Corporate social responsibility has evolved as a business strategy, but the business worth of voluntary social conduct has not been well understood. The contradictory research findings mean that social performance is not maximized, which constrains economic growth and sustainable development. Grounded by stakeholder theory, this correlational study was aimed at examining the effect of social responsibility factors on the market-based Fama-French cost of capital. Within a sample of 71 United States banks, the publicly available ethical ratings, financial data, and stock market data were analyzed using multiple regression models. Contrary to the positive effect of social conduct on financial performance common in the literature, this study revealed no significant effect of social factors on the accounting returns, and, consequently, the shareholders perceived the social activities as risky and therefore demanded higher returns. The study also showed that governance, diversity, and employee relation were positively related to accounting returns while product and community factors were negatively related to profits. The implied higher cost of raising equity finance following engagement in social activities is a lesson for corporate managers to exercise caution in their social conduct and carry the investors along. Such inclusive policy could help to minimize investor bias and moderate their consequential adverse reactions to well-intentioned corporate actions. This research contributes to positive social change by assisting the bank managers, directors, investors, regulators, and government in improving the discharge of their respective roles to ensure optimal allocation of resources to competing social activities in a manner that may maximize performance and improve the overall stakeholder wellbeing.

Syfte: Att undersöka samband mellan finansiellt trångmål och val av frivillig revision för små svenska aktiebolag. Metod: Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I en tvärsnittsstudie har sekundärdata om svenska aktiebolag samlats in från databasen Retriever. Den oberoende variabeln trångmål har operationaliserats utifrån två olika definitioner. Dessa har testats separat mot den beroende variabeln revision genom binär logistisk regression. Resultat och slutsats: Analysen visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan revision och trångmål utifrån den definition av trångmål som utgår från att ett företags rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och goodwillavskrivningar (EBITDA) understiger dess utgifter för räntekostnader. Det finns däremot ett negativt samband mellan revision och trångmål för den definition av trångmål som utgår från att ett företags aktiekapital är förbrukat till mer än hälften. Detta resultat är dock svårtolkat eftersom signifikansen varierar beroende på hur extremvärden hanteras. Det positiva, signifikanta samband som studien har funnit är överensstämmande med tidigare forskning som tyder på att företag i finansiellt trångmål är benägna att välja frivillig revision. Forskningsbidrag: Studien jämför hur flödesmått och kapitalmått påverkar sambandet mellan trångmål och frivillig revision genom att undersöka dessa mått i separata regressioner. Vidare undersöker studien data från ett stort antal små företag och vad vi vet är detta den första studie som undersöker sambandet mellan trångmål och frivillig revision utifrån ett svenskt perspektiv Vidare forskning: Det behövs mer forskning om hur kapitalmått påverkar samband mellan trångmål och frivillig revision. En detaljerad jämförelse med en finsk studie som funnit ett negativt samband mellan trångmål och revision skulle vara av intresse. Även en longitudinell undersökning för att undersöka möjliga kausala samband vore intressant. Ett annat möjligt forskningsområde är att undersöka om små företags val av frivillig revision påverkas av deras val att anlita en redovisningskonsult. / Aim: To investigate the relationship between financial distress and voluntary audit for small Swedish limited companies. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach. In a cross-sectional study, secondary data about Swedish limited companies has been collected from the database Retriever. The independent variable financial distress has been operationalized according to two different definitions. Separate binary logistic regressions have been conducted to test the two definitions of financial distress against the dependent variable audit. Results and Conclusions: The analysis shows that there is a significant relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s EBITDA (Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization). But there is a negative relationship between audit and financial distress according to the definition of distress based on a company’s forfeited share capital. However, this result is difficult to interpret because the statistical significance varies depending on how outliers are handled. The significant, positive relationship that the study has found confirms previous research saying that companies in financial distress are prone to choose voluntary audits. Contributions: The study compares how a flow measure and a capital measure influence the relationship between financial distress and voluntary audit by exploring these measures in separate regressions. Furthermore, it investigates data from a large number of small companies. To our knowledge, this is the first study investigating the relationship between financial distress and voluntary audit from a Swedish perspective. Suggestions for future research: More research about how capital measures influence the relationship between distress and voluntary audit is needed. A detailed comparison with a Finnish study that has found a negative relationship between distress and audit would be of interest. A longitudinal design in order to investigate possible causal relationships would also be interesting. How various levels of threats influence the choice of voluntary audits for companies in distress is also worth continued studies. Another possible field is to examine whether the choice of employing an external accountant affects the choice of voluntary audit for small companies.

