatem a dignidade humana e o exercício da ética. As relações públicas têm como função social harmonizar os relacionamentos, e, portanto, têm papel importante na humanização para que a organização exerça na prática seu discurso organizacional. Foi realizado um estudo de caso no Grupo BIOFAST por meio de pesquisa por observação participante, documental, de campo com 133 funcionários e 25 entrevistas com os executivos da empresa. A análise dos resultados revelou que a organização tem ainda um longo caminho a percorrer, uma vez que as relações públicas são desconhecidas como função estratégica de relacionamento entre os públicos. Subsiste o conceito de comunicação como sendo uma ferramenta para a elaboração de instrumentos comunicacionais. Observamos que a dimensão da humanização necessita do apoio do processo de comunicação para que as interações sociais sejam verdadeiras trocas de significado. / The present work had as a goal to identify as the public relations can contribute in the organizations humanization process. The humanization is a dimension that proposes a collective construction of value that rescue the human dignity and ethics exercise. The public relations have as a social function to harmonize the relationships and therefore have important role in the humanization so that the organization perform in the practice its organizational speech. It was accomplished a study of a case in the BIOFAST Group by means of research by participating observation, documental of field with 113 employees and 25 interviews with the company executives. The results analysis revealed that the organization still has a long way running through once the public relations are unknown as strategic function of relationship among publics. It subsists the ability of the communication instruments concept. Noted that the humanization dimension needs the support from the communication process so that the social interactions be meaning true changes.
|
382 |
Por uma pedagogia cidadã, integrando: escola, familia e comunidadeAndrade, Rubya Mara Munhóz de 06 August 2009 (has links)
Made available in DSpace on 2014-08-20T13:48:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1
Rubya_Mara_Munhoz_Andrade_Dissertacao.pdf: 490661 bytes, checksum: f2cd1e52bf2aecc174d6edbf8e736aa1 (MD5)
Previous issue date: 2009-08-06 / Este trabalho apresenta a pesquisa realizada na Escola Municipal de Educação Infantil Julieta Villamil Balestro, no município de Bagé/RS. A preocupação temática deste trabalho centra-se na ampliação da abrangência social e histórica da escola, integrando profissionais da educação, alunos, pais, pessoas da comunidade, instrutores e técnicos da assistência social e saúde em um trabalho em rede. Assim a investigação buscou analisar as possibilidades e viabilizar a integração, o diálogo, a autonomia e construção de práticas cidadãs e emancipatórias entre Escola x Família x Comunidade e refletir sobre o mesmo a partir de categorias freireanas.
A metodologia adotada aproxima-se dos parâmetros que caracterizam a pesquisa participante e a etnografia. Desenvolveu-se através do acompanhamento e construção de propostas e atividades coletivas na escola, buscando-se compreender a maneira como a integração, o diálogo e a participação são propostos e ocorrem na escola. Percebeu-se o espaço escolar, como propício ao desenvolvimento de uma PEDAGOGIA CIDADÃ , uma pedagogia voltada ao diálogo, à integração dos homens, de seus saberes e da superação dos limites postos por ou sobre eles. Uma pedagogia que se funda no amor ao outro, na fé nos homens, na esperança, no respeito a sua palavra, no respeito a sua cultura a partir de uma educação libertadora. Neste sentido, a pesquisa constituiu-se a partir das categorias cidadania, diálogo e
integração em Freire e discute os efeitos e contingências dessas ações integradas e protagonizadas na e a partir da escola.
|
383 |
Prövande möte : en essä om dialog och minnenLagerås, Bodil January 2015 (has links)
Denna essä handlar om regikonstens dialogiska väsen. Utifrån mina egna erfarenheter som regissör skriver jag om ett par av mina teateruppsättningar. Jag undersöker frågor om vilka faktorer som kan ha påverka repetitionsperioderna. Hur kan en och samma regissör fungera så olika? Hur kan den ena teateruppsättningen gå som en virvlande dans medan nästa havererar? Kan det vara dialogen med skådespelare som är avgörande för om ett samarbete bär eller brister? Min utgångspunkt för essän är att regikonsten är dialogisk och att utan dialog och samförstånd med skådespelarna faller samarbetet samman. Genom att jämföra olika repetitionsperioder för jag ett resonemang kring vad som är betydelsefullt för en kreativ och trygg repetitionsperiod. Jag problematiserar begreppet dialog och använder mig av filosofisk litteratur för att undersöka relationen regissör och skådespelare. Att tala om en dialog är lätt men att fånga ordet i en betydelse utmanar. Mina teoretsiak referenser är framförallt Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe och Hans Skjervheim. / <p>Källor: Bl.a. Martin Buber, Jakob Meløe, Hans Skjervheim, John Dewey</p>
|
384 |
Myndigheten 2.0 : En komparativ analys av två myndigheters Facebooksidor / Government Agency 2.0 : A Comparative Analysis of Two Government Agencies' Facebook PagesHolmkvist, Evelina January 2013 (has links)
I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem. Bland annat genom att inaktivera inläggsfunktionen och styra vilket ämne dialogen handlar om i kommentarsfältet. Arbetsmiljöverket tillåter användare att göra egna inlägg och ställa frågor men har ett inkonsekvent tilltal i sina egna inlägg och i dialogen.
