Intellectual activities seek understanding the way pirates capture booty. It is all about pulling up alongside, finding and holding the rhythm of the other vessel, fixing the grappling hooks in order to board and to appropriate. This is not the way understanding is usually depicted, even if appropriation is its intended aim. Philisophers in particular characterise understanding more gently, as a kind of welcoming of distant truth, held out to the foreign past. However, gentleness is an illusion in hermeneutic thought, philosophical or ethnological, as I wish to show in reflection on \'dialogue\' and \'story\' as two major intellectial grappling hooks.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Uppsatsens avsikt är att undersöka hur posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, gestaltas ifilmerna Batman Begins, The Dark Knight och The Dark Knight Rises genom karaktärernaBatman och Bane. Negativa porträtteringar av psykisk ohälsa har förekommit på film genomatt det gång på gång är skurken eller offret som lider av det, däremot har Christopher NolansBatman-trilogi inte blivit kritiserad för att gestalta PTSD på ett negativt sätt. Analyserandet avdessa filmer görs därför utifrån manualen DSM-5 där olika kluster beskriver de kriterier sombehöver vara synliga för att en person ska kunna diagnostiseras med PTSD. Scenerna därBatman och Bane möjligen visar prov på dessa kriterier analyseras genom karaktärernasdialoger, handlingar och mise-en-scène. Analysen görs för att ta reda på om gestaltandet skerpå ett sådant sätt att dessa filmer kan sägas ge en rättvis bild av PTSD. Genom enkaraktärisering av Batman och Bane utifrån dessa begrepp och metoder gick det att fastställaatt filmerna förhåller sig till DSM-5. Tack vare att både skurken och hjälten gestaltar tvåmöjliga sidor av PTSD ger de tillsammans en helhet och därmed en mer rättvis bild av PTSD generellt.

This thesis aims to analyze verbal communication between teachers and students in Czech language lessons at secondary schools. It focuses on dialogue. The thesis in the theoretical part summarizes the relevant existing knowledge about school communication. It focuses on the verbal communication of teachers and students and deals with the typical communication structure used in school teaching. Information from the theoretical part of the thesis is also confronted with the main conclusions of the practical part of the thesis. The practical part of the thesis analyzes communication in Czech language lessons, based on five recordings of communication between teachers and students at secondary schools. The thesis analyzes and characterizes verbal communication of teachers and students during the lesson and deals with the communication structure that appears in these lessons - questions from teachers, answers of students and feedback from teachers. The individual lesson analyzes are finally compared.

Dissertation deals with fuzzy knowledge base supporting investor’s investment decision into the photovoltaic technologies during pre-design phase, when the engineering solution is not known yet. Probably, majority of investors have particular image about the cost and risk coming from investment into the photovoltaic technologies. However, this image is limited to the restricted knowledge areas of each investor. During the period, when the investor is planning investment into the costly photovoltaic technologies at complex, vague and heavily qualified information about the conditions and risks of investment in the specific region, where the environment is constantly inconsistent and multidimensional, it is possible to solve this complex situation with fuzzy logic. This dissertation is focusing on creation of fuzzy knowledge base with selected installed projects in Europe since 2008 and its use with expert system. Furthermore, is covering the definition and description of the variables, which are included in the investor decision making process. The complete designed architecture of the fuzzy knowledge base is tuned and five projects with different size are tested. The fuzzy knowledge base consists of overall 24 variables and 187 statements.