No description available.

Low profit margins threaten the sustainability of quick service restaurants (QSRs). In the United States, low levels of employee job satisfaction and low employee perceptions of supervisor support decrease organizational profitability by as much as $151 million annually, depending on the size and type of organization. Guided by the 2-factor theory of motivation, the purpose of this correlational study was to examine the relationship between employee job satisfaction, employee perceptions of supervisor support, and organizational profitability. A convenience sample of employees from 86 QSR franchise locations in Houston, Texas completed the Job Satisfaction and Perceived Supervisor Support surveys. Multiple linear regression analysis and Bonferroni corrected significance calculation predicted organizational profitability (F(2, 71) = 9.20, p < .001, R2 = .206) and employee job satisfaction (ï?¢ = .577, p = .025). The effect size indicated that the regression model accounted for approximately 21% of the variance in organizational profitability. Employee perceptions of supervisor support (ï?¢ = -.140, p = .580) did not relate to any significant variation in organizational profitability. The findings may be of value to QSR business professionals developing initiatives to improve organizational profitability. Improving employees' perceptions of supervisor support to generate high levels of employee job satisfaction could affect behavioral social change to enhance the health and wellbeing of employees and the wealth and sustainability of QSR franchise locations.

This thesis explores the implementation of three quantitative investment strategies – the dividend yield strategy, the EV/EBITDA strategy, and the momentum strategy – within the Swedish stock market using Equal-Weighted Portfolios (EWP) and Value-Weighted Portfolios(VWP). The analysis is based on backtesting during the periods 2009 − 2022, 2001 − 2022, and 1992 − 2022, for each strategy respectively. The research aims to assess the risk-adjusted returns of these strategies and compare the performance of the EWP and the VWP. The results indicate that all the tested quantitative investment strategies beat the market. Moreover, the VWP achieve higher annual returns compared to the EWP. However, when considering risk-adjusted returns, the EWP generally demonstrate superior performance. Specifically, the EWP incorporating momentum monthly rebalancing exhibit the largest risk-adjusted returns.

Kreditvärderingsinstituten marknadsför sig som oberoende aktörer som ska vägleda investerare att övervinna informationsasymmetrier på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten har på det sättet skaffat sig en framträdande roll på kapitalmarknaden. Kreditvärderingsinstituten ger en förenklad spegling av verkligheten samtidigt som de besitter en stor makt. Kommersiella fastighetsbolag kan förbättra sin kreditvärdighet om de överensstämmer med kreditvärderingsinstitutets normer. Analysen använder sig av en Foucaultinspirerade maktanalys för att beskriva hur maktrelationen ser ut och vilka effekter den får.  Syftet med studien är att undersöka hur de kommersiella fastighetsbolag som tagit upp ett officiellt kreditbetyg har påverkats av kreditvärderingsinstitutets normer och vilka inverkningar det har haft på organisationen. På så sätt kan det ge en ökad förståelse för hur yttre påtryckningar kan normaliseras och leda till ett självreglerande beteende inom en organisation.   Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med ett abduktivt arbetssätt. Den befintliga forskningen har varit vägledande i studien men inte styrande utan studien har löpande stämt av observationerna mot den. Studiens primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer av fyra finanschefer och en medarbetare på finansavdelningen på fem kommersiella fastighetsbolag i Sverige. Därigenom utforskas huruvida kreditvärderingsinstitutets normer och metodologi har internaliserats och bidragit till organisatoriska förändringar.  Resultatet visade att kreditvärderingsinstitutets normer i form av deras metodologi för kreditvärdighet hade införts av organisationerna i varierad utsträckning. / The credit rating agencies market themselves as independent actors who should guide investors to overcome information asymmetries in the capital market. In this way, the credit rating agencies have acquired a prominent role in the capital market. The credit rating agencies provide a simplified reflection of reality while exercising power. Commercial real estate companies can improve their credit rating if they comply with the credit rating agency's standards. The analysis uses a Foucault-inspired power analysis to try to describe what the power relationship looks like and what effects it has. The purpose of the study is to investigate how the commercial real estate companies that have taken up an official credit rating experience the credit rating agency's standards and how it affects the organization. In this way, it can provide an increased understanding of how external pressures can be normalized and transformed into self-regulating behavior within an organization. The study has adopted a qualitative research strategy with an abductive approach. The existing research has been guiding in the study but not governing, but the study has continuously adjusted the observations against it. The study's primary data has been collected through semi-structured interviews of four finance managers and one employee in the finance department at five commercial real estate companies in Sweden. In doing so, it is explored whether the credit rating agency's standards and methodology have been internalized and contributed to organizational changes. The result showed that the credit rating institute's standards in the form of their methodology for creditworthiness had been introduced by the organizations to a varying extent.