|
385 |
Språklig anpassning till en artificiell dialogpartner / Adjustment of language in dialogue with an artificial interlocutorFornander, Linnea January 2017 (has links)
Trots att antalet medier via vilka vi människor kan kommunicera med varandra är högre än någonsin, är talad interaktion något unikt betydelsefullt för våra mänskliga samhällen och relationer och därför ett ständigt relevant forskningsområde. Denna studie undersökte kvantitativa skillnader i hur människor konverserar med en talbaserad chattbot jämfört med en mänsklig konversationspartner, då de utförde en uppgift utformad för att skapa jämförliga dialoger. Resultatet visade på att konversationerna med chattbotten var mindre effektiva och ledde till sämre prestation i uppgiften. Dessutom påvisades att deltagarna använde en kortare genomsnittlig turlängd i konversationer med chattbotten, samt signifikanta skillnader i ordvariation mellan de två betingelserna. Dessa skillnader kan bero på att människor anpassar sitt språk efter sina uppfattningar av chattbottens kommunikativa egenskaper, och innebär att möjligheten att generalisera egenskaper hos människors tal i konversationer med liknande artificiella dialogpartners till konversationer med människor kan vara begränsad.
|
386 |
Using the IBM WatsonTM Dialog Service for Assisting Parallel ProgrammingCalvo, Adrián January 2016 (has links)
IBM Watson is on the verge of becoming a milestone in computer science as it is using a new technology that relies on cognitive systems. IBM Watson is able to understand questions in natural language and give proper answers. The use of cognitive computing in parallel programming is an open research issue. Therefore, the objective of this project is to investigate how IBM Watson can help in parallel programming by using the Dialog Service. In order to answer our research question an application has been built based on the IBM Watson Dialog Service and a survey has been carried out. The results of our research demonstrate that the developed application offers valuable answers to the questions asked by a programmer and the survey reveals that students would be interested in using it.
|
387 |
Samtal och kollektivt lärande : En observationsstudie av arbetsmötens lärandepotentialEngquist, Odileine, Forsgren, Kristina January 2018 (has links)
I dagens specialiserade arbeten ställs ofta stora krav på varje medarbetares samarbetsförmåga och att åstadkomma saker tillsammans mot ett gemensamt mål eller projektutfall. En viktig arena för lärande i organisationer är arbetsmöten där människor möts för att samarbeta och hantera olika ärenden. I sammanhanget är det vanligt att ta fasta på samförståndets betydelse för ett kollektivt lärande men samma form av lärande skulle också kunna uppstå genom motsättningar och konflikter. Syftet med uppsatsen är att försöka identifiera och förstå det lärande som kan uppstå genom samtal under arbetsplatsmöten. För att undersöka detta har en observationsstudie genomförts på ett bemanningsföretags veckovisa möten och därefter har en samtalsanalys gjorts på de inspelade konversationerna. Den vanligaste samtalsformen utgjordes av diskussion. I de fall som dialog respektive debatt förekom så ingick de som variationer eller nyanser i diskussionen genom att de bäddades in i eller utgjorde komplement till det övriga samtalet. Vi fann att ett kollektivt lärande endast uppstod under dialog och att debatt verkade hämmande på deltagarnas lärande.
|
388 |
Dialogue Interfaces in CRPGs : A Comparative Study / Dialogsystem i Datoriserade Rollspel : En Jämförande Studievan den Brink, Miranda January 2011 (has links)
The purpose of this thesis was to find whether the abstraction of dialogue responses in computerized role-playing games could affect role-players’ immersion, PC control, and the meaningfulness of play. Two versions of the same role-playing scenario were created and tested by a group of eight players who all had role-played previously. Though results show that both interfaces come with pros and cons neither interface was found to be superior for role-playing. Rather it was a question of players favoring different ways of being presented with information. A more extensive study with more respondents is necessary to find out if role-players in general prefer either.
|
389 |
Dynamiska dialoger i dataspelPeczek, Benny January 2007 (has links)
Detta är ett projekt som diskuterar och framställer en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den är skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet när det gäller hur en spelare vill spela sin karaktär samtidigt som den även ska ge bättre respons från NPC:er, just i ämnet dialoger. Beroende på vad och, framför allt, hur du som spelare säger något ska du få olika känslomässiga respons från dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och älska dig, med mera, samtidigt som de även ska kunna bli rädda för dig. Utöver detta har de även försetts med individuella minnen som tillåter dem att komma ihåg vad du har sagt och hur många gånger du har sagt det, vilket i sin tur tillåter att du får olika respons ju fler gånger du säger samma sak.
|
390 |
LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING I FÖRSKOLEKLASS OCH ÅR 1 -kunskapssyn, metoder och samverkanMalmström, Åsa, Åkerblom, Therés January 2008 (has links)
Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.
|
Page generated in 0.051 seconds