Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar av sitt uppdrag inom elevhälsan i skolans verksamhet. Framför allt är syftet att belysa deras uppfattningar av ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studien har en kvalitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse och kunskap om specialpedagogernas egna uppfattningar om sitt uppdrag och om sitt arbete har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att specialpedagogerna är eniga om att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Det framkommer att de arbetar utifrån sitt uppdrag men individärenden och akuta insatser upptar för stor del av deras arbetstid på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Viktiga faktorer för att specialpedagogen ska kunna ägna en större del av sin tid till förebyggande och hälsofrämjande arbete är denne har ett relationellt perspektiv, ett inkluderande förhållningssätt, tydlig arbetsbeskrivning och ett samarbete med rektor/ledning.

Syftet med studien var att genom intervjuer med kuratorer, belysa hur elevhälsan berättar om hur de förhåller sig till och arbetar med elever i skolan som är eller riskerar att bli skolfrånvarande. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition. Materialet i studien bygger på semistrukturerade intervjuer som gjordes med sex kuratorer som arbetar på kommunala skolor i årskurs sju till nio. Resultatet visar att arbetet med skolfrånvarande elever är individanpassat. Elevens känsla av trygghet, goda relationer, god skolmiljö, samverkan, och tidigare indentifiering av skolfrånvarande elever är faktorer som främjar skolnärvaro. Bland skolfrånvarande elever förekommer det psykisk ohälsa. Handlingsplan/tillvägagångssätt samt det hälsofrämjande/förebyggande arbetet är i praktiken svårt att implementera, detta då skolfrånvarande elever inte är en homogen grupp och arbetet måste anpassas efter individen. Resultatet är tolkat utifrån Bronfrenbrenners ekologiska modell. Resultatet visar att påverkan och samspel mellan alla Bronfrenbrenners system finns i arbetet med skolfrånvarande elever.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare organiserar undervisning för elever med språkstörning, för att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens negativa konsekvenser. Skollagen utgår från FN:s bestämmelser om att säkerställa mänskliga rättigheter som jämlikhet och delaktighet. Hur förverkligas egentligen de här reglerna för elever med språkstörning i skolans praktik? För att belysa lärares perspektiv på fenomenet användes kvalitativa intervjuer i studien. Sex lärare deltog och samtliga undervisade i grundskolans åk två till fem. Lärarna hade en eller flera elever med utredd språkstörning i klasserna. Undersökningen genomfördes i två kommuner. Dessutom intervjuades två specialpedagoger med inriktning mot tal och språk i en av kommunerna. Studien genomfördes med hermeneutiken som utgångspunkt. Undersökningen visar att det i praktiken finns ett gap mellan logopedins rekommendationer och konkreta åtgärder omkring språklig träning i skolan. Kontinuitet, systematik och tid för att planera anpassningar som främjar tillgänglighet, hänger samman med enskilda rektorers eller lärares förståelse och engagemang. Brister omkring organisering av effektivt stöd drabbar elever med språkstörning särskilt hårt. På sikt påverkar det deras möjligheter att aktivt delta i samhällets demokratiska processer. Att ordna pedagogiska miljöer i möte med språkstörning kräver förståelse om elevernas hela situation i samarbete med föräldrar. Dessutom fordras tvärprofessionell samverkan mellan logopeder och skola. Lärarnas uppfattning är att de inte får tillräckliga möjligheter att förbereda och kontinuerligt reflektera över insatser som görs i samarbete med logopeder. Struktur för konkret dokumentation om framgångsrika anpassningar och stödåtgärder vid stadieövergångar eller lärarbyten, förefaller viktiga för hur elever med språkstörning bemöts i skolan eller hur tillgänglig undervisning ordnas.

Abstract Background. Sweden is one of the European countries that received the largest number of refugees in recent years and a large proportion of these are children. Asylum-seeking children are at greater risk of mental and physical illness. Since all children living in Sweden have the right to go to school, the school nurse has a unique role in the detection of illness and health promotion for this group of children. Objective. To describe what characterizes the school nurse's health promotion work with newly arrived and asylum-seeking children. Method. The study has a qualitative, inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted in the Umeå region. The interviews were analysed using content analysis. Results. The result is presented in three categories. Under the category dedication descriptions of school nurses focus on the children's needs, personal involvement and meeting challenges is reported. Under development descriptions of how adaptation of procedures and their priority, of time is presented. Finally, under collaboration descriptions of cooperation and collaboration with family, school staff and external agencies is described. Conclusion. To develop procedures and forms of cooperation would simplify and streamline the work of school nurses and make more time for health promoting and preventative work with newly arrived and asylum-seeking children. A need for more knowledge about this student group was identified. Targeted training and education for school nurses could enhance the experience of professional skills in the work with newly arrived and asylum-seeking children. Keywords. School nurse, refugee children, mental health, student health, experience, health promotion.