This thesis aims to explain the basic characteristics of valuation method in practice use. The first chapter is about basic character of each method of valuation and factors which influence its applicability. The second chapter mentions estimation of market value/appraisal, includes affecting factors. Then, the third and fourth parts aim to comparing these appraisals (market. vs. price bargaining, subjective and objective, complex appraisal) and price formation for price bargaining in the Czech a EU market. Chain of model facets in appraisal is demonstrated by fair example in the fifth part. Mainly prefeasibility appraisal and bargaining based on the categories of value are followed. These entire complexes comparing of advantages and disadvantages of each category of value with a focus on valuation methods, in particular the consequences of their use are gone to conclusion of my thesis. At the very end of the thesis there are the main points of practical differences and their benefits to it and their contributions summarized.

Bakgrund: För att relativvärderingar inte skall bli missvisande sätts krav på att de jämförda bolagen faktiskt är tillräckligt lika för att tillåta en jämförelse. I praktiken väljs generellt bolag inom samma bransch, medan teorin förespråkar för att skillnader i finansiella variabler som bland annat tillväxt och risk måste kontrolleras för. Tidigare forskning har oftast endast studerat hur de finansiella variablerna påverkar multipelvärdet. Relativvärdering påverkas dock även av pågående marknadstrender, förutsatt att dessa trender influerar börsvärdet. Andra variabler än branschtillhörighet och finansiella sådana kan således påverka värdet och därmed även behöva kontrolleras för, innan en relativvärdering utförs. Hållbarhetsarbete är en sådan trend som vuxit sig väldigt stark på senare tid. Hållbarhetsarbete i allmänhet och ESG-betyg i synnerhet är områden som ännu inte är helt kartlagda, speciellt vad gäller deras påverkan på ett företags värdering. Syfte: Studiens syfte är att analysera om det föreligger några samband mellan ESG-betyg och multipelvärden samt hur dessa samband i så fall ser ut och varför, för svenska stora och medelstora bolag listade på Nasdaq Stockholm Large och Mid Cap. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ strategi, där samband mellan ESG-betyg och multipelvärden undersökts för årsskiftet 2020/2021, genom multipla regressionsanalyser. Totalt 151 svenska bolag med erhållna ESG-betyg har analyserats genom att deras multipelvärden för fyra olika multiplar använts som beroende variabler, samt där ESG-betyg och ett antal finansiella kontrollvariabler utgjort oberoende variabler i regressionerna. Underlaget till studien har utgjorts av data från databasen Refinitiv samt årsredovisningar. Slutsats: Resultatet visar att ett statistiskt signifikant negativt samband föreligger mellan ESG-betyg och multipelvärden. Att lägre betyg går hand i hand med högre värdering och vice versa, är fallet genomgående för såväl Mid Cap som Large Cap. / Background: In order for relative valuation not to be misleading, it is required that the companies compared are in fact sufficiently equal to allow a comparison. In practice, these companies are generally chosen within the same industry, while theory advocates that differences in financial variables such as growth and risk are more important and must be controlled for. Previous research has mostly only studied how these financial variables affect the value of multiples. However, relative valuation is also affected by ongoing market trends, provided that these trends influence market value. Variables other than financial ones and industry affiliation may thus affect the value and have to be controlled for, before a relative valuation using multiples is performed. Sustainability is one such trend that has grown tremendously strong in recent times. Sustainability work in general and ESG scores in particular are areas that have not yet been fully mapped, especially in terms of their impact on a company’s valuation. Purpose: The purpose of this study is to analyze potential relationships between ESG scores and values of multiples, how these relationships look and why, for large and medium-large Swedish companies listed on the Nasdaq Stockholm Large and Mid Cap lists. Methodology: A quantitative approach was used for the study, where the relationship between ESG scores and values of multiples was examined for the turn of the year 2020/2021, through multiple regression analyzes. A total of 151 Swedish companies, with published ESG scores, were analyzed using their multiples’ values for four different multiples as dependent variables in the regressions. ESG scores and a number of financial control variables constituted the independent variables in said regressions. The basis for the study has consisted of data from the Refinitiv database and annual reports. Conclusions: The results show that there is a statistically significant negative relationship between ESG scores and the values of multiples. The fact that lower ESG scores go hand in hand with higher valuations and vice versa, is the case throughout for both Mid Cap as well as Large Cap.

Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft i Sverige för att förhindra skattebaserosion till följd av skatteplanering med ränteavdrag samt en ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital. Den nya regleringen innehåller en generell ränteavdragsbegränsningsregel som återfinns i 24 kap. 24 § IL. Regeln stadgar att ett bolags negativa räntenetto får dras av upp till maximalt 30 procent av avdragsunderlaget. Den nya regleringen baseras på ett EU-direktiv om skatteundandragande och till stor del stämmer de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna överens med vad som stadgas i EU-direktivets artikel fyra. OECD har även lämnat rekommendationer mot skattebaserodering och vinstförflyttning, vari ränteavdragsbegränsningar föreslås i deras åtgärdsplan fyra. I 24 kap. 24 – 29 §§ IL beskrivs det hur avdragsutrymmet beräknas, hur kvarstående negativa räntenetton ska hanteras samt ges en möjlighet för koncerner att kvitta positiva räntenetton mot negativa räntenetton. Problemen som uppdagas med de nya reglerna är att de särskilt kommer påverka koncerner negativt. Detta beror dels på att det är stora multinationella koncerner som primärt är avsedda att träffas av reglerna och dels på grund av att koncernbidragssystemet inte längre kommer kunna fungera helt i enlighet med sitt syfte, det vill säga att skapa skattemässig neutralitet mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett bolag. Denna effekt grundar sig i att avdragsunderlag riskerar att ”fastna” i det koncernbidragsgivande bolaget, till följd av turordningen för tillämpning av koncernbidragsreglerna i 35 kap. IL och de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna. En annan effekt som förväntas drabba koncerner i högre utsträckning är att de riskerar att permanent gå miste om sina negativa räntenetton. Det uppdagas även att underskottsbolag riskerar att koncernbidragsspärra sitt egenupparbetade underskott om de inte kan få avdrag för sitt negativa räntenetto.   Det faktum att reglerna påverkar koncerner särskilt negativt kan ifrågasättas ur ett neutralitetsperspektiv med utgångspunkten att skatteregler inte ska påverka den skattskyldiges val av handlingsalternativ. Vidare kan de nya reglerna diskuteras ur ett neutralitetsperspektiv som baseras på den nationalekonomiska tanken om att bäst resursallokering uppnås om skattereglerna är så neutrala som möjligt. Detta med hänsyn till förarbetenas fokus på ökad samhällseffektivitet, till följd av att reglerna har kombinerats med en generell sänkning av bolagsskattesatsen från 22 till 20,6 procent. Däremot har det inte fokuserats särskilt mycket på effekterna på samhällseffektiviteten vad avser det faktum att lånat kapital genom reglerna blir dyrare. De nya reglerna kan inte motiveras ur ett neutralitetsperspektiv vad avser valet mellan att bedriva sin verksamhet i ett eller flera bolag. Däremot är ökad neutralitet mellan eget och lånat kapital ett önskvärt syfte som åstadkoms genom lagstiftningen, liksom minskad möjlighet till skatteplanering med ränteavdrag. Särskilda undantagsregler för att mildra effekterna för koncerner har dock tillåtits i direktivet, samt föreslagits i OECD:s rekommendationer. Det är därav överraskande att Sverige har valt att inte anta sådana regler, med tanke på hur mycket hårdare den nya regleringen slår på de koncerner som träffas av den. Neutralitet mellan eget och lånat kapital samt undvikande av skattebaserosion och breddade skattebaser är samtliga önskvärda och legitima målsättningar, som skulle kunna rättfärdiga ett eventuellt avsteg från neutralitet mellan enskilda bolag och koncerner. Däremot är det svårt att rättfärdiga avsteget i förevarande fall, eftersom det inte har införts tillåtna undantagsregler för koncerner i lagstiftningen. Med andra ord, målen hade kunnat åstadkommas fast på en mindre bekostnad av neutraliteten mellan verksamhet som bedrivs i koncernform och verksamhet som bedrivs i ett enda bolag. Det ifrågasätts även om lagstiftaren, genom nya regler, verkligen borde få urholka effektiviteten i tidigare regler. Med detta avses hur ränteavdragsbegränsningarna påverkar koncernbidragssystemets möjlighet att vara effektiv i förhållande till sitt syfte.