In diesem Abschlußbericht zum Forschungsprojekt „Lob und Tadel - Wirkungen des Dialog-Displays“ der Unfallforschung der Versicherer (UDV) werden theoretische Hintergründe der Wirkungsweise des Dialog-Displays ausgeführt und die Ergebnisse von umfangreichen Geschwindigkeitsmessungen und Befragungen beim Einsatz von Dialog-Displays präsentiert. An vier Standorten in Berlin wurden die Wirkungen von insgesamt acht Dialog- Displays auf das Geschwindigkeitsverhalten von Fahrzeugführern untersucht und an zwei dieser Standorte wurden Fußgänger zur Wahrnehmung des Fahrverhaltens der Kraftfahrer und zur Wahrnehmung der eigenen Sicherheit beim Queren der Straße befragt. Es wurde angenommen, dass der Einsatz des Dialog-Displays verschiedene verhaltenswirksame Mechanismen wie Aufmerksamkeitslenkung, soziale Vergleichsprozesse und Lernprozesse beeinflussen kann und so einen Beitrag zur Verbesserung der Verkehrssicherheit leistet. Nach der Erhebung der Ausgangswerte (ohne Dialog- Display) wurde die Entwicklung dieser Parameter in unterschiedlich andauernden Untersuchungsphasen mit Dialog-Display und in Nachherphasen wiederum ohne Dialog-Display ermittelt. Bei Einsatz des Dialog-Displays an den untersuchten Standorten wurden bedeutsame Verhaltensänderungen bei den Fahrzeugführern beobachtet, die für die gesamte Untersuchungsphase stabil blieben. Je nach Einsatzort verringerten sich in der Untersuchungsphase die Geschwindigkeitsparameter (Vmittel, V85) um 1,8 bis 6 km/h. Der prozentuale Anteil der Kraftfahrer, der die vorgeschriebene Höchstgeschwindigkeit (Vzul.) überschritt, verringerte sich deutlich, meist auf die Hälfte und in einem Fall auf ein Drittel des Ausgangswerts. Die Geschwindigkeitsreduktionen fallen in den besonders verkehrssicherheitsrelevanten oberen Geschwindigkeitsbereichen besonders deutlich aus. Die befragten Fußgänger berichten deutliche Unterschiede in der Wahrnehmung des Fahrverhaltens der Kraftfahrer an den Untersuchungsstandorten und eine deutliche Erhöhung der wahrgenommenen Sicherheit bei Einsatz des Dialog-Displays. Das Sicherheitsgefühl der befragten Passanten an den Querungsstellen erhöhte sich und die Fußgänger-Fahrzeug-Interaktionen wurden als sicherer erlebt. Die Ergebnisse dieser Untersuchungen zeigen, dass der Einsatz dieser dynamischen Rückmeldesysteme wichtige verkehrssicherheitsrelevante Kriterien systematisch positiv beeinflusst. Auf der Basis dieser Berliner und weiterer Forschungsergebnisse zu den Wirkungen von „Lob und Tadel“ Dialog-Displays andernorts wird der Einsatz von Dialog-Displays für folgende Zielstellungen empfohlen: Sicherung von Fußgängerüberwegen, Schutz von Kindertagesstätten, Schulwegsicherung, Bushaltestellensicherung, Reduktion von Geschwindigkeitsverstößen, Verringerung der lokalen Unfallgefährdung, Lärmminderung/- schutz, Aufmerksamkeitserhöhung an Konfliktstellen (bspw. zwischen Straßen- und Zugverkehr oder zwischen Pkw/Lkw und Radfahrern). / The current final report from the research project „Lob und Tadel (Praise and Dispraise) – Effects of the Dialogue – Display” provides theoretical background with respect to the effectiveness of the Dialogue-Display. Furthermore the results from extensive speed measurements and questionnaire surveys are presented. The effects of eight Dialogue-Displays on speeding behaviour have been examined at four local spots in Berlin. Additionally pedestrians have been polled on their perceptions of car drivers’ driving behaviour and about their perceived safety during crossing the street. It is assumed that the implementation of the Dialogue-Display has influences on various behavioural relevant mechanisms like attention management, social comparison processes and learning processes and therefore finally might contribute to the improvement of the traffic safety. Effects of the Dialogue-Display on relevant variables have been investigated by an A-B-A research design, i.e. baseline data (without Dialogue-Display), treatment data (with Dialogue-Display) and finally post data (again without Dialogue-Display). During the treatment phases, significant and time stable changes of car drivers’ driving behaviour have been observed. Relevant speed parameters (Vmean, V85) decreased in a range from 1.8 kmph to 6 kmph depending on local spot. The percentage of car drivers violating the speed limit decreased enormously: in most cases recorded speed limit violations decreased to a half of the baseline – value and in one case to a third of the baseline value. The reductions in speed are particularly significant in safety relevant higher speed ranges. The statements of participants within the questionnaire surveys have shown significant differences regarding the perception of car drivers’ driving behaviour at the spots where the Dialog-Display was installed during the treatment-phases. Respondents felt safer at crossing sections during the treatment phases and they felt safer about the pedestrian-car driver-interactions. The results of that study emphasise that the implementation of such dynamical feedback – systems have systematic positive impacts on important criteria of traffic safety. Based on the present results and on further studies the implementation of Dialogue-Displays is recommended for the following situations: - Safety improvements at pedestrian crossing, kindergarten, schools, bus stops - Reduction of speed limit violations and local car accidents, - Noise abatement, - Increasing the attention concerning conflict spots (for instance contact between car and train traffic or between car/lorry and cyclists).

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning. Vi har kommit fram till att en stor medvetenhet om uppdraget finns, men att pedagogerna uttrycker sig annorlunda än styrdokumenten och känner sig begränsade i att kunna bedriva den verksamhet som önskas.