Undersökningar visar att den ogiltiga ströfrånvaron ökar och att frånvarande elever sällan får den hjälp de behöver i tid för att komma tillbaka till skolan. Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera tjugo kommuners och skolors handlingsplaner om skolfrånvaro. Detta har gjorts via en textanalys. Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats med några kvantitativa inslag. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell har använts som teoretisk utgångspunkt. Skolfrånvaro verkar många gånger påverka och påverkas av de olika system som eleven befinner sig i och omges av. Studien visade att skolfrånvaro är ett brett begrepp som innefattar flera olika typer av frånvaro, till exempel långvarig ogiltig frånvaro och skolvägran. Orsakerna till skolfrånvaro kunde, enligt handlingsplanerna, relateras till barnet som person och/eller till skol- och hemmiljöer. Det förebyggande arbetet såg olika ut i handlingsplanerna. Några exempel var fungerande frånvarorutiner, att skolan erbjöd en stimulerande undervisning samt arbetade för goda relationer mellan lärare och elever. I endast ett fåtal av handlingsplanerna nämndes elevhälsans del i det förebyggande arbetet och i tre handlingsplaner saknades helt beskrivningar av ett förebyggande arbete. Arbetet med att lösa skolfrånvaro beskrevs mer lika och innehöll som regel följande steg: information till hemmet; kartläggning, åtgärdsplanering och implementering av stödinsatser; fördjupad kartläggning, ny åtgärdsplanering och implementering av ytterligare stödinsatser; samt hjälp och stöd av samhället. En majoritet av handlingsplanerna saknade beredskap för hur lärare skall agera eller förhålla sig när en elev kommer tillbaka till skolan. Några implikationer till kommuner och skolor är att se över den interna logiken i handlingsplanerna, att använda elevhälsan mer i det förebyggande arbetet, att definiera centrala begrepp och att skriva in i planerna hur man skall agera när elever kommer tillbaka till skolan efter en lång tids frånvaro

No description available.

No description available.

Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking. The study has been performed from a qualitative method in the shape of semi-structural interviews. The result of the study shows that school nurses and welfare officers defines stress diversely. The school nurses talks about stress as a natural and physiological reaction that makes people to perform whereas the welfare officers talks about stress as something that is difficult to define and as an imbalance between resources and demands on the individual. The causes of stress explain the respondents be the demands from the environment, the family situation and the situation in school. The respondents’ work with stress is not clear and there are no guidelines. Instead, the work is geared to the youths that are stressed.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet. Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet. Dessa teorier är relevanta då de hjälper oss att tolka och förstå verkligheten. Med hjälp av åtta intervjuer med pedagoger från olika stadier har vi undersökt deras syn på elevhälsan. Resultaten pekar på att pedagogerna har en samlad bild av elevhälsans uppdrag men att det finns osäkerhet kring vilka professioner som ingår i elevhälsan. Pedagogerna har relativt god kunskap om vilka arbetsuppgifter de olika professionerna har och deras förväntningar på dem motsvarar de olika arbetsbeskrivningarna. Elevhälsans tillgänglighet är mindre bra vilket påverkar samarbetet mellan elevhälsa och pedagoger där bland annat återkopplingen sköts dåligt. Inte alla nämner rektor som delaktig i elevhälsan och flera av pedagogerna visar missnöje med rektors frånvaro samt de effekter det får på det elevhälsovårdande arbetet.   Nyckelord: Elevhälsa, förväntningar, handledning, kommunikation, professioner, uppdrag

Sammanfattning Ett av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem. Den tredje eleven ville inte ta emot hjälp av annan lärare, men var däremot öppen för samtal med kuratorn. Förutom sin tystnad och passivitet i klassrummet hade eleverna knappast något annat gemensamt. Vissa extra anpassningar för eleverna genomfördes av deras lärare i klassrummet. Elevhälsogruppernas åtgärder bestod av enskild undervisning två timmar i veckan samt erbjudande om psykologutredning. En av de tre eleverna kunde utredas och lärarna samt elevhälsopersonalen upplevde en positiv förändring hos den eleven, som började delta i skolundervisningen efter rekommenderad medicinering.