Submitted by Marlene Aparecida de Souza Cardozo (mcardozo@pucsp.br) on 2016-12-19T14:48:10Z No. of bitstreams: 1 Alvaro José Soncini.pdf: 920530 bytes, checksum: 0aac3bf9460841d9f2c5e6918506df04 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-12-19T14:48:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Alvaro José Soncini.pdf: 920530 bytes, checksum: 0aac3bf9460841d9f2c5e6918506df04 (MD5) Previous issue date: 2016-11-30 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The Brazilian Constitution of 1988 provides that the State has an obligation to insure health services to all Brazilian citizens. The Brazilian population is one of the largest in the world, which makes that a rather complex task. Failing to fulfill this role, the State leaves room for providers of private services, through private health care and health insurance. That market began to develop in the 60’s and was regulated in the year 2000, with the creation of the National Healthcare Agency (ANS). Currently, roughly 50 million people in Brazil have access to private healthcare or health insurance, which accounts for a fourth of the country’s population. This work has as its main goal to analyze the different economic sectors regulated by ANS, focusing on the financial situation and the distribution of wealth across sectors. That analysis was carried out through study of the Periodic Information Reports on Healthcare Providers (DIOPS) presented to ANS by companies within the period spanning from 2012 to 2015. Group-dentistry and benefits administration were the sectors which presented the greatest potential for generation of operating cashflow and the best economic performance, benefits administration having the best performance out of the two. In order to shed light into that sector, its most relevant companies were analyzed, which led to the conclusion that Qualicorp Group is the dominant player involved. Analysis of wealth distribution across ANS-regulated sectors revealed that 84% of the total pool of resources are distributed to companies or professionals which effectively render health services, such as hospitals, clinics, laboratories and the like. This work did not analyze the costs of these entities, which are paid through the obtained resources / A constituição de 1988 prevê que o Estado tem como obrigação garantir os serviços de saúde a todos os cidadãos brasileiros. A população brasileira é uma das maiores do mundo, tornando essa atividade muito complexa. O Estado, não tendo sucesso nessa função, abre espaço para a prestação de serviços privados através dos planos ou seguros de saúde. Esse mercado, iniciado na década de 1960 e regulado em 2000 através da criação da Agência Nacional de Saúde Suplementar (ANS), atualmente conta com cerca de 50 milhões de pessoas, o que significa um quarto da população brasileira. Desse modo, o presente trabalho teve como principal objetivo analisar os diferentes setores regulados pela ANS, analisando a sua situação econômico-financeira e também a distribuição de riqueza entre os setores. Essas análises foram realizadas através do Diops financeiro apresentado à ANS pelas empresas no período de 2012 a 2015. O setor de odontologia de grupo e das administradoras de benefícios foram os setores que apresentaram melhor potencial de geração de caixa operacional e melhor desempenho econômico, sendo o setor das administradoras de benefícios com melhor desempenho em ambos. Para conhecer melhor esse setor, foram analisadas individualmente as principais empresas do setor, verificando-se que o Grupo Qualicorp tem alta dominância no setor. A análise da distribuição de riqueza dos setores regulados pela ANS relevou que 84% da riqueza de todos os setores são distribuídos para empresas ou profissionais que prestam o serviço efetivamente, que são os hospitais, clínicas médicas, consultórios médicos, clínicas laboratoriais, etc. Este trabalho não analisou os custos dessas entidades, que são pagos através dos recursos obtidos