I takt med urbanisering och samhällstrender har utvecklingen och samhällsplaneringen av städer blivit allt viktigare. BREEAM Communities är ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem för stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedömningsunderlag för samhällsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag för att kunna bygga hållbara stadsdelar och tar således hänsyn till alla tre dimensioner av hållbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska. I Sverige har stadsdelscertifiering på senare år uppmärksammats. Projektet HCS, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, pågår sedan 2010 och initierades för att utvärdera och anpassa BREEAM Communities till den svenska planprocessen. HCS-projektet syftar till att skapa dialog kring hållbarhetscertifiering av stadsdelar och även skapa en gemensam arbetsprocess som leder till hållbar stadsutveckling (Karlsson, o.a., 2011). Täby kommun är med och påverkar anpassningen genom att de har utfört en betatest på Täby galoppfält och deras erfarenheter från detta projekt har beaktats i detta arbete. Betatesterna är till för att utvärdera BREEAM Communities-processen och samla synpunkter om verktyget till Swedish Green Building Council, SGBC, som är mottagare för resultaten av HCS-projektet och som för arbetet med en svensk-anpassad manual vidare. Avsikten med detta arbete är att beskriva och belysa hur samhällsplaneringen av nya stadsdelar förändras med hjälp av certifieringsverktyget BREEAM Communities med hänsyn till miljömässiga hållbarhetsaspekter. För att åstadkomma detta har teori kring hållbar utveckling och stadsplanering studerats. Vidare har BREEAM Communities-manualen analyserats och kvalitativa intervjuer har utförts med anställda på Täby kommun, Swedish Green Building Council samt COWI, konsultföretag inom samhällsplanering. De är på olika sätt är involverade i pågående certifieringsprojekt i stadsdelar. Insamlad empiri ställs mot teoriunderlaget varpå analys genomförts och slutsatser dragits. Slutsatserna pekar på att samhällsplaneringen förändras främst genom att verktyget fungerar som en check-lista och att samhällsplaneringens vanliga arbetssätt förändras. Det tillkommer inte nya professionella aktörer via BREEAM Communities. Dock ändras samhällsplaneringen för alla iblandade intressenter genom att samarbete och en bredare dialog förs i ett tidigare skede i planprocessen än i praxis. Miljöaspekter som tycks framhävas via BREEAM Communities är biologisk mångfald och miljövänliga energilösningar eftersom dessa planeras i ett tidigt stadie. De aspekter som i nuläget hamnar i skymundan och bör beaktas i miljösynpunkt är avfallshantering, blå struktur och ekosystemtjänster. Genom att bättre integrera dessa aspekter, förslagsvis inom metodens steg 1, kan BREEAM Communities förbättras inom miljömässig hållbarhet. Samverkan mellan kommun och andra inblandade stadsplanerare är nödvändigt för att kunna förverkliga vissa hållbarhetsaspekter i BREEAM Communities. Med det engagemang som verkar finnas inom stadsplaneringen ses på kort och lång sikt god potential för ökade satsningar både inom samverkan och inom miljömässigt hållbar stadsplanering.

Det har börjat uppmärksammas att sexualiteten är en viktig del av livskvaliteten för patienter med förvärvad hjärtsjukdom. Det är känt att dessa patienter har minskad sexuell lust, sexuell frekvens, sexuell tillfredsställelse och ökad förekomst av sexuell dysfunktion. Sexualiteten hos patienter med medfödd hjärtsjukdom skulle kunna vara lika påverkad.Det holistiska synsättet präglar sjuksköterskans omvårdnadsarbete, vilket inkluderar den sexuella hälsan. Syftet med denna studie var att undersöka hur samlevnad och sexualitet påverkas hos personer med hjärtsjukdom samt hur sjuksköterskan kan skapa dialog kring dessa frågor. Litteraturstudie var den metod som tillämpades. Tio artiklar valdes ut efter strukturerad databassökning samt granskning. Resultatet visade att samlevnaden och sexualiteten blir förändrad av hjärtsjukdom på olika sätt. Personer födda med hjärtsjukdom upplever ett mer otillfredsställt sexualliv än personer med förvärvad hjärtsjukdom. Depression var förekommande. Patienter med hjärtsjukdom fick oftast ingen eller annars knapphändig information och rådgivning kring sexualitet av sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskorna kände sig obekväma i att föra en dialog kring dessa ämnen då de upplevs ”för” privata. Vårdpersonal efterfrågar modeller som underlättar för dessa samtal samt mer kunskap. De sjuksköterskor som samtalade i ämnet var vidareutbildade samt hade längre yrkeserfarenhet. / It has been noticed that sexuality is an important part of life quality to patients with acquired heart disease. It is known that these patients have lower sexual lust, sexual frequency, satisfaction and increased presence of sexual dysfunction. Sexuality amongst patients with congenital heart disease should also be prone to have these effects. The holistic way forms the nurse’s caretaking work, which includes the sexual health. The purpose of this study was to investigate how coexistence and sexuality is affected in people with heart disease and how the nurse can create a dialog with this line of questions. Literature review was the chosen method. Ten articles were selected after a structured database search, screening included. The result showed that coexistence and sexuality become affected by heart disease in different ways. People with congenital heart disease experience a more dissatisfied sexuality than people with acquired heart disease. Mental depression occurred. Patients with heart disease were given scarce or no information neither counseling concerning sexuality by medical staff. The nurses felt uncomfortable in leading a dialog concerning these topics, because it felt “too” personal. Medical staff request guidelines that can help simplify having these conversations and an increase in knowledge. The nurses who did have these conversations had a higher education and seniority within the profession.